tag:blogger.com,1999:blog-67741780431662225812024-03-14T18:52:04.274+01:00KrafsklotterPer Starbäckhttp://www.blogger.com/profile/14235047898277432029noreply@blogger.comBlogger152125tag:blogger.com,1999:blog-6774178043166222581.post-27810546810427351232021-12-23T16:12:00.002+01:002021-12-23T16:16:15.643+01:00God jul 1921!<div class="separator" style="clear: both;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEiJsWiFQlhYBMcq4GsxZzQR1Js7yjjyO78moYCOUsL-845iO1EtBfANVcRpQdr1q6iYG0jWYb2GvJjvrWCv5DLxVOnPl4HX0n7farGcCEHj72rEbWgyYw_fwnyu7OAvMlIsHRvQngSRnTEtRvpipkt9gn2i5M3W3y4M_IRK-bTGbD5lx8OqBXsH5wfCNw=s3501" style="display: block; padding: 1em 0; text-align: center; clear: right; float: right;"><img alt="" border="0" height="320" data-original-height="3501" data-original-width="2432" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEiJsWiFQlhYBMcq4GsxZzQR1Js7yjjyO78moYCOUsL-845iO1EtBfANVcRpQdr1q6iYG0jWYb2GvJjvrWCv5DLxVOnPl4HX0n7farGcCEHj72rEbWgyYw_fwnyu7OAvMlIsHRvQngSRnTEtRvpipkt9gn2i5M3W3y4M_IRK-bTGbD5lx8OqBXsH5wfCNw=s320"/></a></div>
Jag har tidigare ofta återgivit några bilder eller någon text från hundra år gamla jultidningar vid jul. I år har jag bläddrat i Julnumret 1921 för <cite>Strix</cite>. Det är dock inte så mycket tydligt jul-innehåll i den tidningen, så det blir inga tomtar här i år. Men i just denna tidning finns ett uppslag med följande två bilder i tiden. 1921 var året med det extraval i andrakammaren som på många sätt skilde sig stort från det ordinarie valet året innan, framförallt genom att kvinnor hade fått rösträtt. Vid detta val röstades fyra kvinnor in i kammaren, och en i motsvarande val i första kammaren. I år har det ju pratats mycket om att just hundra år efteråt har Sverige för första gånget fått en kvinna som statsminister. I Albert Engströms bilder låg det i luften redan till nästa ministär (”!!!”).
God jul!
<div class="separator" style="clear: both;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEiU-IMzeAMkPStu2bjzAmLSLf5s2IxfpLj36F47iXo1K5OS9I_okC4DjEdbkL977p2Xl0qxWfeu-czybaLg9v7CTG5o20ioAJnYVlHrBe4qo3aISv_vVGOk48sGjQWsvuW9_3oUL8fxLPnuYs1SV_RZxahOOB3zTR406AnmN-a72vfjHqbD_FlUsVisCA=s2545" style="display: block; padding: 1em 0; text-align: center; "><img alt="" border="0" height="600" data-original-height="2545" data-original-width="2308" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEiU-IMzeAMkPStu2bjzAmLSLf5s2IxfpLj36F47iXo1K5OS9I_okC4DjEdbkL977p2Xl0qxWfeu-czybaLg9v7CTG5o20ioAJnYVlHrBe4qo3aISv_vVGOk48sGjQWsvuW9_3oUL8fxLPnuYs1SV_RZxahOOB3zTR406AnmN-a72vfjHqbD_FlUsVisCA=s600"/></a></div><div class="separator" style="clear: both;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgxOf1XUJhXEk5sH8q60LmUKEZilRWsd0xnWmfHrMTqa3WU5nzLMcIn6fsYPYI_j1BjwdiVziM9KBDGpxAdj7lWnNokl0E-F8NCibqKmGmsW4SZ5MkD_40D3ij5v7NokBL4PCvreStw7EVdlf76rsQwuHYph__tZ8KqRt0zGT4vsYb_JbP8yEs5dLXArQ=s3288" style="display: block; padding: 1em 0; text-align: center; "><img alt="" border="0" height="600" data-original-height="3288" data-original-width="2488" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgxOf1XUJhXEk5sH8q60LmUKEZilRWsd0xnWmfHrMTqa3WU5nzLMcIn6fsYPYI_j1BjwdiVziM9KBDGpxAdj7lWnNokl0E-F8NCibqKmGmsW4SZ5MkD_40D3ij5v7NokBL4PCvreStw7EVdlf76rsQwuHYph__tZ8KqRt0zGT4vsYb_JbP8yEs5dLXArQ=s600"/></a></div>
Tidigare år: <a href="https://krafsklotter.blogspot.com/2007/12/god-jul-1907.html">1907</a>, <a href="https://krafsklotter.blogspot.com/2008/12/god-jul-1908.html">1908</a>, <a href="https://krafsklotter.blogspot.se/2009/12/god-jul-1909.html">1909</a>, <a href="https://krafsklotter.blogspot.se/2010/12/god-jul-1910.html">1910</a>, <a href="https://krafsklotter.blogspot.se/2011/12/god-jul-1911.html">1911</a>, <a href="https://krafsklotter.blogspot.se/2013/12/god-jul-1913.html">1913</a>, <a href="https://krafsklotter.blogspot.se/2014/12/god-jul-1914.html">1914</a>, <a href="https://krafsklotter.blogspot.se/2017/12/god-jul-1917.html">1917</a>, <a href="https://krafsklotter.blogspot.com/2018/12/god-jul-1918.html">1918</a>.Per Starbäckhttp://www.blogger.com/profile/14235047898277432029noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6774178043166222581.post-686931607033229532019-05-15T17:31:00.001+02:002019-05-17T15:57:04.921+02:00Hur ska du kryssa?<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEitmIBk2t49izDfUbm3JNGV5hsvJXQX-vHiBnUB6_dLrm_7-mn3M2p-8e3Ol2oase1aj9YTSjXMJ7KVeCf9EmvTOoqsuafljx7AAjrx1zn3cyxMvDvl3HRLDEshWpY48QzF66Ee7PUoQdvA/s1600/Vote_on_the_new_Copyright_regulation_%252846754387104%2529.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEitmIBk2t49izDfUbm3JNGV5hsvJXQX-vHiBnUB6_dLrm_7-mn3M2p-8e3Ol2oase1aj9YTSjXMJ7KVeCf9EmvTOoqsuafljx7AAjrx1zn3cyxMvDvl3HRLDEshWpY48QzF66Ee7PUoQdvA/s320/Vote_on_the_new_Copyright_regulation_%252846754387104%2529.jpg" width="320" height="214" data-original-width="1600" data-original-height="1068" /></a></div>
<p>Hur ska du rösta i EU-valet? Sannolikt vänder du dig inte till <em>mig</em> för att få svar på vilket parti du ska rösta på, men kanske är du en av de många för vilka turerna kring upphovsrättsdirektivet var bland det viktigaste som skedde i EU-parlamentet den här perioden.</p>
<p>I så fall tycker du nog som jag att det som skedde då bör märkas i detta EU-val som kommer så snart efteråt (både i Sverige och i andra länder), och jag hjälper dig genom att summera vem som gjorde vad så att detta kanske kan påverka ditt <strong>personkryss</strong>, beroende på vilket parti du har tänkt rösta på.</p>
<p>Här tar jag alltså för givet att vi är överens om hur ledamöterna borde ha röstat i slutet av mars. (Ifall du inte håller med kan vi diskutera det en annan gång.) De borde först ha röstat <strong>ja</strong> till att ändringsförslag skulle få tas upp i omröstningarna, så att de mycket dåliga delarna av upphovsrättsdirektivet skulle kunna tas bort och de bra delarna sen röstas igenom. Detta misslyckades med några få rösters övervikt. Sen borde de ha röstat <strong>nej</strong> till hela direktivet när de mycket dåliga delarna var kvar.</p>
<p>Den som röstade "rätt" i båda dessa omröstningar betecknar jag som "++". Med "felaktigt" röstande blir det minus istället för plus, så t.ex. betyder "+−" att ha röstat för att ändringsförslag skulle tas upp, men sen ja till hela omodifierade direktivet.</p>
<p>Jag går igenom partierna i nuvarande storleksordning.</p>
<h2>Socialdemokraterna</h2>
<p>Sverige har för tillfället 20 ledamöter i EU-parlamentet och det är samma antal som ska väljas i årets val. Största partiet är socialdemokraterna med 5 ledamöter.</p>
<p>Socialdemokraterna var inte eniga. Från regeringshåll ville de få igenom upphovsrättsdirektivet men <a href="https://emanuelkarlsten.se/04/har-tvingar-riksdagen-justitieministern-att-rosta-nej-till-artikel-13-detta-hander-nu/">justitieministern blev tillsagd av riksdagen mot sin vilja att rösta nej</a>, bland annat för att regeringspartiet Miljöpartiet röstade emot!</p>
<p>Socialdemokraternas EU-parlamentariker <a href="https://emanuelkarlsten.se/03/sprickan-i-s-tva-rostar-for-tva-ar-osakra-en-rostar-mot/">vacklade in i det sista</a> med enormt tryck på sig.</p>
<p>Av de 5 ledamöterna är det bara 2 som finns med på årets lista. Nummer 3 Jytte Guteland som röstade "+−" och nummer 16 Aleksander Gabelic som röstade "++".</p>
<p>Jag är övertygad om att ett starkt personkryssande på den nedflyttade Gabelic av honom och av andra skulle förstås som en markering i just denna fråga, så jag hoppas verkligen att många s-röstare kryssar honom.</p>
<p><strong>Rätt kryss: <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Aleksander_Gabelic">Aleksander Gabelic</a>.</strong></p>
<h2>Miljöpartiet</h2>
<p>De fick 4 ledamöter inröstade senast. Alla dessa röstade "++" och hade även skrivit på <a href="https://pledge2019.eu/en">Pledge 2019</a> om detta i förväg. Max Andersson har under tiden bytt parti till nya Partiet Vändpunkt och ytterligare en är inte med på mp:s lista i år. De två som är kvar är #3 Jakop Dalunde och #4 Bodil Valero.</p>
<p><strong>[Ändrat 17/5:]</strong> Det går inte alltid att lita på Miljöpartiet här. När Isabella Lövin var EU-parlamentariker var det gång på gång som hon inte följde miljöpartiets uttalade hållning i internetfrågor, utan höll en egen motsatt linje, och årets toppkandidat Alice Bah Kuhnke har också haft en hållning som går emot i sådana frågor, bland annat säger hon i <a href="https://www.svtplay.se/video/21979494/eu-val-2019-toppkandidaterna/toppkandidaterna-alice-bah-kuhnke-mp-fredrick-federley-c-och-peter-lundgren-sd">SVT:s toppkandidaterna</a> att hon skulle röstat för den ogenomtänkta <a href="https://emanuelkarlsten.se/04/parlamentet-rostade-igenom-terrorlag-som-tvingar-alla-sajter-att-ta-bort-propaganda-inom-en-timme/">terrorismlagen som kräver ständig jour för alla internetplattformar</a> och därför i praktiken närmast omöjliggör små sådana. <strong>Så kryssa <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Jakop_Dalunde">Jakop Dalunde</a> eller <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Bodil_Valero">Bodil Valero</a>.</strong></p>
<h2>Moderaterna</h2>
<p>De har 3 ledamöter nu. Av dessa uteblev en från omröstningarna, medan de andra två röstade "++". Ingen av dem står med på årets lista, så det går inte att skilja årets kandidater åt med anledning av detta.</p>
<h2>Liberalerna</h2>
<p>De har 2 ledamöter nu. De röstade båda "++" och en hade även skrivit på Pledge2019. Ingen av dem står kvar på årets lista, så det går inte att skilja årets kandidater åt med anledning av detta.</p>
<h2>Sverigedemokraterna</h2>
<p>De har 2 ledamöter nu. Båda sa att de avsåg att rösta "++" men röstade istället "−+". De var därmed ett par av dem som bidrog till att den första och viktigaste omröstningen <a href="https://emanuelkarlsten.se/03/13-ledamoter-tryckte-fel-i-den-avgorande-rostningen/">förlorades med några få röster på grund av feltryckningar</a>.</p>
<p>I en så viktig omröstning där det finns ett så starkt tryck på ledamöterna kan man inte lämna öppet för spekulationer om det verkligen var feltryck på det sättet, och ingen bör därför rösta på #1 Peter Lundgren eller #4 Kristina Winberg.</p>
<h2>Centerpartiet</h2>
<p>De har nu 1 ledamot, nämligen Fredrick Federley som röstade "++", har gjort Pledge2019 och är översta namn på årets lista. <strong>Kryssa <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Fredrick_Federley">Fredrick Federley</a>!</strong></p>
<h2>Vänsterpartiet</h2>
<p>De har nu 1 ledamot som även är årets toppkandidat #1 Malin Björk. Hon röstade "++". <strong>Kryssa <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Malin_Bj%C3%B6rk">Malin Björk</a>!</strong></p>
<h2>Kristdemokraterna</h2>
<p>De har 1 ledamot nu. Han röstade "++", men står inte med på årets lista, så det går inte att skilja årets kandidater åt på grund av detta.</p>
<h2>Feministiskt initiativ</h2>
<p>De har nu 1 ledamot som även är årets toppkandidat #1 Soraya Post. Hon hade sagt innan att hon skulle rösta "rätt", men uteblev helt från omröstningen. Enligt uppgift från hennes parti i efterhand <a href=""https://twitter.com/Feministerna/status/1110554286193299456">var hon sjuk</a>, men jag har inte hört henne kommentera detta själv, och att döma av hennes övriga verksamhet före och efter var det inte något långvarigt.</p>
<p>Att under en omröstning där det var ett sånt stort tryck på ledamöterna bara utebli utan förklaring i förväg och utan att själv överhuvudtaget kommentera hur illa det var att missa en de viktigaste omröstningarna under ens mandatperiod duger inte, enligt mig, <strong>så jag tycker att den som röstar på Fi ska kryssa någon annan</strong>.</p>
<h2>Piratpartiet</h2>
<p>De har nu ingen ledamot, men var med i EU-parlamentet under förra perioden, och har <a href="https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7209069">i Novus senaste prognos</a> 1,9 % vilket är högre än Feministiskt initiativ.</p>
<p>Detta är väl en fråga där man kan lita på alla kandidater i just Piratpartiet, men det kan ändå påpekas att toppkandidaten <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Mattias_Bj%C3%A4rnemalm">Mattias Bjärnemalm</a> redan har stora erfarenheter i just av denna fråga som sakkunnig kring digitala frågor åt gröna gruppen i EU-parlamentet.</p>
<h2>Övriga?</h2>
<p>Ifall något parti utöver de ovanstående har möjlighet att komma in så är det väl Vändpunkt, som inte redovisas separat i Novus prognos, utan ingår i <q>övriga</q> som <em>tillsammans</em> får 1,9 procent. <strong>Där är <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Max_Andersson_(politiker)">Max Andersson</a> ett säkert kryss</strong>, enligt skäl som står under miljöpartiet ovan.</p>
<p>Ja, det var allt, när jag koncentrerar mig till bara denna fråga. Mina <a href="https://krafsklotter.blogspot.com/2014/05/hur-man-rostar-i-eu-valet-del-1.html">allmänna kommentarer</a> för fem år sen om hur man inte ska tänka vad gäller block, stora och små partier och fyraprocentspärren gäller fortfarande, och de flesta valkompasser jag sett för detta val är tyvärr missvisande på samma sätt som de för fem år sen var.</p>
<small><i>Bilden visar omröstningen och är tagen <a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Vote_on_the_new_Copyright_regulation_(46754387104).jpg">från Wikimedia</a> och är licensierad CC-BY-4.0: © European Union 2019 – Source: EP.</i></small>Per Starbäckhttp://www.blogger.com/profile/14235047898277432029noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6774178043166222581.post-14451209895327421802019-05-14T18:32:00.000+02:002019-05-14T18:32:36.862+02:00Att visa hur man bär sig åt : om spårning med Sven Lindqvist<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgSLZ9o0L1p6W0t3CraV1alv74a6cisal4ypKtbK8_Qszw8D51t4zkIyFj6OoHoNBWmDB5KkIS02E3KBTs4uwJ2iI7I6rKYT4vMypELIH7gGWh8rW3XK0krnrztbYLoLCnwCsDG1L6DetXU/s1600/nm2201-1.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgSLZ9o0L1p6W0t3CraV1alv74a6cisal4ypKtbK8_Qszw8D51t4zkIyFj6OoHoNBWmDB5KkIS02E3KBTs4uwJ2iI7I6rKYT4vMypELIH7gGWh8rW3XK0krnrztbYLoLCnwCsDG1L6DetXU/s400/nm2201-1.png" width="400" height="290" data-original-width="800" data-original-height="580" /></a></div>
<p><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Sven_Lindqvist_(f%C3%B6rfattare)">Sven
Lindqvist</a> (1932–2019) berättar i <cite>Hemmaresan</cite> om hur han som barn saknade något i indianböckerna han då läste.
<blockquote><p>De var inte nog praktiska. Det viktiga, det som just jag ville veta, stod inte i dem. De var inte konkreta nog på de avgörande punkterna.</p> <p>De gav allmänna omdömen om hur osynligt indianerna smög, men beskrev inte hur man bar sig åt. Böckerna innehöll frestande fraser om hur skickliga indianerna var att spåra – detta är spåret efter en man som burit en kvinna, här har en liten häst travat med två ryttare – men inte nog detaljer för att man själv skulle kunna utföra detsamma.</p></blockquote>
<p>Detta skulle han själv komma att förbättra, tänkte han sig:
<blockquote>Det fanns praktiska och konkreta böcker om indianer, men de var tråkiga och futtiga, inte nog fantastiska. Och de äventyrliga och underbara böckerna hade alla det felet att inte tala om hur man själv skulle få uppleva det underbara. Jag föreställde mig att detta berodde på ett förbiseende av författarna och menade att jag skulle rätta till det i mitt kommande vidlyftiga författarskap.</blockquote>
<p>Med sin särskilda blandstil där samma text kan vara skönlitterär, essä, reseskildring med mera, har Sven Lindqvist lyckats med detta. Hans böcker har ofta berättat just <em>hur man gör</em>! Kanske inte just för att se om spår visar var en liten häst gått med två ryttare, men mycket annat. Oftast är det inte lika handfast som i <em>Gräv där du står</em> där det listas hjälpmedel till de olika uppgifter läsaren får i rutor efter varje avsnitt, men det finns där ändå.</p>
<p>Tack Sven, för alla dina böcker, och allt som du visat mig!</p>
<small><i>Tavlan är <a href="http://sis.modernamuseet.se/sv/view/objects/asitem/artist$004049/20/primaryMaker-asc?t:state:flow=3aa519c7-b4e6-4e85-988e-e7d1120b4ec4">Egyptiskt kupolhus</a> av <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Ivan_Agu%C3%A9li">Ivan Aguéli</a>. Den används som omslag till Sven Lindqvists <cite>Ökendykarna</cite>.</i></small>Per Starbäckhttp://www.blogger.com/profile/14235047898277432029noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6774178043166222581.post-14091133035695426552018-12-22T16:47:00.000+01:002018-12-22T16:48:20.311+01:00God jul 1918!Flera år har jag till jul återgivit några bilder och kanske nån text från exakt hundra år gamla jultidningar. I år har jag från <em>Julbocken 1918</em> plockat bildberättelsen »Kalle Viking« av norsk-danske <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Louis_Moe">Louis Moe</a>. Den är visserligen inte alls jullik, men den har så fin samnärvaro mellan bilderna, vilket jag uppskattar som gammal serievän.
<div style='clear: both;'></div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiYbnVprqaDAIqTcHRtvYVB5h6N-TQtWaQCRz4GZjfYhnNt1g72IVYnwZ_h0e5q_Ekdpf-CBd2A6OTUUwEpxY06LQlVaHM5umWYGIOo2WI3FIjiz-ryS4Xl7QCYop-yZD-CcsKHpWrCeQ2P/s1600/kalle-viking-1.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiYbnVprqaDAIqTcHRtvYVB5h6N-TQtWaQCRz4GZjfYhnNt1g72IVYnwZ_h0e5q_Ekdpf-CBd2A6OTUUwEpxY06LQlVaHM5umWYGIOo2WI3FIjiz-ryS4Xl7QCYop-yZD-CcsKHpWrCeQ2P/s400/kalle-viking-1.jpg" width="287" height="400" data-original-width="1147" data-original-height="1600" /></a><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEid70YbA008KmUw_9pjacMDAqUSsth77YKXvzOLMTMY8wLauNcwk6QcogMPT2Sy17rHO5lNeq88mbu55_BZNV0GeGC4Tan6K69BcfCauBbf7HB4mAh2vLnvheQvv-iIdNV6czNn3M_Zt_rp/s1600/kalle-viking-2.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEid70YbA008KmUw_9pjacMDAqUSsth77YKXvzOLMTMY8wLauNcwk6QcogMPT2Sy17rHO5lNeq88mbu55_BZNV0GeGC4Tan6K69BcfCauBbf7HB4mAh2vLnvheQvv-iIdNV6czNn3M_Zt_rp/s400/kalle-viking-2.jpg" width="283" height="400" data-original-width="1133" data-original-height="1600" /></a><div style='clear: both;'></div>
En annan som bidrog med mycket till <em>Julbocken</em> var John Bauer, så även i detta nummer. Han gick oväntat bort den 20 november det året, så när tidningen gjordes anade ingen att det skulle blir det sista numret han bidrog till.
Till detta års utgåva bidrog han bland annat med målningen på baksidan, »Ut i vida världen«, så det torde ha varit ett av hans sista färdigställda uppdrag.
<div style='clear: both;'></div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhignkSLmkEl0sTdJeWUH70S8GeUA8TtwSeAKRSn_XpBL0pD6m3Nmhprj5oi5ZfWgEBm5Lf8IYP4WDaFpxkYfaC46O_7X45eOfQ7edFuT6PSf7gRAuytswHaNPWF1oJj0pUwVZfklLPFyKo/s1600/bauer-ut-i-vida-v%25C3%25A4rlden.png" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhignkSLmkEl0sTdJeWUH70S8GeUA8TtwSeAKRSn_XpBL0pD6m3Nmhprj5oi5ZfWgEBm5Lf8IYP4WDaFpxkYfaC46O_7X45eOfQ7edFuT6PSf7gRAuytswHaNPWF1oJj0pUwVZfklLPFyKo/s400/bauer-ut-i-vida-v%25C3%25A4rlden.png" width="320" height="400" data-original-width="1280" data-original-height="1600" /></a><div style='clear: both;'></div>
I <em>Julbocken</em> fanns det ett slags ledare (som till stor del var reklam för andra tidningar/böcker), men redaktören <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Cyrus_Gran%C3%A9r">Cyrus Granér</a> skrev dem inte under eget namn, utan som »Burre-Busse«, en figur från hans egna barnböcker som här sades vara Julbockens medhjälpare med att göra tidningen. Texterna var riktade direkt till barnen.
Men när »Burre-Busse« i nästa års <em>Julbocken</em> uppmärksammar att två av tidningens medarbetare gått bort sedan senast är han inte riktigt karaktärstrogen, utan har en helt annan ton än den normala (som kan ses i den nedre texten). Cyrus hade väl byggt in i sig i ett hörn där det inte fanns plats för en text av »Cyrus Granér« i tidningen när han fick behov av att skriva just en sådan.
<div style='clear: both;'></div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiHKJPb2rBQIad7mR6HMz_qlil7SGy1R3R7Zsmf3WZ_P-p2xH9JwwnUWvE14UQUl5Myh1e1_VzMWC_dn27L9graNEke9sMldPsdC-ZOniFMGxZjFGtlYo3pwOEZWIvZmZYwpcDd9d9qn4sK/s1600/bock-003-g.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiHKJPb2rBQIad7mR6HMz_qlil7SGy1R3R7Zsmf3WZ_P-p2xH9JwwnUWvE14UQUl5Myh1e1_VzMWC_dn27L9graNEke9sMldPsdC-ZOniFMGxZjFGtlYo3pwOEZWIvZmZYwpcDd9d9qn4sK/s400/bock-003-g.jpg" width="281" height="400" data-original-width="1125" data-original-height="1600" /></a><div style='clear: both;'></div>
<p><small>Tidigare år: <a href="https://krafsklotter.blogspot.se/2007/12/god-jul-1907.html">1907</a>, <a href="https://krafsklotter.blogspot.se/2008/12/god-jul-1908.html">1908</a>, <a href="https://krafsklotter.blogspot.se/2009/12/god-jul-1909.html">1909</a>, <a href="https://krafsklotter.blogspot.se/2010/12/god-jul-1910.html">1910</a>, <a href="https://krafsklotter.blogspot.se/2011/12/god-jul-1911.html">1911</a>, <a href="https://krafsklotter.blogspot.se/2013/12/god-jul-1913.html">1913</a>, <a href="https://krafsklotter.blogspot.se/2014/12/god-jul-1914.html">1914</a>, <a href="https://krafsklotter.blogspot.se/2017/12/god-jul-1917.html">1917</a>.</small>
Per Starbäckhttp://www.blogger.com/profile/14235047898277432029noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6774178043166222581.post-15392513265177332052017-12-21T13:29:00.000+01:002017-12-21T13:29:21.637+01:00God jul 1917!<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgGCZZXSrCVxqkY1rEHUpxEjMwHy6VlEQf3KzKTWQQZpRHemJPLo8K8AP3OBOlFA-JMtu3JkeLVxsjDpvL1jK5A9jm4V3AJQYUDlawu3UaWh5fHjgTdtjlVx_4O6DbC7GtOVn7e9yXKhcDa/s1600/varf%25C3%25B6r-sn%25C3%25B6bollen-stannade.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgGCZZXSrCVxqkY1rEHUpxEjMwHy6VlEQf3KzKTWQQZpRHemJPLo8K8AP3OBOlFA-JMtu3JkeLVxsjDpvL1jK5A9jm4V3AJQYUDlawu3UaWh5fHjgTdtjlVx_4O6DbC7GtOVn7e9yXKhcDa/s400/varf%25C3%25B6r-sn%25C3%25B6bollen-stannade.jpg" width="293" height="400" data-original-width="1171" data-original-height="1600" /></a></div>
<p>Flera år har jag till jul återgivit några bilder och kanske nån text från exakt hundra år gamla jultidningar. I år blir det bara två bilder, från <cite>Julbocken</cite> 1917. Först bilden ovan, »Varför snöbollen stannade« av norsk-danske <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Louis_Moe">Louis Moe</a>. Han levde 1857–1945.</p>
<p>På baksidan av samma tidning finns denna tavla av <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/John_Bauer">John Bauer</a>. Bauer var förstås mest känd för <cite>Bland tomtar och troll</cite>, men han gjorde tavlor för <cite>Julbocken</cite> tidigare än så, redan från första numret. Bauer gick bort 1918, förlist på Vättern, så kanske ger det extra uppmärksamhet för honom nästa år.</p>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjjxL50FXnBxUJYW3mw9puOARIXsKDq96xe8eLtvKwBT5yr4A8R-bIT_7o7EIMLozUldGD8iHCJKeYK1A9KlmiplW0IT7Ey86c4lHfREaNOVzo1MHNJ73YeIYicV_OBxXy4Kq5-gwa3aytB/s1600/julbocken-1917-baksida-sudd.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjjxL50FXnBxUJYW3mw9puOARIXsKDq96xe8eLtvKwBT5yr4A8R-bIT_7o7EIMLozUldGD8iHCJKeYK1A9KlmiplW0IT7Ey86c4lHfREaNOVzo1MHNJ73YeIYicV_OBxXy4Kq5-gwa3aytB/s400/julbocken-1917-baksida-sudd.jpg" width="290" height="400" data-original-width="1161" data-original-height="1600" /></a></div>
<p>Vad Lill-Humpe sjunger har jag suddat till, då <a href="http://runeberg.org/sfl/2/0205.html">Martin Granér</a> som skrivit det gick bort först 1953, och är upphovsrättsligt skyddad i flera år till. Han var för övrigt bror till <em>Julbockens</em> redaktör <a href="https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=13145">Cyrus</a>.
<p><small>Tidigare år: <a href="https://krafsklotter.blogspot.se/2007/12/god-jul-1907.html">1907</a>, <a href="https://krafsklotter.blogspot.se/2008/12/god-jul-1908.html">1908</a>, <a href="https://krafsklotter.blogspot.se/2009/12/god-jul-1909.html">1909</a>, <a href="https://krafsklotter.blogspot.se/2010/12/god-jul-1910.html">1910</a>, <a href="https://krafsklotter.blogspot.se/2011/12/god-jul-1911.html">1911</a>, <a href="https://krafsklotter.blogspot.se/2013/12/god-jul-1913.html">1913</a>, <a hreF="https://krafsklotter.blogspot.se/2014/12/god-jul-1914.html">1914</a>.</small>Per Starbäckhttp://www.blogger.com/profile/14235047898277432029noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6774178043166222581.post-48971872733360529492017-04-25T18:16:00.000+02:002017-04-25T18:16:14.900+02:00Angel Eyes<p>Det finns sådana musikfavoriter som är så bra så ingen kan vara bättre. En sådan fyller 100 år idag – <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Ella_Fitzgerald">Ella Fitzgerald</a>.</p>
<p>Om jag ska spela bara ett spår med henne för den som inte hört henne så mycket så borde det kanske vara nåt där hon sprudlar och scattar som bara hon kan; ibland nästan skriker, fast hela tiden totalt musikaliskt och välljudande; musik att bli glad av.</p>
<p>Men istället väljer jag den liveinspelning av <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Angel_Eyes_(1946_song)">Angel Eyes</a> som jag blivit mest tagen av. Det som gör den så särskilt bra börjar med att något går fel. Publiken skrattar, jag vet inte åt vad. Ella tappar koncentrationen och småskrattar också.</p>
<p>Men så skärper hon till sig, blir totalfokuserad. Den lite stimmiga publiken blir knäpptyst, så att lyssnaren helt glömmer att de finns fram till slutapplåderna som fullkomligt exploderar. Jag tänker att publiken vet att den har varit med om något alldeles särskilt.</p>
<p>Ella har gjort många versioner av Angel Eyes. Jag lyssnade igenom över tjugo på Youtube (varav bara några var dubbletter) utan att hitta den, och jag har inte hittat den på Spotify heller, men här är den (från en samlings-cd <cite>20 Golden Greats</cite>):</p>
<audio controls>
<source src="http://starback.se/div/angel-eyes.ogg" type="audio/ogg">
<a href="http://starback.se/div/angel-eyes.ogg">Ogg-fil</a>
</audio> Per Starbäckhttp://www.blogger.com/profile/14235047898277432029noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6774178043166222581.post-75976585282692432642016-09-04T14:00:00.000+02:002016-09-04T14:24:31.771+02:00Inte hel-schysst!<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgH_JE1w8M1f72wf9YowWpEQIT7pGQY53iL1sVR0feRVtQdcjNgFktNp-cP1PX-Y_v1bWZ-FYzBuhlI_Q9ONqjbJMVBXOzwov1OMzq332ZgRXLVeTJ1e4cfAJCL9PDjHDp2Hfaq1xII6vaU/s1600/hel-schysst-bonnie.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgH_JE1w8M1f72wf9YowWpEQIT7pGQY53iL1sVR0feRVtQdcjNgFktNp-cP1PX-Y_v1bWZ-FYzBuhlI_Q9ONqjbJMVBXOzwov1OMzq332ZgRXLVeTJ1e4cfAJCL9PDjHDp2Hfaq1xII6vaU/s400/hel-schysst-bonnie.jpg" width="233" height="400" /></a></div>
<p>På <a href="http://libris.kb.se/">Libris</a> finns en nationell samkatalog för svenska bibliotek. Universitetsbiblioteken finns med där, men inte de flesta andra.
<p>Det är en fantastisk resurs över svenska böcker. Naturligtvis finns det luckor; det är närmast oundvikligt med fel och luckor i så stora databaser, så det är inget i sig att anmärka på tycker jag.
<p>Men om det finns fel i själva upplägget som motverkar att det blir bättre så är det nåt att klaga över, och så verkar det vara.
<p>Boken ovan är <em>Hel-schysst, Bonnie</em> av Bengt Linder. Det är den trettonde boken i hans långserie böcker om Bonnie och hennes kompis Jonta och kom ut 1974.
<p>Den saknas i Libris, vilket jag rapporterade dit i december 2013. Då fick jag efter några månader svar från en bibliotekarie som svarade att hon inte kunde lägga in en sådan post eftersom boken saknas på Kungliga biblioteket. (Följdfrågor från mig fick inga svar.) Detta är (vad jag vet) den sista boken i Semics gula sifferserie och de tidigare finns på KB, så antagligen slarvade Semic med att skicka pliktexemplar bara på slutet.
<p>Kungliga biblioteket har <a href="http://www.kb.se/aktuellt/nyheter/2011/Hjalp-KB-fylla-luckorna/">listor över böcker de saknar</a>, <em>desiderata</em>, på webben. Där står även att de tacksamt tar emot information om tryck de saknar utan att veta om det.
<p>Två år senare, i våras, försökte jag igen, och denna gång kontaktade jag istället direkt denna desiderataavdelning för att informera om denna bok som de saknar. Jag fick inget svar alls, och boken saknas fortfarande där.
<p>Detta är inte hel-schysst!
<p><em>Hel-schysst, Bonnie</em> är ingen svår bok att få tag på. Just nu finns det flera exemplar till salu på Bokbörsen för några tior till exempel. Denna bok är förstås inte lika spännande som att få tag på en saknad 1600-talsavhandling, men jag skulle önska att det fanns en tydligare målsättning att få databasen så komplett som möjligt för alla böcker.
<p>Detta handlar om mer än bara en ensam bok. Det finns fler böcker i mitt bibliotek som saknas i Libris, men när jag märker att det är lönlöst att rapportera det så är det klart att jag slutar. Jag är säkert inte ensam.
<p>Naturligtvis kan man inte bara lägga in vilka data som helst som nån typ mailar in. Det har jag inte väntat mig! Men såhär på 2010-talet bör man vara medveten om att stora databaser blir som komplettast ifall man låter många bidra och att man därför tar upp tips utifrån på allvar och kontrollerar. I detta fall hade det varit lätt. Hade det gällt en svåråtkomlig bok hade jag t.ex. kunnat ta med den till ett Libris-anslutet bibliotek för att personal skulle kunna lägga in den själva.
<p>Här är mina förslag till förbättringar:
<ul>
<li>Det ska vara möjligt att lägga in poster i Libris även för böcker som inget Libris-anslutet bibliotek har (än)
<li>När man slår upp i Libris på nätet ska det stå där särskilt vid ett uppslag när en bok saknas på KB (eller på annat ställe där den »borde« vara) med information om hur man kan donera den. Det skulle göra informationen mycket mer synlig för de personer som är särskilt intresserade av dessa böcker än att bara ha dem i separata desideratalistor.
</ul>
<small>
P.S. Här är informationen igen:
<p>Hel-schysst, Bonnie<br>
av Bengt Linder<br>
Omslag av Hans Arnold<br>
ISBN 91-552-0525-9<br>
Sundbyberg :Semic ;[Solna] :[Seelig],1974 ;(Uddevalla :Bohusläns graf.)<br>
Gula sifferserien 11<br>
125 s.<br>
<p>(I andra Libris-poster står bara "Sifferserien" utan beaktande av att
Sifferserien är indelad i Blå serien, Gula serien och Röda serien med
separata numreringar.)
</small>
Per Starbäckhttp://www.blogger.com/profile/14235047898277432029noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6774178043166222581.post-67631745885828149502016-08-29T17:03:00.000+02:002016-08-29T17:03:32.002+02:00Hur blev skolan nu i framtiden?<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/20/Lundell%2C_Johan_august_i_Hvar_8_dag_1911.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/20/Lundell%2C_Johan_august_i_Hvar_8_dag_1911.jpg" width="375" height="400" /></a></div>
<p>Jag älskar framtidsskildringar och framtidsgissningar om vår egen tid. Här är en om skolväsendet om hundra år, skriven 1914. Jag råkade ramla över texten tidigare i år och önskar förstås att jag hade kunnat publicera den 2014 istället, som är det år som står flera gånger i texten.
<p>Jag ger hela texten, och sen ett par små kommentarer.
<p>Författaren <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Johan_Lundell">J. A. Lundell</a> dog år 1940, så texten är fri att återge sedan 2011.
<article style="color:green;">
<h2>Våra högre läroverk om hundra år</h2>
<p>Eller skulle man våga säga om 50 år? Detta i betraktande av att utvecklingen i det hela taget synes ha en accelererad rörelse. Se vi åter bakåt och mäta framstegen sedan 1864 – 50 år bakåt – så våga vi icke hoppas, att några genomgripande förändringar skola kunna genomföras på mindre tid än 100 år. Det mest betydande inlägg i våra uppfostringsfrågor, som den nuvarande generationen varit med om, Anna Sandströms »Realism i undervisning», kom för 32 år sedan (1882), men har ännu endast delvis trängt igenom. Vi ha under tiden haft två stora och långvariga kommittéer, med utlåtanden 1884 och 1902, och en del mindre kommittéer. Men allt förblir ändå i huvudsak vid det gamla.
<p>Alltså om hundra år!
<p>Då skola våra skolor, både folkskola och högre läroverk, vara i huvudsak organiserade efter biologiska, psykologiska och socialpolitiska grundsatser.
<p>Biologer och psykologer, som då även taga notis om skolväsendets historia, skola förvåna sig över vår tid, så som en förnuftig människa kan förvåna sig över vad som förefaller honom vanvettigt utanför hospitalets väggar. Ännu på den tiden, i början av 1900-talet, lät man små barn på 9–12 är, vilka efter sin natur och för sin utveckling naturligtvis behövde mycken rörelse, vilka de ögonblick, de icke voro i fängelse, i lek härmade de äldres sysselsättningar för att, även de, så småningom utbilda sig till människor, vilka bli stora invärtes – verkligen stora – för varje gång de få lov att göra någonting, som annars en vuxen människa skulle gjort – dessa små människor tvingade man, i strid mot allt vad biologi och psykologi och sunt förstånd bjuder, att sitta stilla större delen av dagen och läsa läxor i böcker, som absolut inte intresserade dem och efter naturens ordning absolut inte borde intressera dem. År 2014 sitta barn vid boken högst 4 timmar om dagen, eller rättare ut- tryckt de sitta icke vid boken, som man gjorde 1914, men de sysselsätta sig 4 timmar om dagen med sådana ämnen, som man 1914 läste om i böcker. Man anser, att praktiskt arbete och idrott är för den fysiska och andliga utvecklingen av samma värde som historia, biologi o. dyl.
<p>I början på 1900-talet hade man visserligen klart för sig, och man hade till och med länge haft klart för sig, att pojkar och flickor, liksom alla personer, icke utgjorde blott en samling av åskådningar, föreställningar och begrepp, som efter hand borde ordnas och kompletteras, utan även hade vad man kallar kropp (muskler, nerver, sinnesorgan), känslor, vilja o. s. v., som borde växa under varsam och kärleksfull vård och ledning. I början av 1900-talet voro skolorna dock så organiserade, som om minnet var människoväsendets själva kärna och <em>huvudsak</em>. Detta ville man visserligen icke ens då vidkännas, ty man trodde sig verkligen veta, att minnet icke var hela människan. Men man hade icke nog mod och beslutsamhet att handla i enlighet med denna insikt.
<p>Då (1914) undervisade professorer så, som om alla studenter skulle bli professorer, och lärare och lärarinnor i de högre läroverken undervisade så, som om <em>alla</em> deras elever skulle bli lektorer, adjunkter eller lärarinnor i högre flickskolor. Idealet var för en lärare i historia, att eleven skulle veta allt, vad en lärare i historia behöver veta. Det var för resten på samma sätt i folkskolan: »den där flickan kan bli en duktig lärarinna, <em>alltså</em> är hon den bästa i klassen», hette det.
<p>Allt det där vidgick naturligtvis ingen vettig människa 1914. Men nu efter hundra år har man tillräckligt med dokument i behåll för att se, hur det verkligen var då.
<p>Och hur skulle det kunna vara annorlunda, då samhället, regering och riksdag, i rörande endräkt, överlämnade skolväsendet åt skollärarne, liksom religionen åt prästerna (det var blott ett område, där den s. k. sakkunskapen inte hade någon talan, det var krigsväsendet).
<p>Om ett hundra år har det gått både klerker och lekmän ordentligt i blodet, att samhället är en organism med en mängd olika funktioner, och att olika funktioner böra utföras av olika persongrupper; och man väljer och utbildar samhällets olika medlemmar för utförande av sina olika funktioner, sä vitt i människomakt står, med ledning av olika naturliga anlag och samhällets behov. Socialpolitik daterar sig visserligen redan från 1830-talet, då (först i England) den liberala ekonomien, som i samhället såg blott individen eller för vilken samhället blott var summan av individer och ingenting annat, hotade både ras och samhälle med undergång. Men först under sista fjärdedelen av 1800-talet började man åter att överallt sätta människolag över naturlag, och först hundra år senare har en historisk-organisk uppfattning av samhället (som redan i nådens år 1914 var den inom vetenskapen dominerande läran) vunnit sådan spridning bland massorna, att även det allmänna skolväsendet bygger på en sådan uppfattning.
<p>Från samhällets synpunkt och i utvecklingens intresse är det önskvärt, att varje samhällsfunktion utföres av dem, som kunna utföra den bäst, och att varje medlem av samhället sköter sådana uppdrag, som han eller hon i följd av givna naturliga (fysiska eller psykiska) förutsättningar är särskilt lämpad för. Detta gäller först och främst de båda könen. Deras olika uppgifter äro först och främst biologiskt fixerade, för artens eller rasens bestånd. Könsskillnaden, som genomgår hela djurriket och saknas endast hos de allra lägsta formerna, har varit den viktigaste eller åtminstone en ytterst viktig faktor i hela den fylogenetiska utvecklingen upp till mänsklighet, och därefter inom mänskligheten varit den mäktigaste hävstången för kulturen, sedan könsskillnaden på mänsklig grund fått en kolossal psykologisk, etisk och estetisk betydelse och en lika kolossal betydelse för viljelivet. Den som icke ser denna genomgripande psykologiska differentiering, som på mänsklig basis ägt rum till mänsklighetens fromma, den är blind på båda ögonen.
<p>Ett nytt samhälle – om hundra år – skall draga det fulla gagnet av olikheterna mellan könen genom att låta vartdera könets <em>olika</em> egenskaper komma till sin rätt och använda dem i sin tjänst. Nämligen så vida de närmaste årtiondenas människor ha nog förstånd och vilja att lösa befolkningsproblemet, innan det är för sent och innan de västeuropeiska folken, den nutida civilisationens bärare, dött ut. Ha de icke detta förstånd och denna vilja, då är också min teckning av uppfostrans framtida utvecklingslinjer grundligt förfelad, ty det folk, som vilar i gravarna utan barn efter sig, behöver inga skolor.
<p>Men låtom oss för ett ögonblick antaga, att en smula sunt förnuft allt framgent finnes – om än aldrig så litet, ty mycket är det i alla händelser icke, det hade redan Axel Oxenstierna upptäckt.
<p>Alltså, hur ser skolan ut om hundra år?
<p>Skolan avser att i nödigt antal utbilda människor för samhällets olika funktioner, med tagen hänsyn till vars och ens naturliga anlag (så vitt de kunna skönjas vid den tid, då valet måste ske) och till de olika uppdrag, som skola utföras. Själva utbildningen innehåller dels vad <em>alla</em> behöva, t. ex. hur man sörjer för sin hälsa, förmågan att läsa och skriva, att observera och draga slutsatser, kännedom om samhällets allmänna organisation, religion, etik och filosofi (allmän världsåskådning), dels vad som behöves för den särskilda uppgiften. Man har, som redan Plato lärde, klart för sig, att den t. ex., som lärt sig göra skor, gör bättre skor än den som icke lärt sig det, och man tror icke vidare (år 2014), att var och en kan regera land och rike, som blott har vanligt förstånd (icke är idiot) och gott munläder.
<p>För ett mekaniskt, rätlinigt vardagsgeni tog sig saken förr så ut, som borde man först meddela den blivande människan det för alla nödiga måttet av allmänbildning och på den som grundval bygga specialbildningar. Den renodlade demokratiska uppfattningen var kanske rentav den, att någon specialbildning icke behövdes, utan den Gud ger ett ämbete, den ger han ock förstånd att sköta det. Den uppfattningen hade länge haft en viss kurs i Amerika, men man började även där efterhand tillmäta specialbildningen en viss betydelse, och man måste överallt göra så än mer, i samma mån som samhällets funktioner differentierade sig, specialiserades. Specialbildningen måste alltså börja långt innan allmänbildningen blir färdig. Samhället behöver allmänbildning i olika grader jämte specialbildning (ingen kan leva blott på allmänbildning), och specialbildningen måste börja så tidigt, att människan specialisten (<em>alla</em> måste som sagt vara även specialister) kan vara färdig att övertaga sin funktion i samhället vid en ålder, då ännu ungdomens initiativförmåga och spänstighet finnes kvar. Sådan specialbildning, som kräver lång tid, måste sålunda börja ganska tidigt och så gå parallellt och i intimt sammanhang med fortsatt allmänbildning. Regeln blir: börja <em>så tidigt</em>, att specialbildningen medhinnes och är färdig såvitt möjligt <em>ej senare</em> än vid 20–25 års ålder.
<p>Gemensam för alla kan då knappast vara mer än den skola, som meddelar konsten att läsa och skriva, som redan i början av 1900-talet utgjorde den nödvändiga förutsättningen för all vidare utbildning.
<p>Gossar och flickor kunna och böra undervisas tillsammans i vad man förr kallade läsämnen åtminstone till 12 års ålder. I praktiska ämnen måste man redan tidigare ta hänsyn till könens olika samhällsuppgifter; den som först efter 12–15 års ålder kommer in på ett arbete, som kräver en viss »händighet», vinner nämligen i regeln aldrig någon högre grad av händighet. Senare skiljer sig utbildningen i allt flere avseenden; dock skall man aldrig komma tillbaka till äldre tiders »botanik för fruntimmer» o. dyl, Vid 12–15 års ålder skall flickan ha ett år ledigt från den fortlöpande klassundervisningen och huvudsakligen ha måttligt ansträngande praktisk sysselsättning.
<p>Framför allt: det ligger icke i kulturens intresse att göra pojkarna till kvinnor eller flickorna till män, och inte häller att göra dem till något mixtum compositum av bådadera. Man frågar sig (om hundra år) med undran: vad blev det av de 500 flickor som 1920 togo studentexamen, en examen som uteslutande var anpassad för blivande mäns behov (och inte så väl avpassade för dem häller)? Vår grundsats är (heter det om hundra år), att kvinnor ej skola göra sådant arbete, som kan göras lika bra eller bättre av män. Från 21:a århundradets synpunkt, när man vill att varje individ skall sköta det kall i samhällets tjänst, i vilket han eller hon gör samhället det största möjliga gagn, som han eller hon på grund av naturliga förutsättningar kan göra, måste ju åtminstone flertalet av de 500:s liv anses mer eller mindre förfelat? Tillgängliga dokument kunna emellertid upplysa, att flertalet av de 500 senare återgingo till det kvinnliga ståndet, visserligen efter att ha förlorat några år och många med förlusten av hälsan för längre eller kortare tid.
<p>Man hade ju dock redan på den tiden – skall man säga – högre flickskolor, som rätt bra motsvarade tidens behov av högre bildning för kvinnlig ungdom, och som blott hade behövt vidare omhuldas och utvecklas för att göra kulturen och landet utmärkta tjänster.
<p>Apropos studentexamen: det skulle nu (d. v. s. om hundra år) anses för det rena vanvettet att, som vi 1914 gjorde – producera tre gånger så många studenter, som samhället hade användning för – det var bortkastad utbildningskostnad och sedan bekymmer för vad man skulle göra av de överflödiga, som delvis måste leva parasitliv på samhället! Och i stället för att öka på folkskolan med två överklasser, utan att man gjorde sig nogare reda för vad det skulle bli av deras elever – ha vi nu (år 2014) fortsättningsklasser eller yrkesskolor för bestämda uppgifter inom jordbruk, industri, handel o. s. v., så att det mänskligt att döma finns utsikt till att varje gosse eller flicka skall bli en nyttig samhällsmedlem.
<p>Vid alla läroanstalter, folkskolor, högre läroverk och universitet, finnas år 2014 anställda sakkunniga, med fysiologisk och psykologisk utbildning, som ha till uppgift att ge ungdomen upplysningar och råd ifråga om valet av levnadsbana. Varje sådan sakkunnig har till sin disposition ett laboratorium, försett med fysiologiska och psykologiska instrument, för att genom omedelbar undersökning komplettera de upplysningar om ynglingens eller flickans anlag, karaktär o. s. v., som han fått dels av honom eller henne själv och dels av lärare och lärarinnor. Varje elev har å hans byrå sin lilla dossier av personalier. Men denne sakkunnige står därjämte i ständig rapport med ämbetsmän i alla möjliga förvaltningsgrenar och praktiskt folk i alla möjliga yrken, och han har på tusen sinom tusen kartonglappar i sitt skåp upplysningar om vilka personliga egenskaper, kunskaper och färdigheter som krävas på olika banor och på dem betinga framgång, om situationen för tillfället på arbetsmarknaden (överflöd eller brist på aspiranter, sannolika befordringsutsikter) samt vilka ekonomiska faktorer som kunna påverka valet av bana. Det är svårskötta platser dessa sakkunnigbyråer, som förutsätta betydande och mångsidig begåvning, skarp blick och förmåga att bedöma personer och solida karaktärsegenskaper. Samma egenskaper behövas på chefsplatserna i både ämbetsverk och industriella verk. Genom samverkan mellan sakkunnige vid läroanstalterna och cheferna vid verken bör kunna vinnas, att nästan <em>varje</em> person kommer på den plats i samhället, där han (hon) kan göra mesta gagnet, till stor förmån och hugnad för både samhället och individen. Ett folk, som sålunda tager väl vara på sina personliga resurser – helst om det är så väl begåvat fysiskt och psykiskt, som det svenska folket är – bör kunna gå långt.
<p>Sådana sakkunniga och »valbyråer» funnos redan i början av 1900-talet i Amerika (t. ex. i Boston, men även på flera andra orter). Innan man kunde göra något vid saken, måste man naturligtvis hos oss avvakta, att institutionen överfördes till Tyskland. Sedan kunde även vi få reda på den, ty vi skickade årligen ut bortåt ett femtiotal lärare och lärarinnor att studera tyskt skolväsen, och svenskarna kunde läsa böcker och tidskrifter på tyska. Och sedan tillsatte vi några kommittéer, o. s. v.
<p>Säkerligen är vårt undervisningsväsen år 2014 i många avseenden mycket olikt det vi nu ha, och sannolikt är skillnaden mellan då och nu vida större än skillnaden mellan 1914 och 1814. Kanske skola svenskarna bli så duktiga, att de själva hitta på något nytt, liksom de en gång hittat på gymnastiken (och slöjden, som dock är något på avvägar).
<p>J. A. Lundell.
</article>
<h2>Kommentarer</h2>
<p><p>Det är en fascinerande blandning av radikala idéer om organisering efter vetenskapliga principer och konservativa idéer som väl är det som märks mest när man läser detta drygt hundra år efteråt. Speciellt när Lundell hade förväntat sig en utveckling åt motsatt håll än hur det blev, som tanken att vi idag skulle undra över vad i hela friden 500 flickor skulle ta studentexamen för då. Eller att han ansåg att långt färre borde ta studentexamen överhuvudtaget.
<p>De idéer om mest märktes i vad han gjorde i skolvärlden var nog de om annat än teoretiska ämnen i skolan. I Uppsala enskilda läroverk skulle latinet få »maka åt sig» och eleverna lära sig »respekt för muskelarbete», varför slöjd, handarbete och matlagning föreslogs som obligatoriska ämnen. Han grundade fackskolan för huslig ekonomi 1895 och en praktisk gymnasielinje för flickor 1921. (Se <a href="https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=9807">SBL</a>.)
<p>Intressant är hans bild av de mästerliga framtida yrkesvägledarna som med data bland annat från laboratorier med fysiologiska och psykologiska instrument kan få fram allas rätta plats i samhället utifrån en stor databas (på tusentals kartonglappar!). Hade den visionen skrivits idag hade det antagligen varit ett datorprogram som hade »räknat ut» allas rätta plats istället.
<p>Han skrev att det var viktigt att få fram var och ens rätta plats <em>tidigt</em>, eftersom olika positioner kräver olika specialbildningar, som måste påbörjas i tid. Det gäller även att »regera land och rike», så det följer att man bör veta redan under uppväxten vilka som ska komma att styra. Detta är skrivit bara några år före det demokratiska genombrottet i Sverige.
<p><small><i>Bilden är tagen från Wikimedia Commons som tagit den från <em>Hvar 8 dag</em> 1911 och är av en »A. Larson».</i></small>
Per Starbäckhttp://www.blogger.com/profile/14235047898277432029noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6774178043166222581.post-48406921975382136512016-07-14T09:12:00.000+02:002016-07-14T09:12:43.719+02:00Regeringen 1982<p>I serien »Vad gjorde de förr?« har vi nu kommit fram till <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Sigge_Eklund">Sigge Eklund</a>, som nu bland annat <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Alex_%26_Sigges_podcast">har en populär podd</a> tillsammans med Alex Schulman. Vad gjorde han 1983?
<p>Han var nio år då, och den torsdagskväll som jag tänker på satt <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Johan_Ehrenberg">Johan Ehrenberg</a> med vid matbordet. Johan höll nämligen på att intervjua Sigges pappa <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Klas_Eklund">Klas</a>, som då var sakkunnig på Finansdepartementet. Det är en intressant intervju, som publicerades i tidskriften ETC det året, och jag ser nu att den har publicerats <a href="http://johanehrenberg.se/nyhet/klas-eklund-p%C3%A5-finansen">på nätet också</a>, många år senare. Nu fastnar jag vid att Klas efter maten undrar om inte sonen skall visa sina teckningar för Johan »och iväg rusar den unge konstnären« som visar karikatyrer han gjort av regeringen. »Han ger också ut egna tidningar. Med finansplaner och regeringsdeklarationer. ... Jag förstår inte var han får allt ifrån, säger Klas.«
<p>Några av bilderna fick illustrera intervjun i ETC, och jag tyckte det var värt att skriva ett par raders presentation för att återpublicera denna. (Observera förresten att Sigge inte har anammat <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Under_dubbelg%C3%B6ken">det vanliga sättet att karikera Ingvar Carlsson</a>.)
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiH5-RvABtWfbIPTVtpvHWcn1n6aYe-k6Tyv9Uwl4TBhPxgyDs197a4gROkAPByXaLLRftWUehbuOtUp_bukstvDGVUvdwv6NpHWhGpSXF8vyTDFuAEmw9YNzgrA4V05kAWS5XIJO2dcCHR/s1600/ministrarna-1982-av-sigge-eklund.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiH5-RvABtWfbIPTVtpvHWcn1n6aYe-k6Tyv9Uwl4TBhPxgyDs197a4gROkAPByXaLLRftWUehbuOtUp_bukstvDGVUvdwv6NpHWhGpSXF8vyTDFuAEmw9YNzgrA4V05kAWS5XIJO2dcCHR/s640/ministrarna-1982-av-sigge-eklund.jpg" width="462" height="640" /></a></div>Per Starbäckhttp://www.blogger.com/profile/14235047898277432029noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6774178043166222581.post-76978513023883145132016-06-19T21:34:00.000+02:002016-06-19T21:34:31.980+02:00Fröken Fiffi<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgZfzaC2OfMKWWlfM0xJDXF0n_tVinf7Ct20ZLbqYuRPCjD2lMx7-ALwLKGIqcUO4KhKgjWb4-zRhhzT-WKwaJJiD3AfUdTrP1wo4ylYbyMcKz9seZgr_4HBI8caOFaZbDVs20K89_CN-dJ/s1600/fr%25C3%25B6ken-fiffi.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgZfzaC2OfMKWWlfM0xJDXF0n_tVinf7Ct20ZLbqYuRPCjD2lMx7-ALwLKGIqcUO4KhKgjWb4-zRhhzT-WKwaJJiD3AfUdTrP1wo4ylYbyMcKz9seZgr_4HBI8caOFaZbDVs20K89_CN-dJ/s640/fr%25C3%25B6ken-fiffi.png" /></a></div>
Bilden är tagen <a href="https://lockerdome.com/bamse/7223331262960711">från en sån där sajt</a> som sammanställer information från olika håll per automatik. Hihi, det blev fel. Roligt!
Ni vet förstås att Fröken Fiffi är barnens fröken i Bamse och inte ser ut riktigt sådär som Grynet Mollvig i <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Bamse_(film)">Arne Mattssons film <em>Bamse</em> från 1968</a>. (Varför nämns Karin Gidfors då? Jo, hon gör fröken Fiffis röst i tecknade <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Bamse_och_tjuvstaden"><em>Bamse och tjuvstaden</em></a>.)
Detta kan kanske sättas i samband med en kommentar angående <a href="http://www.svt.se/kultur/medier/lesbiskt-par-gor-entre-i-bamse">paret Vera och Frida</a> som dök upp nyligen i serietidningen Bamse. I en Flashback-diskussion kring detta undrade någon om kanske Vargen skulle komma ut som homosexuell, varpå en indignerat <a href="https://www.flashback.org/sp57602635">kritiserade okunskapen</a>: »Vargen, däremot, är hetero så det stänker om det. Han var mycket svag för en kriminell vargflicka för några år sedan. Och nu verkar han lite småtänd på Bamse-ungarnas skolfröken. Med all rätt.« Bara så ni vet.
(Om ni vill veta mer om filmen <em>Bamse</em> kan ni läsa <a href="http://www.fiffisfilmtajm.se/bamse/">denna recension</a> från – Fiffi! Allt faller samman.)
Per Starbäckhttp://www.blogger.com/profile/14235047898277432029noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6774178043166222581.post-41785365371767474922016-06-15T21:23:00.000+02:002016-06-15T21:23:50.336+02:00När Marx begravdes i Nyköping<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjy6riLqqIrwQdiIly3J0dULg0EgQZ7Eyy5dm1O57KPLqszy315f-dsEDRpn8pVxVZ3CX4hSIO3yG0ba6CSotc8JxnKN1LxlO2pEwrs5kyxXl4-qOk0CBFgCrFE1K_OrwHcSCB-mSgV4kEn/s1600/IMG_3589-crop-begravning.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjy6riLqqIrwQdiIly3J0dULg0EgQZ7Eyy5dm1O57KPLqszy315f-dsEDRpn8pVxVZ3CX4hSIO3yG0ba6CSotc8JxnKN1LxlO2pEwrs5kyxXl4-qOk0CBFgCrFE1K_OrwHcSCB-mSgV4kEn/s400/IMG_3589-crop-begravning.JPG" /></a></div>
<p>Idag för 100 år sen skrev tidningarna om en sjöstrid mellan Tyskland och Ryssland utanför <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4vringe">Hävringe</a> nära Oxelösund och Nyköping.
<p>DN beskrev det först såhär i en ingress: <q>Tre ryska torpedjägare angripa oförberett den tyska konvojflottiljen. Hjälpkryssaren bereder de andra fartygen tillfälle att undkomma, sänkes efter en ojämn strid sedan halva besättningen dödats.</q>
<p>Det hade varit en tysk konvoj på fem båtar som anfallits av ryska jagare på internationellt vatten nära Sverige natten 13–14 juni. Under 45 minuter hörde man från Hävringe omkring 200 skott avlossas.
<p>Ett år tidigare <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/SMS_Albatross">hade en skadad tysk minkryssare</a> gått in i neutralt svenskt vatten och strandat där. Denna andra, mindre kända gång, var det trålaren <em>Johann Wester</em> från Hamburg som tagit hand om överlevande och på morgonen kom in till Nyköpings hamn och satte av sex sårade som fördes till länslasarettet där.
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEju815C0qbPu47RPo35BdI4LhCZh4knKN2hxpUOWBORb9ELTVQGYGC8WNBHkEpoRESVH92m32RL7z9Viib-3wuSh3y7sH5_k2SY4KhtmNVvqTGzMPFHKRznvi2GCnPOpHRBPhdq53L3eq-z/s1600/IMG_3535-crop-krigskn%25C3%25A4pp.JPG" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEju815C0qbPu47RPo35BdI4LhCZh4knKN2hxpUOWBORb9ELTVQGYGC8WNBHkEpoRESVH92m32RL7z9Viib-3wuSh3y7sH5_k2SY4KhtmNVvqTGzMPFHKRznvi2GCnPOpHRBPhdq53L3eq-z/s400/IMG_3535-crop-krigskn%25C3%25A4pp.JPG" /></a></div>
<p>I hamnen samlade sig en stor skara åskådare. Enligt Södermanlands Läns Tidning skulle man <q>svårligen kunna förmoda, att ångarens befäl och besättning varit med om sådana nervskakande upplefvelser under natten. Tyskarna sågo tvärt om mycket lifliga ut och resonnerade flitigt med hvarandra och äfven med en del af åskådarna på kajen.</q> Några fick även särskilt tillstånd att under vederbörlig kontroll ge sig ut på stan för att <q>skaffa sig litet mat o. dyl.</q>
<p>DN:s utsände i Nyköping rapporterade att när <em>Johann Wester</em> låg för hamn såg man inget <q>av den berömda strama tyska disciplinen. Matroserna gingo med cigarretter eller stora svarta cigarrer i munnen under arbetet på däck, och några militära hälsningar såg man just icke till.</q>
<p>Annars brukade tysk militär vara ett föredöme. Svenska militären använde Tyskland som förebild, högre officerare studerade ofta vid tyska krigshögskolor, och svenska officerare tjänstgjorde ofta inom tyska armén. Innan kriget var bland den tyska militären den <q>rådande uppfattningen, att Sverige var att påräkna som Tysklands bundsförvant i det kommande kriget</q>, för att citera Torsten Gihl.
<p>Överhuvudtaget spelade Tyskland en stor roll i Sverige. Tyskan var det grundläggande utländska språket i läroverken. Vid universiteten dominerade den tyska vetenskapliga litteraturen och svenskars studier i utlandet skedde oftast i Tyskland.
<p>Försvarsfrågan hade varit en stor inrikespolitisk fråga i Sverige. Högern var tyskvänlig och talade om den <q>ryska faran</q> och behovet av stärkt försvar medan vänstern inte såg samma fara. Gihl skriver:
<blockquote>I den motivkrets, varur föreställningen om ’den ryska faran’ framgick, ingingo mångahanda olika element: idén om ’arvfienden’, som med en viss naturnödvändighet dök upp, så snart en svensk försvarspolitisk diskussion nått en viss grad av intensitet, föreställningen om Rysslands naturbestämda trängtan till en hamn vid Atlanten, som spelat en betydande roll redan under 1800-talet och som nu, trots den kyliga kritik varför den utsatts från Harald Hjärnes sida, hölls vid friskt liv särskilt av Sven Hedins energiska propaganda, och slutligen som mera påtagliga argument förryskningspolitiken i Finland och därstädes av ryssarna företagna militära åtgärder, järnvägsbyggen etc., samt en i Sverige bedriven spioneriverksamhet, delvis med anknytning till ryska beskickningen i Stockholm, som i hög grad irriterade och skrämde den svenska opinionen. Ehuru ingen av dessa omständigheter i och för sig hade något större bevisvärde, framkallade de under den politiska stridens feberhetta i vida kretsar en stark tro på ryska anfallsplaner mot Sverige – Sverige var, som Henning von Melsted uttryckte sig, ’inrutat som ett slaktdjur’. Detta förklarar i sin mån den politiska stridens utomordentliga våldsamhet och de beskyllningar för förräderi som från försvarsvänligt håll slungades mot motståndarna. I själva verket finnes det intet som helst skäl att antaga, att någon avsikt att angripa Sverige förelåg i Ryssland under åren närmast före världskriget, liksom förmodligen icke heller tidigare under perioden 1809–1914.</blockquote>
<p>Att Sverige skulle bli en motståndare befarades även i Ryssland:
<blockquote>Däremot fanns det under åren före världskriget särskilt inom militära ryska kretsar en viss oro för att Sverige skulle angripa Ryssland i händelse av ett ryskt-tyskt krig. Denna oro framträder i ryska uttalanden vid en 1912 hållen fransk-rysk militärkonferens liksom i en rad av ryska generalstaben åren 1908–14 avgivna memoranda rörande försvarsplaner etc. I det sista av dessa memoranda, avgivet den 1 mars 1914 heter det: ’Ehuru Sverige ända fram till närvarande tid undviker att sluta en allians med Tyskland, måste man dock räkna med möjligheten att det kan komma att uppträda mot Ryssland. Därpå tyder den ovänskapliga hållning det på senare tid lagt i dagen mot oss.’ Sveriges deltagande i det förutsedda kriget tänkte man sig dels som en samverkan mellan de svenska och tyska flottorna i Östersjön, dels som ett svenskt deltagande i tyska landstigningsföretag på Finlands kust. Härvid tog man också hänsyn till i Finland rådande ryssfientliga stämningar och separatistiska tendenser, som ansågos innebära ett hos mot den ryska huvudstadens trygghet. Däremot finnes i dessa aktstycken icke någon som helst antydan om ryska angreppsplaner mot Sverige, liksom det ej heller eljest, så vitt bekant, finnes några bevis eller sannolika skäl för att dylika planer existerar.</blockquote>
<p>Men även om högern var tyskvänlig, så var den ändå till allra största delen överens med vänstern om <q>alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig</q>, och det var den politik <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Regeringen_Hammarskj%C3%B6ld">vår regering</a>, handplockad av kungen själv med bistånd av konservativa rådgivare, till största delen förde. När kriget kom stärkte Sverige försvaret, men det skulle vara vår <em>neutralitetsvakt</em>.
<p>När regeringen inte höll sig riktigt neutral var det alltid i ställningstaganden till Tysklands förmån, men vänstern ville inte söka strid med regeringen i frågan (varken den ledande liberalen <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Nils_Ed%C3%A9n">Nils Edén</a> eller socialdemokraternas <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Hjalmar_Branting">Hjalmar Branting</a>). Däremot önskade man mer information, och för att citera Branting (via Franzén), att <q>regeringen äntligen toge riksdagen en smula i sitt förtroende och i en session för slutna dörrar klarlade de principer den följt och ämnar följa beträffande omfattningen av vår neutralitetsvakt</q>.
<p>När kriget väl kom fick den <q>ryska faran</q> enligt Gihl en ganska undanskymd plats i den svenska utrikespolitiska diskussionen:
<blockquote>I denna diskussion var det en mening, som redan från början dominerade och helt satte sin prägel på den ledande svenska opinionen, den om Englands brottslighet, den engelska nationens dåliga karaktär och onda gärningar. En betydande del av svenska folket greps efter krigsutbrottet av en anglofobi, som höll i sig kriget igenom. Fenomenet ter sig en smula svårförklarligt, då något politiskt motsatsförhållande mellan Sverige och England knappast någonsin existerat och de svensk-engelska förbindelserna dittills varit, om icke intima, så i varje fall vänskapliga. Men under kriget framstod England som Sveriges fiende nr 1. Detta möjliggjordes naturligtvis av de handelspolitiska och folkrättsliga konflikterna, som ju huvudskaligen utspelades mellan Sverige och England, under det att inga allvarliga konflikter mellan Sverige och Ryssland förekommo.</blockquote>
<p>Det var framförallt Branting som ändå var Englandvän, vilket han fick utstå mycket spe för.
<h2>Tillbaks till ärendet!</h2>
<p>Nästa dag rapporterade DN:s utsände från Hävringe, där alla vrakspillror utgjorde <q>ut bedrövlig syn</q>. <q>Ett enda stort fält av vrakspillror drev för den starka ostnordosten fram söder om Häfringe ögrupp.</q> Hur många båtar hade sänkts? <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%B6dermanlands_L%C3%A4n_Tidning">Södermanlands Läns Tidning</a> skrev redan den 15/6 att enligt <q>hvad man bestämdhet vill veta ha flera af de tyska handelsångarna blifvit sänkta, antagligen fyra eller fem.</q> (Tidningens konservativa färg kan anas av att den inte anammat <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Stavningsreformen_1906">stavningsreformen 1906</a>.)
<p>Från Petrograd beskrevs händelsen såhär: <q>Stora generalstaben meddelar: Natten mellan den 13 och 14 dennes anföllo våra torpedbåtar i Östersjön en konvoj av fientliga ångare under militär eskort. Under den strid som utkämpades med eskorten sänkte vi två konvojfartyg av liten torpedbåtstyp samt en hjälpkryssare, vars besättning vi togo till fånga. Vi ledo varken förluster eller haverier. Under striden satte de fientliga ångarna kurs in på svenskt terrotorialvatten varför vi icke förföljde dem.</q>
<p>Men från Berlin dementerade man denna rapport.
<blockquote>Med anledning av den från Petrograd utsända officiella rapporten att natten mellan den 13 och 14 juni ryska torpedbåtar i Östersjön skulle ha sänkt två konvojfartyg av smärre torpedbåtars typ och en hjälpkryssare, vars besättning ryssarna tillfångatagit, har Wolffs byrå på vederbörligt håll inhämtat att den ovannämnda rapporten gör sig skyldig till de vanliga ryska överdrifterna. Ingen tysk torpedbåt eller något fartyg av torpedfartygstyp eller eljest något krigsfartyg liksom ej häller något handelsfartyg har gått förlorat, med undantag av det omtalade hjälpfartyget Hermann. De i rapporten omtalade överlevande av hjälpfartyget Hermanns besättning upptogos av tyska fartyg.</blockquote>
<p>Hur agerade svensk militär? I Kungliga sjöförsvarsdepartementets <em>Flottans neutralitetsvakt</em> (1919) redogörs kort för en mängd olika incidenter under kriget. Denna beskrivs så här: <q>Natten mellan den 13 och 14 juni utkämpades utanför Hävringe i Östergötlands skärgård en sjöstrid mellan tyska och ryska sjöstridskrafter. En division svenska jagare utgick omedelbart från Nynäshamn, men hann icke fram till närheten av stridsplatsen i tid för att konstatera dennas exakta läge, varemot massor av vrakgods samt tomma livbåtar jämte en livräddningsflotte iakttogos 12 nautiska mil från Hävringe.</q>
<p>En av de sårade som förts till Nyköping var hursomhelst övermaskinisten Johannes Marx från Köln. Han <q>hade af en granatskärfva fått högra delen af hjässan intryckt och benet krossadt. Trots energiska försök lyckades man ej få honom åter till medvetande, och han afled kl. 6,15 på aftonen.</q>
<p>Istället för att fraktas hem så begravdes han i Nyköping. Bilden överst visar hans begravning, från <em>Veckojournalen</em>. Där närvarade bland annat tyske konsuln, officerarna <q>vid den här förlagda skyddstruppen, i orten bosatta tyskar samt sjökaptener och matroser från i Oxelösund liggande tyska fartyg.</q> Två av de skadade sjömännen var också med. Dessutom var många Nyköpingsbor där nog mest av nyfikenhet. En uppskattning är att <q>bortåt tusen personer</q> var där! Den av <q>tyska flaggan höljda kistan bars af sex underbefäl</q> och kontraktsprosten <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Gudmar_Hogner">G. Hogner</a> höll en dödsbetraktelse om drunknande, att dragas mot djupet, och att söka sig uppåt. Själva jordfästningen förrättade han på tyska.
<p>(De övriga sårade repade sig, och flyttades sen till interneringslägret i Tofta på Gotland.)</p>
<p><small><b>Källor:</b> Jag har läst i Dagens Nyheter och Södermanlands Läns Tidning för juni 1916 för samtidsrapporter. För bakgrundsfakta om tiden har jag läst i Torsten Gihls <em>Den svenska utrikespolitikens historia</em>, del 4, 1951, och Nils-Olof Franzéns <em>Undan stormen: Sverige under första världskriget</em>, 1986.</small>
<p><small>P.S. Om jag hade tid skulle jag skriva kortare och intressantare, men nu får det vara klart!</small>
<p><small>P.P.S. Det betyder inte att jag är riktigt klar med ämnet! Jag har nog en uppföljare till detta spännande. Vänta bara!</small></p>
Per Starbäckhttp://www.blogger.com/profile/14235047898277432029noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6774178043166222581.post-19433747310227870872016-04-26T18:04:00.000+02:002016-04-26T18:04:49.781+02:00BiS mot Wikimedia SE, del 3 – avtalen<a title="By Boberger (Own work) [CC BY-SA 3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons" href="https://commons.wikimedia.org/wiki/File%3ACarl_Andersson_Puck_Midsommarkransen.JPG"><img width="256" alt="Carl Andersson Puck Midsommarkransen" src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/be/Carl_Andersson_Puck_Midsommarkransen.JPG/256px-Carl_Andersson_Puck_Midsommarkransen.JPG"/></a>
<p>Senast skrev jag ganska allmänt <a href="http://krafsklotter.blogspot.se/2016/04/bildupphovsratt-i-sverige-mot-wikimedia.html">om vad stämningen angående offentligkonst.se handlar om</a>. Jag rekommenderar fortfarande den texten för den som undrar.
<p>Detta är mer specifikt och rimligen inte lika allmänintressant, om vad för avtal olika myndigheter faktiskt har med Bildupphovsrätt i Sverige. Det har dröjt eftersom jag har inväntat svar från olika myndigheter. Nu har jag en del av det jag bett om i alla fall. Det är säkert intressant för en del i alla fall, även om slutknorr saknas, så här är min sammanställning.
<h2>Debattartikeln från BiS</h2>
<p>I den debattartikel som jag citerade senast skrev Bildupphovsrätt i Sverige bland annat: <blockquote style="color:green;">Anledningen till att vi valde att gå till domstol hade inte så mycket med Wikimedia att göra, som att få en viktig principfråga prövad: Nämligen om våra avtal med kommuner, landsting och andra, avseende utomhuskonsten, skulle vara fortsatt giltiga, eller om detta avtalsområde skulle raderas ut med försämrade inkomster för konstnärerna som följd.</blockquote>
<p>Avtal »avseende utomhuskonsten«? Har de sådana avtal med kommuner och landsting?!
<p>På sin webb visar Bildupphovsrätt i Sverige upp särskilda avtal för <a href="http://bildupphovsratt.se/bildanvandare/avtal-landstingregion">landsting/region</a> och för <a href="http://bildupphovsratt.se/bildanvandare/avtal-kommuner">kommuner</a>. I dessa nämns inte utomhuskonst överhuvudtaget. Det är allmänna avtal för kommuner och så vidare som föredrar en fast kostnad för bildrättigheter. Är det dessa som faktiskt används?
<p>Jag har skrivit till flera kommuncer och landsting och frågat vad de har för avtal med BiS. Här är de första svaren jag fått:
<ul>
<li>Örebro kommun har inte något sådant avtal. De har istället betalat tre fakturor 2014 och tre fakturor 2015 på totalt 31 585 kronor. (Inom parentes sagt ser det ut som det skulle vara lönsamt för Örebro kommun att sluta sådant årsavtal istället.)
<li>Umeå kommun har inget avtal. »Därför får vi till exempel inte publicera bilder på verken i vår konstsamling.«
<li>Jönköpings kommun ansökte om avtalet »Kommun – Samling« i augusti <strong>förra året</strong>.
<li>Landstinget i Uppsala knöt ett sådant avtal, »Landsting – Utvalda verk«, <strong>i år</strong>.
<li>Uppsala kommun knöt ett sådant avtal, »Kommun – Utvalda verk (inklusive museer)« <strong>förra året</strong>.
</ul>
<p>Bildupphovsrätt i Sverige hade alltså inte sådant avtal med <em>någon</em> av dessa när de stämde Wikimedia Sverige 2014. Hur representativa svaren är vet jag inte, men här ges tvärtom ett intryck av att det är <em>efter</em> stämningen som detta ökat. »Lille Puck först riktigt mår, / När som allting bakfram går.«
<p>Något avtal om <em>utomhuskonst</em> nämns inte i något av dessa svar. När jag frågar särskilt om utomhuskonsten svarar Landstinget i Uppsala att de tidigare »följt rådande praxis i tillämpningen av upphovsrättslagen« (dvs. att dessa konstverk får avbildas utan särskilt tillstånd), men att man givetvis kommer att ta hänsyn till lagtolkningen i HD:s nyliga beslut. Så i alla fall i detta fall är BiS:s skildring av hur de närmast tvingades stämma Wikimedia Sverige för att kunna <em>behålla</em> samma relationer till kommuner och landsting omvänd. Här är det stämningen som öppnar <em>nya</em> möjligheter för dem.
<p>Landstinget i Uppsala tillade att de bilder på utomhusverk som de publicerat nästan enbart har varit sådana de själva ägde, och att de normalt i samband med inköpet eller beställningen skrivit avtal direkt med konstnären »som även innefattar rätten för oss att publicera fotografiska avbildningar av verket i trycksaker, på webben etc.«.
<p>Tyvärr har jag inte fått svar än när jag bett att få se hur sådana avtal med konstnärerna ser ut. Detta låter som en utmärkt tanke i alla fall. Om jag vore en kommun skulle jag överväga att fast utomhuskonst som jag skulle köpa måste ha en fri licens så att den inte ställer till problem utan ger maximal glädje till folket jag representerar. Men det är tyck. Tillbaks till hur det är:
<p>När det gäller Internet vill tydligen BiS att dessa avtal ska omfatta även bilder på utomhuskonst, men det är inget som de särskilt informerat om där, att döma av att i alla fall Landstinget i Uppsala märkte av denna önskan genom att följa nyhetsärendet när BiS stämde en liten ideell förening, istället för att BiS kommunicerade det till dem mer direkt.
<h2>Stockholm</h2>
<p>Nästa svar jag fick var annorlunda. Stockholms stad <em>har</em> däremot betalat även för att visa sin utomhuskonst!
<p>Det kan finnas fler exempel, men det är det jag fått nys om av mina efterfrågningar, så detta ville jag se närmare på. Vad betalar Stockholm och på vilka grunder? Är det detta BiS är rädda att bli av med?
<p>Det finns ett projekt <a href="http://www.skulptur.stockholm.se/">skulptur.stockholm.se</a> som på vissa sätt liknar <a href="http://offentligkonst.se/">offentligkonst.se</a>.
<p>Som jämförelse: statyn <em>Puck</em> i Midsommarkransen på <a href="http://www.skulptur.stockholm.se/default.asp?id=9775&lang=SE">skulptur.stockholm.se</a> och <a href="http://offentligkonst.se/search.html#null/carl_andersson/puck/false/false//">offentligkonst.se</a>.
<p>Detta projekt upprättades av <em>Konstkansliet</em> i samarbete med studenter på KTH 2004. Sedan 2008 är det Stadsmuseet som håller i det. Det har tydligen uppdaterats en del – i <a href="http://www.skulptur.stockholm.se/default.asp?id=7844&lang=SE">beskrivningen av statyn <em>Humor</em></a> nämns att den flyttades 2011 – men på <a href="http://www.skulptur.stockholm.se/default.asp?id=9438">informationssidan</a> står ännu att <q>först under 2012</q> kommer alla stadens skulpturer vara inlagda vilket tyder på att det står lite still.
<p>När det projektet startades 2004 fanns det inga tvivel om att den svenska lag som säger att »Konstverk får avbildas [...] om de stadigvarande är placerade på eller vid allmän plats utomhus« faktiskt gäller och betyder vad den låter som. Det snåriga kom först i och med att ett EU-direktiv (Infosoc-direktivet) infördes 2005 och nationell lag inte får göra undantag som går utöver vad direktivet tillåter. Att avgöra vad direktivet tillåter är tydligen knepigare juridiskt, vilket är skälet till att det funnits olika meningar om vad som gäller och att HD har behövt uttala sig om detta nyligen.
<p>I mail från Stockholms stadsmuseum till mig skriver de att det 2008 »rådde en viss osäkerhet om hur det förhöll sig med eventuella ersättningar. När det sedan blev känt att Kulturförvaltningen var på gång att skriva ett avtal med BUS [föregångaren till BiS] valde man att avvakta och se hur detta avtal skulle formuleras. När avtalet väl var klart rättade man sig efter detta.«
<p>Det avtal som Kulturförvaltningen skrev med BUS har diarienummer 5.0/2361/2011. Jag har fått <a href="https://drive.google.com/file/d/0B4oCi2181hpyNTNpS3FHVWRtTVFnd3JYZ2N5emd0akJacHlJ/view?usp=sharing">en kopia</a>.
<p>Där står inte ett ord om utomhuskonst, och man följer i själva verket inte det avtalat i detaljerna, till exempel vad det säger om copyrightangivelse (§ 3) och informationstext (§ 5). Vad jag förstår betyder det mest att man på något sätt beslöt att ge pengar till BUS för utomhuskonst enligt samma taxa som gällde för det andra, där avtal självklart behövdes. »Det finns inga formella handlingar för beslutsgången kring detta« skrev de till mig.
<p>Varje år skickar därför Stadsmuseet en lista till BiS med vad de publicerar på offentligkonst.se, och så skickar BiS en faktura. Jag har bett om kopior från senaste året. Det är en lista med 179 konstnärer med angivande av antal konstverk och bilder.
<p>På Stadsmuseets lista finns bland annat <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_Andersson_%28skulpt%C3%B6r%29">Carl Andersson</a> som gjorde skulpturen på Puck som jag har som exempel ovan. Han dog <em>1929</em> och har därför har varit fri från upphovsrätt hela 2000-talet. Nästa namn på listan är <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_M%C3%B6ller">Carl Möller</a> som också är fri från upphovsrätt. Kanske finns det fler.
<p>Allt som allt innehöll listan 436 avbildningar av konstverk, men summan på fakturan som de fick som svar motsvarar så vitt jag kan förstå <em>320</em> återgivningar. När jag frågade Stadsmuseet om det stämmer att de inte får någon feedback från BiS som talar om <em>vilka</em> av namnen de betalade för svarade de att det fick jag fråga BiS om. »Fakturan vi får, gäller som feedback för vår del«.
<h2>Vad är fel?</h2>
<p>Jag tycker att Stockholms Stadsmuseum skulle ha fattat ett riktigt beslut om hur man skulle göra i detta läge där det absolut inte var någon etablerad sanning att Infosoc-direktivet inte tillät det undantag för utomhuskonst som funnits i svensk lag tidigare. Jag hade väntat mig att det faktiskt fattats ett formellt beslut om hur man skulle göra istället för att man bara började skicka iväg pengar.
<p>Jag tror det vore klokt att själva veta vad man betalar för, istället för att bara betala den summa som står i fakturan. De svarade att redovisningen »har sett likadan ut de senaste åren då hemsidan inte har förändrats« och att beloppet därför skulle bli detsamma, som om det vore självklart, trots att det kan ändras år för år vilka konstnärer som är avgiftsbelagda.
<p><small><em>Fotografiet överst har Boberger tagit för Commons och sprider med
<a href="http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0">CC BY-SA 3.0</a>-licens. Skulpturen har som sagt Carl Andersson gjort. Puck är en riktig lurifax.</em></small>
<p><small><em>Det suddiga fotografiet nederst har jag själv tagit förra året här i Uppsala ett tag innan avteckningen av <a href="http://www.knuttewester.se/">Knutte Westers</a> staty <a href="https://www.uppsala.se/organisation-och-styrning/nyheter-och-pressmeddelanden/ny-konst-av-knutte-wester/">Child carrying wings</a> som finns inne i lådan.</em></small>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZHp2gQpDMYCdOmMZcokYUmTH_QV5mAGj2D9fnZ2N-u1NmtneNm2fAtv5gwfAx_zLzd209m5I5W7xFvKdG8ownUzUkGcWFUj6sFC-TLQF5xleK5tQSMrGDBXY-6D9D1pK7htscs1SsbH5g/s1600/IMG_1373.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZHp2gQpDMYCdOmMZcokYUmTH_QV5mAGj2D9fnZ2N-u1NmtneNm2fAtv5gwfAx_zLzd209m5I5W7xFvKdG8ownUzUkGcWFUj6sFC-TLQF5xleK5tQSMrGDBXY-6D9D1pK7htscs1SsbH5g/s400/IMG_1373.JPG" /></a></div>
<p>P.S. Tack till alla som har svarat på mina frågor, i synnerhet Stockholms Stadsmuseum som har fått svara på många följdfrågor!
Per Starbäckhttp://www.blogger.com/profile/14235047898277432029noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6774178043166222581.post-60579674339853788622016-04-12T19:13:00.002+02:002016-04-13T08:20:45.771+02:00Bildupphovsrätt i Sverige mot Wikimedia Sverige, del 2<a title="By Photograph: Korax1214, depicted sculpture: w:Rick Kirby (Own work) [CC BY-SA 3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0) or GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html)], via Wikimedia Commons" href="https://commons.wikimedia.org/wiki/File%3ACross_the_Divide.JPG"><img width="256" alt="Cross the Divide" src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1d/Cross_the_Divide.JPG/512px-Cross_the_Divide.JPG"/></a>
<p>Jag har skrivit <a href="http://krafsklotter.blogspot.se/2016/04/offenlig-konst-ar-mindre-vard.html">om en aspekt förut</a>, lite spetsat. Nu skriver jag mer generellt.
<p>Den 7/4 fick Bildupphovsrätt i Sverige in <a href="http://www.svd.se/wikimedia-far-med-osanning-om-hds-beslut">en debattartikel i SvD</a> som jag vill kritisera.
<p>Bildupphovsrätts inlägg förvirrar mest, och jag har sett den spridd av folk som kallat den klargörande fast de inte verkar ha förstått riktigt vad frågan gäller. Bildupphovsrätt uppmuntrar en tro om att det handlar om upphovsrätt i allmänhet och deras medlemmars rättigheter i allmänhet.
<h2>Vad gäller frågan?</h2>
<p>Den amerikanska stiftelsen Wikimedia Foundation har ett projekt <a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Main_Page"><em>Wikimedia Commons</em></a> där man samlar bilder, ljud och annat som får användas fritt. På Commons finns över 31 miljoner filer. Det är framförallt många fotografer som delat sina bilder fritt.
<p>Den stiftelsen är förstås mest känd för att driva en mängd encyklopedier på olika språk, <em>Wikipedia</em>. Bilderna i Commons används bland annat till att illustera artiklar i Wikipedia, men eftersom de får användas fritt så kan de användas till en mängd andra projekt också.
<p>Ett sådant projekt driver den svenska ideella föreningen Wikimedia Sverige, <a href="http://offentligkonst.se">offentligkonst.se</a>. Det är en databas över offentlig konst i Sverige, med koordinater så att man kan hitta vad som finns i ens närhet eller någon annanstans på en karta. När det finns bilder på konstverken i Commons så länkas till de bilderna. Det fyller bland annat den roll som böcker som <a href="http://www.bokus.com/bok/9789127065956/konst-pa-stan-offentlig-utsmyckning-i-stockholm-ny-utgava/">Bo Wingrens <em>Konst på stan</em></a> gör för Stockholm.
<p>Många av bilderna föreställer konstverk som ännu är skyddade av upphovsrätt. Får de verkligen finnas i Commons? Sådana bilder kan ju i normalfallet <em>inte</em> användas fritt. Mycket riktigt finns normalt inte sådana bilder där, men just för viss offentlig konst finns den ofta, då det i många länder görs undantag i lagen som tillåter detta.
<p><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Freedom_of_panorama">Här</a> finns en utförlig jämförelse om vad som gäller i olika länder. Där kan man till exempel se att i Kanada står i lagen: <blockquote style="color:green;">It is not an infringement of copyright [...] for any person to reproduce, in a painting, drawing, engraving, photograph or cinematographic work [..] a sculpture or work of artistic craftsmanship or a cast or model of a sculpture or work of artistic craftsmanship, that is permanently situated in a public place or building;</blockquote>
<p>I en del andra länder finns inget sådant undantag för konst. I t. ex. USA gäller det bara byggnader. I en del länders lagstiftning skiljs mellan kommersiell och icke-kommersiell användning. I en del länder spelar det roll var man befinner sig när man <em>gör</em> avbildningen, osv. I det svenska undantaget spelar det till skillnad från för Kanada och England roll om konstverket befinner sig utomhus: <a style="color:green;" href="https://lagen.nu/1960:729#P24S1">»Konstverk får avbildas [...] om de stadigvarande är placerade på eller vid allmän plats utomhus«</a>.
<p><strong>2014</strong>: Den ekonomiska föreningen Bildupphovsrätt i Sverige (då kallad BUS) stämde Wikimedia Sverige med anledning av offentligkonst.se, då de ansåg att det inte fick visa upp bilderna som visade sådan konst.
<p><strong>April 2016</strong>: Juridiken var snårig. För några dagar sen <a href="http://www.hogstadomstolen.se/Domstolar/hogstadomstolen/Avgoranden/2016/2016-04-04%20%C3%96%20849-15%20Beslut.pdf">fattade HD ett beslut</a> om att Bildupphovsrätt hade rätt i att den rätt att <em>avbilda</em> som lagen talar om inte innebär att dessa bilder får överföras till allmänheten via Internet från en databas av detta slag.
<p>HD är bara tillfrågade om specifika frågor som hör till målet angående projektet offentligkonst.se (som nu fortsätter i tingsrätten som ställde frågan), men även om det är ett intressant projekt så är de vidare implikationerna mycket viktigare. Bilderna i Commons är tänkta att kunna användas fritt, och Wikimedia håller därför noga reda på lagstiftning i olika länder. Att en artikel i svenskspråkiga Wikipedia som <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4ckens_polska"><em>Näckens polska</em></a> har fotografi beror på att det fotografiet finns i Commons vilket beror på vad man tidigare trott om Sveriges lagstiftning. Om bilderna nu inte är fria att använda så ska de inte finnas i Commons överhuvudtaget.
<a title="By Blank map of Europe cropped.svg: Revolus derivative work: Quibik (Blank map of Europe cropped.svg) [CC BY-SA 3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons" href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Freedom_of_panorama"><img width="256" alt="Freedom of Panorama in Europe" src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e9/Freedom_of_Panorama_in_Europe.svg/512px-Freedom_of_Panorama_in_Europe.svg.png"/></a>
<p>På <a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Freedom_of_panorama">en sida om sådana rättigheter</a> för användning inom Commons klassades Sverige nyligen om från grönt <em>OK</em> till rött <em>Not OK</em>. (I det utförligare textavsnittet står <em>inconclusive</em> eftersom det är ett pågående rättsfall.)
<p>En möjlighet är att alla sådana bilder från Sverige tas bort, så som det är för till exempel Island och Italien. Men hur man ska agera efter HD:s beslut försvåras av att det är så oklart då det inte verkar skilja den amerikanska stiftelsen Wikimedia Foundation från den svenska föreningen Wikimedia Sverige eller Wikimedia Commons från offentligkonst.se. Det är annars svårt att förstå vad som menas när det i beslutet flera gånger står om att Wikimedia har fotografier i sin databas. Syftar det på Wikimedia Foundation och Commons (som inte är med i målet)? Eller på Wikimedia Sverige och offentligkonst.se (då det inte stämmer)? En diskussion om vad som ska göras kan följas <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Bybrunnen#H.C3.B6gsta_domstolens_beslut_i_BUS_vs_Wikimedia_Sverige-m.C3.A5let">här</a>.
<p>I debattartikeln hastas det över att det handlar om just offentlig konst i utomhusmiljö. VD:n och förhandlingschefen för den ekonomiska föreningen beskriver den ideella föreningen med ca 500 medlemmar som en »professionell, stor aktör« och talar om konst i allmänhet och om upphovsrätt i allmänhet istället för tolkningen av undantaget för offentlig konst placerad utomhus.
<p>Motståndarna kallas därför »upphovsrättsfiender«, vilket är löjeväckande med tanke på vilka andra länder som har samma slags undantag och hur samvetsgrant Wikimedia Sverige arbetar, och i debatten har jag flera gånger sett människor som tror att det handlar om publicering av upphovsrättsligt skyddat material i allmänhet. Debattartiklar som den från Bildupphovsrätt i Sverige gör det inte klarare.
<p>Bildupphovsrätt skriver bland annat: <blockquote style="color:green;">Anledningen till att vi valde att gå till domstol hade inte så mycket med Wikimedia att göra, som att få en viktig principfråga prövad: Nämligen om våra avtal med kommuner, landsting och andra, avseende utomhuskonsten, skulle vara fortsatt giltiga, eller om detta avtalsområde skulle raderas ut med försämrade inkomster för konstnärerna som följd.</blockquote>
<p>Avtal »avseende utomhuskonsten«? Vad är det för avtal med kommuner, landsting och andra? Det tänker jag titta på i del 3.
<p><small><em>Bilden visar skulpturen <em>Cross the Divide</em> av <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Rick_Kirby">Rick Kirby</a>. Den är placerad på allmän plats i London och får återges enligt Storbritanniens lagar. Förhoppningsvis är det därmed även tillåtet i Sverige, men IANAL.</em></small>
Per Starbäckhttp://www.blogger.com/profile/14235047898277432029noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6774178043166222581.post-12515839561941087012016-04-04T12:40:00.001+02:002016-04-04T14:57:50.596+02:00Offentlig konst är mindre värd<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgUo5T3Kih3C4a6c1uGRG8J9IE3fDUpDSjT3ETkDtphC5lNSRJVgKNyRDCrBWtyKLGyETvsvx0UaJ5bP9duY6LWcmSYVBWWZsps4zySmd2kBYxH4W3Yiedk1j5TxVRdW940Fsl7nDxEphQH/s1600/Nils_Ferlin-ed.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgUo5T3Kih3C4a6c1uGRG8J9IE3fDUpDSjT3ETkDtphC5lNSRJVgKNyRDCrBWtyKLGyETvsvx0UaJ5bP9duY6LWcmSYVBWWZsps4zySmd2kBYxH4W3Yiedk1j5TxVRdW940Fsl7nDxEphQH/s320/Nils_Ferlin-ed.jpg" /></a></div>
<p>Den offentliga konsten i Sverige har blivit mindre värd
<p>Detta <a href="http://www.hogstadomstolen.se/Domstolar/hogstadomstolen/Avgoranden/2016/2016-04-04%20%C3%96%20849-15%20Beslut.pdf">avgjordes nyss</a> i Högsta domstolen.
<p>Det är skillnad som konstnär att sälja en tavla som hängs i någons hem och att sälja en staty som ska stå på torget.
<p>Köparen köper bara ett fysiskt objekt, men upphovsrätten har du kvar själv. Den som köper en tavla får till exempel inte göra planscher som avbildar tavlan och sprida dessa, men det kan du göra själv.
<p>Det finns undantag. Till exempel så får ägaren av tavlan avbilda tavlan i en annons för att sälja tavlan.
<p>För statyn på torget finns också undantag. Inte bara köparen (kommunen kanske?) får avbilda den, utan det får vem som helst. I gengäld brukar priset bli högre och ens verk kommer att ses av fler. Uppdragen att utforma offentlig konst är attraktiva och valen vilka som ska få uppdragen är flera gånger kontroversiella.
<p>Just detta <a href="https://lagen.nu/1960:729#P24S1">undantag i lagen</a> har med placeringen att göra:
<blockquote style="color:green;">
24 § Konstverk får avbildas
<p>1. om de stadigvarande är placerade på eller vid allmän plats utomhus,
</blockquote>
<p>Det liknar undantaget om att <em>byggnader</em> fritt får avbildas. Det är om inte annat praktiskt för att det överhuvudtaget ska vara tillåtet att ta panoramabilder och för att många slags semesterbilder ska vara tillåtna.
<p>Så var det förr, men när vi inte längre kallar hem grannarna till diabildsvisning från semestern utan visar bilderna på nätet så är det annorlunda, för Högsta domstolen höll nyss med organisationen BUS om att en publicering på nätet inte är en »avbildning« utan ett »överförande«. Därmed trollas detta (och en drös andra undantag) bort, och det är tydligen inte lagligt att till exempel visa många av sina semesterbilder på ett vanligt sätt.
<p>Ärendet har hållt på sen 2013 och innan denna dom kom var den utförligaste behandling jag sett Daniel Westmans text <a href="http://www.juridicum.su.se/iri/docs/Avbildning_av_konstverk_och_byggnader_pa_internet/avbildning.pdf"><em>Avbildning av konstverk och byggnader på internet</em></a> som kommer fram till att »bilder på konstverk och byggnader på allmän plats får överföras till allmänheten med stöd av 24 §«. (Den nya domen som kommer fram till motsatt slutsats har jag inte läst än.)
<p>En aspekt av detta är att offentlig konst alltså borde få lägre betalt än vad vi tänkte förut, när det antogs att försäljningssumman var den <em>enda</em> ersättning för verket som konstnären skulle få.
<p>Nu förväntas konstnären kunna dra nytta av sina offentliga konstverk genom att licensiera ut rätten att avbilda dem (kanske inte personligen, utan via en intresseorganisation som BUS), så det allmänheten betalar för när den köper ett offentligt konstverk är mindre värt för allmänheten än vad vi tidigare trodde att det var. Förlåt, jag menade rätten att <em>överföra</em> dem.
<p>Populära verk på platser med mycket folk borde en modern entreprenör kunna utnyttja rejält. Frågan är om uppdragsgivaren borde betala något alls för att ge denna entreprenör/konstnär en sådan chans?
<p>Tänk vad mycket konst enprocentmålet ska räcka till i framtiden!
<p><small><i>Bilden visar Nils Ferlins torg, just där K. G. Bejemarks fina staty över Nils Ferlin står. Bejemark dog år 2000, så om 54 år får jag byta ut bilden mot en där statyn syns.</i></small>
Per Starbäckhttp://www.blogger.com/profile/14235047898277432029noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6774178043166222581.post-85946171594728352532015-11-23T00:14:00.000+01:002015-11-23T00:14:23.102+01:00For a Good Time, Call ...Knappt nån text alls denna gång. Jag ville bara sprida dessa modemtelefonnummer från förr, så att intresserade nostalgister kan hitta dem.
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhtBJ62topNGxpTrKaF_63TjaoDSfXPyp09JVrZBaeOhFGUJa-JoxNkDyrtPBuQ-5Vagb6KKlBQe2vJji0WLpDIAxnuO1c7H3y5yrkjnG7fmPu-hArYfPSOWgj1PPUZNvb2VXXLl-9Dkutn/s1600/modemnummer-000.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhtBJ62topNGxpTrKaF_63TjaoDSfXPyp09JVrZBaeOhFGUJa-JoxNkDyrtPBuQ-5Vagb6KKlBQe2vJji0WLpDIAxnuO1c7H3y5yrkjnG7fmPu-hArYfPSOWgj1PPUZNvb2VXXLl-9Dkutn/s640/modemnummer-000.jpg" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg9d1mza4qC5Ia8y58P9Q-YLRPMw2NA8ByWVwtD4jPiRshK763UaPUYFh-1DEo14aDcs63KlP93xBajuN1YWx1cq1wMdhZYz5qoyEf8aNY6ArKquiY9QXc14jMTSqBqwPd7VG5AONB5QFEt/s1600/modemnummer-001.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg9d1mza4qC5Ia8y58P9Q-YLRPMw2NA8ByWVwtD4jPiRshK763UaPUYFh-1DEo14aDcs63KlP93xBajuN1YWx1cq1wMdhZYz5qoyEf8aNY6ArKquiY9QXc14jMTSqBqwPd7VG5AONB5QFEt/s640/modemnummer-001.jpg" /></a></div>Per Starbäckhttp://www.blogger.com/profile/14235047898277432029noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6774178043166222581.post-48432316071890394452015-10-09T15:18:00.000+02:002015-10-17T14:52:28.419+02:00Paradexempel<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEitjG8BffQ-_5YFtpE-nvaOjNYnDL2EBc4Jqu5K_H-wK5wP95T87c1_lC7R3gjQul-Pi9couQYa8vM9-kK1kl04SGpbxhS_H71kDA6ticgz0jzVDL8VrjdS2GwulC5pAWlcwHrQNDvx01Wv/s1600/max-lingner-mutter-und-kind-madrid-1937.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEitjG8BffQ-_5YFtpE-nvaOjNYnDL2EBc4Jqu5K_H-wK5wP95T87c1_lC7R3gjQul-Pi9couQYa8vM9-kK1kl04SGpbxhS_H71kDA6ticgz0jzVDL8VrjdS2GwulC5pAWlcwHrQNDvx01Wv/s640/max-lingner-mutter-und-kind-madrid-1937.jpg" /></a></div>
<p>Denna bild på mor och barn, <em>Madrid 1937</em>, är gjord till en kampanj för att bistå spanska barn med mjölk under Francos belägring av Madrid, och var mycket spridd över Frankrike då. (Mjölk till spanska barn var en fråga även här. Den första svensk som anmälde sig som frivillig till inbördeskriget var Kajsa Rothman som deltog som sjuksköterska och med transporter av sårade. När hon kom tillbaka till Sverige och höll föredrag om situationen i Spanien så startade hon även »Kajsas mjölkfond« för inköp av mjölk åt spädbarn i Spanien.)</p>
<p>Konstnären var en tysk i exil i Paris, Max Lingner. Han flyttade till Paris på 1920-talet, och efter att Hitler kom till makten kunde han inte återvända hem på grund av sitt motståndsarbete mot nazismen. Han tecknade bland annat antinazistiska teckningar i franska <em>Monde</em> och var med i sammanslutningen <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Union_des_Artistes_Allemands_Libres">Freier Künstlerbund</a> med tyska exilkonstnärer.</p>
<p>Ett tag efter kriget, 1949, flyttade han 61 år gammal tillbaka och blev konstprofessor i Östberlin, och idag är han aktuell här i Uppsala genom sin väggmålning <cite>Aufbau der Republik</cite>, »republikens uppbyggnad«, som finns på det hus där Östtysklands ministerråd hölls. Han hade verkligen inte fria händer med den målningen, utan fick lov att revidera den flera gånger efter beslut från politiskt håll, och lär själv ha tyckt illa om slutresultatet.</p>
<p>(Idag sitter Tysklands finansministerium i huset, och målningen har restaurerats och försetts med en serie informationstavlor om sin historia.)</p>
<p>Det aktuella är för att här håller vi på att piffa upp några centrala gator till att bli en <a href="http://bygg.uppsala.se/planerade-omraden/paradgatan/">»paradgata« genom Uppsala</a>. Längs den ska konstnären <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Erik_Krikortz">Erik Krikortz</a> göra ett verk <em>Souvenir</em> med fem delverk med bilder från europeiska storstäder. En tanke med citaten sägs vara att »man ska reflektera kring vad parad har inneburit genom tiderna, och vad det betyder för oss i dag«.</p>
<p>Sebastian Johans <a href="http://www.unt.se/kultur-noje/forutsagbar-debatt-om-konstverket-3897720.aspx">skriver i UNT</a> att det är logiskt för en konstnär att spela på de konnotationer som en paradgata för med sig, men <blockquote>Vi vet ju allt för väl att de som i allmänhet är snabba med att kommentera verk i offentligheten inte för ett ögonblick kan föreställa sig konst som något annat än en prydnad eller lovsång.</blockquote></p>
<p>Det handlar om att en av de fem delarna är en replik av Lingners propagandistiska väggmålning, på en markvärmecentral, och att det har väckt stor kritik från en del i Uppsala. Det sägs att eftersom det som citeras är DDR-propaganda så borde det inte få finnas, eller i alla fall inte vid en så fin gata som Drottninggatan. (Detta är <a href="http://www.moderat.se/pressmeddelande/paradgatans-svarta-flack">paradgatans svarta fläck</a>, enligt ett pressmeddelande från Moderaterna. Centerpartisterna Stefan Hanna och Olle Romlin <a href="http://www.unt.se/asikt/debatt/ta-bort-ddr-konsten-3898518.aspx">skriver att</a> det är »fullkomligt vansinne och helt oacceptabelt att ett DDR-motiv ska få stå kvar på första parkett i Uppsalas finrum«.)</p>
<p>För i alla fall många verkar Sebastian Johans utsaga om folk som inte kan tänka sig konst som något annat än en prydnad eller lovsång stämma, för i denna debatt tros ofta Krikortz utföra DDR-propaganda och de som inte håller med i kritiken försvara sånt. Stefan Olsson, landstingspolitiker för moderaterna, möter t.ex. motstånd med att skriva om <a href="http://stefanolsson.nu/2015/10/08/sa-lojligt-ar-det-att-forsvara-kommunisthyllande-konst/">hur löjligt det är att »försvara kommunisthyllande konst«</a>.</p>
<p>Jag är inte ute efter att säga om Krikortz <em>Souvenir</em> är bra eller dåligt. Jag säger som Sebastian Johans: »Kalla mig gärna trög eller konservativ, men jag väntar tills det är klart innan jag bildar mig en tydlig uppfattning.« Mina infallsvinklar är istället dessa två:</p>
<p><strong>1. Markvärmecentral:</strong> Så välfunnet det var att flytta sån här flådig propagandakonst som i sin »rätta« miljö sitter på stora fina väggar eller byggnader till en <em>markvärmecentral</em> för att desarmera den! Jag har inte sett nån påpeka det, så då vill jag göra det. Det är en slags estetik som det ofta anspelas på och som mer eller mindre desarmeras av sammanhanget, som t.ex. på skivomslag av Kraftwerk, men i en stadsmiljö var det kanske svårt utan att använda en så totalt prosaisk liten struntbyggnad.</p>
<p><strong>2. Människan Max Lingner:</strong> Eftersom väggmålningen mest kallas bara »DDR-propaganda«, »DDR-kitsch« och liknande i debatten ville jag få skriva något om individen Max Lingner (och få visa hans fina mor-och-barn-bild). I samma kollektivistiska tänkande där kommersiell konst ses som tillverkad av företag och inte av konstnärer så ses en sån här väggmålning som tillverkad av en nation och inte av konstnärer. (Några gånger har faktiskt Lingner nämnts, tämligen ofta då felstavad.)</p>
<p>Hanna och Romlin påstår att originalväggmålningen »skapades ursprungligen under tvång av den regim som kontrollerade konstnären Max Lignert«. Även när de nämner konstnären (om än felstavad) låter det väl ändå som att det är regimen som skapar konstverket?! Det där med »under tvång« har jag inte funnit något belägg för, och jag misstänker att de skriver så bara för att de inte kan komma på något annat skäl att göra en sån målning. Men däremot är det känt att Lingner blev missnöjd med slutresultatet av sitt konstverk eftersom politikerna i DDR hade så mycket synpunkter på hur det skulle vara. Nu får vi se hur pass Krikortz klarar sig från de klåfingriga politikerna i Uppsala.</p>
Per Starbäckhttp://www.blogger.com/profile/14235047898277432029noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6774178043166222581.post-60041187639117772202015-02-27T16:09:00.000+01:002015-02-27T16:09:20.322+01:00Kan inte ens sköta en kamel<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjk7yzjuo-_RtNqeYeiCRamRqGnfpqCdwTMr7kf0wP5q0PiEm4UrNFyPkFmREQ_AdiNw5xUd9RLJjbXTWS0B8blTk7rDX4maqmyWVomhsASzrgkCGgJhMwdMThV2A1wO_bZg2ii0AlNGbJw/s1600/ryska-75.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjk7yzjuo-_RtNqeYeiCRamRqGnfpqCdwTMr7kf0wP5q0PiEm4UrNFyPkFmREQ_AdiNw5xUd9RLJjbXTWS0B8blTk7rDX4maqmyWVomhsASzrgkCGgJhMwdMThV2A1wO_bZg2ii0AlNGbJw/s400/ryska-75.jpg" /></a></div>
<a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Elsa_Br%C3%A4ndstr%C3%B6m">Elsa Brändström</a>, »Sibiriens ängel«, berättar i sin bok <i>Bland krigsfångar i Ryssland och Sibirien 1914–1920</i> (1921) om krigsfångar från första världskriget i Ryssland. Bland många otäckheter finns ovanstående lustighet. En del fångar togs ut i arbete, bland annat i lantbruket genom att godsägare och lantbrukare kunde begära ut ett antal fångar från distriktsförvaltningen.
<blockquote style="color:orange;">För de fångar, som hemma aldrig uträttat något praktiskt arbete, blev den första lärotiden fylld med många besvärligheter. En gång diskuterade två bönder sina tyska fångar, som de ansågo flitiga, starka och bra, »men dumma äro de», sade den ene, »jag har en, som säger, att han gått 12 år i skolan och sedan 6 år på universitetet, och ändå kan han inte ens sköta en kamel»</blockquote>
<p>Utbildningsväsendet hade tydligen sina brister då också. Det är en intressant bok på många sätt, inte minst angående de olika turerna för krigsfångarna i Sibirien efter revolutionerna 1917. Brändström dog 1948, så 2018 blir boken fri och kommer då troligen snart att digitaliseras. Att döma av misslyckade google-sökningar på citat ur den finns det inte enkelt tillgängliga piratutgåvor på nätet redan nu.
<p><small><em>Bilden är helt enkelt en sida ur boken. Fotograf till bilden där framgår ej – kanske Brändström själv?</em></small>
Per Starbäckhttp://www.blogger.com/profile/14235047898277432029noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6774178043166222581.post-44480682557057522492014-12-23T18:45:00.002+01:002014-12-23T18:45:53.202+01:00God jul 1914!<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhiZ2HqOyp_V1WDFC5fCx68XoBxVfbfwyPF8kiwvL07XWmdqgTD0XdZLIgM-l3j9J2LUR00PRfaI8Xy9Pn5DN-JPyvzBYEvWskOz8jbdakG6YMoWf2L71votdYSqHR5TIgtTm1AF6CLmN4J/s1600/ungdomens-julrosor-2014-baksida.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhiZ2HqOyp_V1WDFC5fCx68XoBxVfbfwyPF8kiwvL07XWmdqgTD0XdZLIgM-l3j9J2LUR00PRfaI8Xy9Pn5DN-JPyvzBYEvWskOz8jbdakG6YMoWf2L71votdYSqHR5TIgtTm1AF6CLmN4J/s400/ungdomens-julrosor-2014-baksida.jpg" /></a>
<p>Jag har två jultidningar från 1914. <i>Julstämning</i> i praktupplaga (för 2 kronor) med omslag av Carl Larsson och <i>Ungdomens julrosor</i> med omslag av Jenny Nyström. Jag har lite bråttom i år, så min inscanning får bli den mest tidseffektiva för att ge så mycket jul som möjligt. Det blir därför baksidan på den senare, där det finns reklam för en mängd andra tidningar! Många bilder i samma smäll! God jul!
<p><small>Tidigare år (med oftast mer innehållsrika inlägg): <a href="http://krafsklotter.blogspot.se/2007/12/god-jul-1907.html">1907</a>, <a href="http://krafsklotter.blogspot.se/2008/12/god-jul-1908.html">1908</a>, <a href="http://krafsklotter.blogspot.se/2009/12/god-jul-1909.html">1909</a>, <a href="http://krafsklotter.blogspot.se/2010/12/god-jul-1910.html">1910</a>, <a href="http://krafsklotter.blogspot.se/2011/12/god-jul-1911.html">1911</a>, <a href="http://krafsklotter.blogspot.se/2013/12/god-jul-1913.html">1913</a>.</small>
Per Starbäckhttp://www.blogger.com/profile/14235047898277432029noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6774178043166222581.post-3845626506849589312014-10-29T20:33:00.000+01:002014-10-29T20:33:20.996+01:00Scrabble på svenska 1954–2014†<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3NlpFF9d7FAQYWfYMZX3MpEt_yCbUR0yWhZLMOqPWIgDvnsXSUyOtw_WV2TvTMoqdI1aJq6Ja3OksXI0aNjVdZWVUpiS2wMcypAQoSQ2lgxE6JiLzurM43Zob3JMBp0KfAVPgBFS95U2L/s1600/fez-cup-1996-inbjudan.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3NlpFF9d7FAQYWfYMZX3MpEt_yCbUR0yWhZLMOqPWIgDvnsXSUyOtw_WV2TvTMoqdI1aJq6Ja3OksXI0aNjVdZWVUpiS2wMcypAQoSQ2lgxE6JiLzurM43Zob3JMBp0KfAVPgBFS95U2L/s400/fez-cup-1996-inbjudan.jpg" /></a>
<p>Det amerikanska spelet Scrabble kom till Sverige 1954. Det var året efter det kom ut i t. ex. England och Tyskland, men året innan det kom en version på franska, så vi var tidigt ute.
<p>I Sverige fick spelet namnet Alfapet (allra först faktiskt »ALFA-PET« med bindestreck) och kom att vara ett av de mest klassiska och kända sällskapsspelen i Sverige decennium efter decennium.
<p>Men nu är det alltså dött. Den utdragna dödskampen började på 1990-talet med att rättighetsinnehavarna J. W. Spears and Sons köptes upp av Mattel, som därigenom fick rättigheterna till Scrabble över hela världen utom Nordamerika, och detta inlägg är mest en rant från min synvinkel om hur dåligt Mattel skötte detta i Sverige. (Internet är till för sånt.) Nu var man inte längre nöjda med utgivningen via en licens till Alga/Brio i Sverige, utan Mattel skulle ge ut spelet själva. Därmed förlorade spelet sitt fina namn Alfapet, för det var det Brio som ägde. Jag tror inte Mattel hade brytt sig om att undersöka situationen i Sverige särskilt noga innan de fattade detta ödesdigra beslut, utan trodde att Scrabble i Sverige var väl just inte just annorlunda än i andra europeiska länder.
<p>Vad som skulle hända hade nog varit uppenbart för dem om de gjort detta. Brio gav ut ett <em>nytt</em> korsordsspel med namnet »Alfapet«. Kunderna köpte självklart det varumärke som var väl inarbetat i Sverige under fyrtio år och inte det där konstiga spelet med engelskt namn, som dessutom kostade markant mer. Speciellt som Mattel inte verkade tycka att de behövde göra nån särskild marknadsföring av spelet med det nya namnet. I leksakshandeln märkte man gång på gång att personalen i allmänhet inte visste vad som var vad. Många kunder som köpte det nya Alfapet var direkt besvikna när de märkte att det var ändrat sen de senast spelade »Alfapet«, och de visste inte att det klassiska spelet faktiskt fanns kvar, bara svårt att hitta.
<p>Här kan man behöva tänka på när detta var. Idag kanske många tänker mer på Wordfeud som korsordsspel och så vet att dess »fysiska« original heter Scrabble. Om såna människor står bland spelen i en leksaksaffär och tänker att de skulle vilja wordfeuda fysiskt ibland skulle de kanske ta godtyckligt spel som verkade vara ett liknande korsordsspel. Men då var det få som visste att det amerikanska originalet hette »Scrabble«, medan »Alfapet« var ett <em>extremt</em> känt spel som »alla« hade spelat.
<p>Under 1990-talet blev det svårare och svårare att få tag på riktiga Scrabble-spel i Sverige. Stor & Liten tog det ur sitt sortiment senast 1997. I december 1998 var det inte en enda butik söder om Göteborg som tog in spelet svarade Mattel en sydboende presumtiv kund som frågade var det gick att köpa. Åhléns City i Stockholm hade visserligen spelet, men <em>plockade bort det under julhandeln 1998</em> för att ge mer plats åt det nya Alfapet! Här bör man inse att näthandeln inte var särskilt stor på den tiden och det gick inte heller att beställa spelet direkt från Mattel, så det var verkliga problem att överhuvudtaget få tag på exemplar.
<p>Vid det laget fanns det en livaktig liten tävlingsvärld av Scrabblespelare i Sverige som jag hörde till, och vi såg naturligtvis med bestörtan på hur Mattel lät »vårt« spel dö bort medan villiga kunder inte fick en chans att köpa det och presumtiva kunder inte ens visste att spelet fortfarande fanns och vad det hette nu. (Samtidigt ska jag säga att Mattel behandlade <em>oss</em> väl. Vi fick många spel donerade att använda som priser i tävlingar till exempel, så på det sättet kunde <em>vi</em> få tag på spel.)
<p>År 1998 fyllde varumärket Scrabble 50 år. Vi tänkte att ett firande av detta borde få uppmärksamhet. Jag försökte kontakta Mattel, och då visade det sig att vår tidigare kontakt där hade slutat och hans adress studsade. Efter ett tag fick jag dock tag på en hög dansk chef, Pål Christophersen, i telefon. Han lät entusiastisk och såg det som en bra idé att ordna SM eller nåt annat jippo det året. Han skulle prata lite med nån annan där och så skulle vi höras av igen. Det lät bra!
<p>Det mynnade tyvärr ut i ett mail <blockquote>Jeg har snakket med min Key-account manager [MC] vedrørende saken og han tar kontakt.</blockquote>
<p>Det gjorde dock aldrig denne MC. I december skrev jag därför igen till Christophersen. Det var försent att ordna SM eller nåt annat jippo under jubileumsåret, men det var ännu en dryg vecka till det faktiska jubileumsdatumet. Jag skrev: <blockquote>Ifall ni vill göra nånting alls av 50-årsjubileet så kan jag tala om att det i nån mening är den 16 december som Scrabble fyller 50 (om nio dar!). Det var nämligen då som varumärket Scrabble blev registrerat. Jag tror att svenska media är intresserade av jubileet. Det har hänt flera gånger att de har tagit upp jubileet, eftersom de sett i utländska källor att Scrabble fyller 50 år, men då har de översatt detta till att Alfapet fyller 50 år, och så kommer de fortsätta att göra om inte någon talar om för dem att det inte är så. Kanske en pressrelease lagom till bemärkelsedagen kunde vara användbar?
<p>Att jag nu skriver tillbaka själv till slut, trots att du skrev att [MC] skulle höra av sig är för att jag är så orolig för framtiden för svenskt Scrabble. Jag har hört att inte en enda butik söder om Göteborg har tagit in Scrabble, vilket låter helt fasansfullt såhär inför julhandeln. Vad hjälper det om vi lär folk vilket spel det är som gäller, om det sedan inte går att köpa? Är detta sista säsongen för spelet, eller vad har ni för planer? Är det nåt vi kan göra? (Mer än att puffa på våra lokala leksaksaffärer, förstås.)</blockquote>
<p>Javisst är det fräckt. Jag talar om för den danske överchefen att hans country manager för Sverige inte gör som han blivit tillsagd, och låter en av företagets tillgångar dö ut.
<p>Han skickar vidare till MC med kommentaren »Vennligst ta kontakt med Hr.Stärbec og lsg noe fornuftig sammen.« [sic! Ibland är danska märkligare än man kan tro.]. Det ledde inte till något. MC var nog inte så förtjust i mig då.
<p>Eftersom det firades internationellt, så kom det notiser om jubileet i svenska media ändå, som översatte det till att »Alfapet« fyllde 50 år. När Morgonpasset tog upp denna nyhet hade man till och med med en representant för Alga i programmet. (Jag minns inte vad denna representant sa riktigt, men det var inte »hörni, tack och så, men jag vet inte varför jag är med när ni pratar om jubileum. Det spel vi säljer är ju bara ett par år gammalt.«)
<p>När vi förstod att ingen annan skulle göra det skickade vårt lilla förbund Svenska Scrabbleförbundet snabbt ut ett pressmeddelande om jubileet som möjligen rensade några frågetecken åt någon. Nästa år, 1999, arrangerade vi ett SM själva. Jag hade inga tankar på att försöka prata med Mattel igen då, men min bror gjorde det, och fick dem att sponsra med 1000 kronor, faktiskt. Sverigemästerskapen ledde till mer mediauppmärksamhet där Scrabble nämndes under sitt riktiga namn än nånsin.
<p>Jag minns inte om jag tog kontakt med Mattel igen den närmaste tiden efter det, men 2001 tog <a href="http://www.absp.org.uk/profiles/philip.html">Philip Nelkon</a> kontakt med mig. Han är en toppspelare från Storbritannien som arbetar centralt för Mattel som »promotion and licensing manager« för spelet Scrabble. Tänk om vi hade haft någon liknande i Sverige! Han berättade att Mattel i Sverige hade problem med att uppdatera regelboken för en ny utgåva. »They require some help from a Scrabble player ... Would you be willing to help? I expect there would be some payment involved.«
<p>Den han satte mig i kontakt med då, som var »marketing manager for Scrabble in Sweden« kunde ingen svenska och frågade mig om det fanns något Scrabbleförbund i Sverige. Den eventuella kunskap som de hade haft om oss hade de alltså inte direkt vårdat.
<p>Visst hjälpte jag till med detta. Jag fick ett utkast till regelhäfte och kunde så småningom skicka ett 850 rader långt mail med kommentarer om deras nya regelhäfte. Det hade många konstigheter, felaktigheter och oklarheter, och jag slutade för att min deadline var slut, snarare än att jag inte hade mer att anmärka på. Det var klart mer att göra än jag hade väntat mig. Förutom att rätta fel och oklarheter fick jag också hitta på nya sammanhängande exempel som visade alla sätt att bilda ord (i deras exempel ingick ogiltiga ord) och rätta till flera strategiråd som handlade om Scrabble på engelska men översatts som om de fortfarande gällde. T. ex. nämndes brickan S som särskilt bra (vilket den är på engelska), och att Z är en bokstav som man oftast inte vill ha var okänt. Bland de mer lustiga felen var att de tagit med den lista med »Books about Scrabble« som stod med i de engelska reglerna, och översatt alla boktitlar där till svenska!
<p>Hon tackade och efter att de arbetat sig igenom mina förslag skickade hon en ny stor pdf för mig att granska med kort deadline. Jag tackade men skrev att jag inte hade tid att arbeta med denna förrän nästa vecka. »Normally I have only time for this during weekends, but this weekend I will be occupied all the time. I am still interested, but this has grown to be much more work than I had anticipated.« Hon såg inte detta som en cue till att erbjuda någon ersättning och senare väntade hon sig ännu snabbare reaktion från mig.
<p>Det kändes mest olustigt att lägga ner så mycket tid på nåt som jag ändå inte fick göra så bra som jag hade velat. I ett senare skede skrev jag att de borde kontakta förbundet istället (vars styrelse jag inte längre satt i). Trots det var det mig hon nästa år skickade »sista« utkastet till en torsdag med begäran om att jag skulle »send me your address so we can overnight the instructions. Lastly, can you review by Monday and forward them to Jim Harrison in the UK?«. Jag svarade nej, och det inte förrän efter den måndan det gällde. Om det var som en markering eller för att jag varit bortrest minns jag inte. (Så de fel som är kvar i regelhäftet beror på mig! Eller nåt.)
<p>Tillbaks till när Nelkon tog kontakt med mig. En god nyhet var att han i samband med detta bad om mitt telefonnummer för att få ringa och »chat with you about various issues on Swedish Scrabble from a player's point of view«. Tänk om man kunde få honom att inse hur illa det var i Sverige! Skulle han kunna göra något?
<p>Ja, 2002 hände det nåt! Om det var för att Nelkon dragit i trådar eller inte vet jag inte.
<p>Mattel tog hjälp av konsultföretaget Demoskop för att analysera marknaden. Hur skulle de kunna förbättra sina usla marknadsandelar mot Alfapet? En liten grupp svenska tävlingsspelare kallades till ett möte hos dem där vi fick ge våra synpunkter. De grundläggande skälen till att Scrabble sålde så mycket sämre än Alfapet var enkla och tydliga. Folk var uppväxta med Scrabble, men då hette det Alfapet. Folk ville fortsätta att spela detta spel, så då köpte de »Alfapet«. De kände inte till att spelet de egentligen ville ha fanns, och i affärerna visste man inte heller vad som var vad ifall nån skulle fråga. De få som ändå visste detta stupade på att det var extremt svårt att få tag på Scrabble. Detta försökte vi förklara, och man kan ju tycka att såna där ekonomimänniskor ska förstå att produkter som knappt finns till salu och som folk inte vet vad det är inte säljer så bra, men de fokuserade istället enbart på skillnaderna mellan själva <em>spelen</em> Alfapet och Scrabble. Dessa var <em>fullständigt</em> irrelevanta. Det fanns knappast någon konsument som gjorde ett val mellan dess två produkter utifrån hur roliga de var att spela. De flesta som köpte Alfapet (vare sig de uppskattade ändringarna eller inte) trodde att det var det enda korsordsspelet som fanns på svenska. Många som köpte det blev bara negativt överraskade av de skillnader bland vilka Demoskop-folket letade efter den gyllene ingrediens som de trodde fick Alfapet att sälja så bra.
<p>Så vi fick spela nya Alfapet och sen fick vi frågor i stil med om det var roligare att spela när det fanns vinkelbrickor? (Är det den hemliga ingrediensen? Kommer konsumenterna att hitta vårt spel om vi också har vinkelbrickor?) Eller negativa bonusrutor? Eller Q? Tyckte ni att det var roligt att spela med Q? »Nej, det är närmast meningslöst med en Q-bricka eftersom det finns så extremt få såna ord.« Och så vidare.
<p>Så de var ute efter att hitta något att ändra, trots att deras stora försäljningspunkt borde vara att <strong>detta var originalet!</strong> Att detta var <strong>det spel som funnits sen 1950-talet i Sverige</strong>. Att det var <strong>utan de tillkonstlade tilläggen</strong>.
<p>Bland alla detaljerade jämförelsefrågor kom Z upp. »I Alfapet är Z värt 10 poäng och C bara 8, tvärtom mot Scrabble. Är det bättre?« Där fick vi erkänna att det var en egendomlighet av historiska skäl att den svåraste bokstaven Z inte var värd mest poäng. Ja, det vore »objektivt« sett bättre med 10 poäng för Z, men det ni borde trumma för är att detta är originalet, så det är nog inte lämpligt att ändra nåt ändå. (Jag skulle lätt kunna göra ett korsordsspel som hade »bättre« poäng och frekvenser för fler bokstäver än så, men vad vore vitsen? Jag vill ju spela det »riktiga« spelet!)
<p>Jag minns inte hur eniga eller inte vi var i gruppen. Det kanske var några som var direkt för denna ändring. Även vi som var mot erkände ju ändå att det i nån mening var »bättre«. Det blev därmed resultatet av denna undersökning. Demoskop kunde rapportera till Mattel att de kommit fram till hur spelet kunde förbättras, och nästa utgåva av spelet hade ändrade poängvärden. Då kastade sig förstås alla konsumenter över Scrabble, nu när de inte längre stoppades av det konstiga Z-värdet (ironi).
<p>När denna nyutgåva skulle komma ut förstod Mattel att de behövde göra reklam. En person som jobbade på PR-byrån Hedberg & Co kontaktade till exempel mig för att fråga: »Har ni månne en KÄNDIS på medlemslistan i Svenska Scrabbleförbundet?« I synnerhet hoppades hon att det skulle finnas en karamelodiktstipendiat då de ville kunna »citera en ord-kändis på en liten slip som ska följa med kartongen. Jag har kontakt med Povel Ramels agent, och väntar på svar på förfrågan till honom... man vet aldrig - han kanske har vuxit upp med Scrabble?« (Jag fick informera henne om att Povel Ramel var född 1922 och därför 32 år när Scrabble kom till Sverige.)
<p>Jag själv lämnade Scrabblevärlden mer eller mindre 2004, så på senare tid har jag inga särskilda insikter i hur Mattel har skött sitt spelinnehav. Det var nog kört i vilket fall, och nyligen när Johan Berner kontaktade Mattel om en Scrabble-relaterad idé han hade (<a href="http://banjoherren.com/2014/10/27/fraga-chans/">berättat om här</a>) så kom beskedet, kanske helt oväntat, eller kanske snarare väntat i många år. Man har nu beslutat att sluta distribuera och sälja Scrabble på svenska. RIP.
<p><blockquote><i>Bilden visar inbjudan till den första Scrabble-tävlingen som jag och min bror arrangerade, FEZ CUP 1996. Vi har har som synes byggt upp inbjudan av de 100 brickorna i spelet. Var det kanske för att underlätta detta vi kallade tävlingen FEZ CUP? Eller var det bara för att hylla det mycket praktiska ordet FEZ som så ofta blev en räddning för svårspelade Z-n? Eller kanske helt enkelt för att ha ett skäl att instifta det prestigefyllda vandringspriset <em>vandringsfezen</em>? Ja, vem vet?</i></blockquote>
Per Starbäckhttp://www.blogger.com/profile/14235047898277432029noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6774178043166222581.post-80439381443722573282014-10-12T16:32:00.000+02:002014-10-12T17:34:07.443+02:00Dagens ord: kudda<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjHRDpVMD0c_hrxKPozVNhQKPOwowSg_BE1Jj6bCpZN9iX180VNgkx8d7RFkfHQbhZUbWGvAK_3hNQF3GcfQNwI9Yasz-LwWeeeBXHKljsSSmuShBfA1ADDoBp-oG-Cf8RTeBkANDD0xvzZ/s1600/moomin-fru-fillyjonks-ko-f%C3%B6rkladd-till-marskudda.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjHRDpVMD0c_hrxKPozVNhQKPOwowSg_BE1Jj6bCpZN9iX180VNgkx8d7RFkfHQbhZUbWGvAK_3hNQF3GcfQNwI9Yasz-LwWeeeBXHKljsSSmuShBfA1ADDoBp-oG-Cf8RTeBkANDD0xvzZ/s400/moomin-fru-fillyjonks-ko-f%C3%B6rkladd-till-marskudda.jpg" /></a>
<p>Dagens boktips är <a href="https://www.drawnandquarterly.com/moomin-deluxe"><em>Moomin: The Deluxe Anniversary Edition</em></a> som ges ut i samband med Tove-100-jubileet i år och samlar Tove Janssons muminserie som tidigare givits ut (av samma förlag) i fem böcker. Den kom ut nyss och jag fick mitt exemplar i fredags. En fantastisk serie som jag inte hade samlad på engelska eftersom jag hittills prioriterat de svenska böckerna, så det var ett givet köp. Efter att jag för några veckor sen <a href="http://krafsklotter.blogspot.se/2014/09/50-ar-sen-men-ar-det-en-svensk-serie.html">skrev om originalspråket</a> till muminserien har jag läst om mycket av den både på engelska och svenska och noterat en hel del egendomligheter i den svenska texten som jag inte tror kommer från originalmanus, så det har stått allt klarare för mig att jag måste ha den på engelska.
<p>Att det kanadensiska förlaget överhuvudtaget gett ut denna serie förklaras med att dess creative director passade på att ta kopior på de kopior av serien som tecknaren <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Dylan_Horrocks">Dylan Horrocks</a> från Nya Zeeland en gång hade med sig vid en resa. Hans kopior var i sin tur kopierade från den brittiske seriehistorikern <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Paul_Gravett">Paul Gravetts</a> exemplar av den bok utgiven i London 1957 som tidigare var den enda samlingen på engelska. Man kan förstå att det för dem kändes som att de grävde fram ett okänt mästerverk, medan det här alltid har varit självklart att mumin finns i serier också, vid sidan om böckerna. Som förord i boken har några serieskapare fått skriva kort om muminserien, och just Dylan Horrocks fångar mycket på pricken. Jag behöver ingen som talar om för mig att den serien är genial, men hans väl valda ord fick mig att känna frändskap så att jag blev nyfiken på att läsa vad <em>han</em> har gjort.
<p>Något extramaterial jämfört med de tidigare böckerna ska förstås en sån här bok ha, och det är (förutom förorden) »Tove Jansson’s Character Studies for the Moomin Comics Strip«. 25 helsidor (samt delar av en 26:e) med teckningar av Tove med motiv från serien. Detta blev jag mycket glad över! På Tove Jansson-utställningen på Ateneum i Helsingfors i år tittade jag nämligen mycket på sex sådana sidor och gjorde anteckningar om vad de innehöll och hoppades att de skulle publiceras nångång. (Märkligt nog visade det sig att endast tre av de sex sidorna på Ateneum är med i boken.)
<p>Varje sida är full med olika figurer och andra motiv som hör till en viss serie. I boken presenteras sidorna som »character studies« som Tove gjorde <em>inför</em> tecknandet. Jag tror snarare att dessa sidor är <em>minnesanteckningar</em> om hur olika figurer och saker som skulle återkomma såg ut, avtecknade från serieoriginalen. Dvs. något att ha till hands efter att hon skickat iväg de tidigare originalen till London. Motiven är oftast mycket lika första förekomsten för något i serien.
<p>Teckningen överst på »Fru Fillyjonks ko förklädd till marskudda« är en detalj från en av dessa sidor. (Fillyjonk är vad Filifjonkan heter på engelska, och Toves anteckningar på dessa sidor har lite blandat språk.) Detta är från en av de sidor jag såg på Ateneum, och jag undrade då över »marskudda«.
<p>Så här ser Filifjonkans ko ut när den inte är förklädd.
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiILmTwj2JzCW8eB9XooRTJvgGJgyIZP5GV_Ir7qAkv9b8OZccTn8ii-V2fjmUdd4SnzvJvQIvpgXPvoTW-co_sVtq07PU_vAzUlJDltMyrHnAknVOtjNn-HT0FULFqPeisIPXyPeJeasAl/s1600/mumin-det-m%C3%A5ste-vara-en-svensk-finns-det-n%C3%A5gon-polis-p%C3%A5-den-h%C3%A4r-dumma-planeten.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiILmTwj2JzCW8eB9XooRTJvgGJgyIZP5GV_Ir7qAkv9b8OZccTn8ii-V2fjmUdd4SnzvJvQIvpgXPvoTW-co_sVtq07PU_vAzUlJDltMyrHnAknVOtjNn-HT0FULFqPeisIPXyPeJeasAl/s400/mumin-det-m%C3%A5ste-vara-en-svensk-finns-det-n%C3%A5gon-polis-p%C3%A5-den-h%C3%A4r-dumma-planeten.jpg" /></a>
<p>I originalpubliceringen säger marsianen i första rutan förstås istället »It must be an Englishman...«. Jag undrar om Tove skrev engelsman direkt i sitt manus. Hon tänkte knappast på det som en <em>svensk</em> i alla fall, som behövde ändras för att passa in publiceringen i England.
<p>Det jag inte visste var att <em>kudda</em> inte är något annat än finlandssvenska för <em>kossa</em>
(<a href="http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/132/67.html">SAOB</a>)! Eftersom en del av bildtexterna är på svenska har i boken <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Tiina_Nunnally">Tiiny Nunnally</a> fått översätta dem. Tyvärr kunde hon inte heller <em>kudda</em> och skrev (genom att chansa?) »martian pony«! Men självklart är det en Mars-ko de ska förklä kossan till så att en besökande marsian ska känna sig hemma. Som bekant är Mars känt för »a kind of blue, superintelligent cows«.Per Starbäckhttp://www.blogger.com/profile/14235047898277432029noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6774178043166222581.post-59784165178026022762014-09-24T18:19:00.000+02:002014-09-24T18:19:05.888+02:00Valhemligheten<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjzf8otPsFmvZp-44wQLpuWzUOqdH-cPn3xL0OK__9j9K-1ht-y0UyIYE0-E4M9AgvjGnsIkp2a6wLchWJEnR1r5UWc7VeVEkkDW5r1u-xZVpNIWsrSmGyWw85tPWoskr31TapHBLhaErkL/s1600/valsedlar.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjzf8otPsFmvZp-44wQLpuWzUOqdH-cPn3xL0OK__9j9K-1ht-y0UyIYE0-E4M9AgvjGnsIkp2a6wLchWJEnR1r5UWc7VeVEkkDW5r1u-xZVpNIWsrSmGyWw85tPWoskr31TapHBLhaErkL/s400/valsedlar.jpg" /></a>
<p>Detta är två valsedlar som Åsa Linderborg publicerade på twitter vid valen den 14 september.
<p>Jag märkte det för att Mikael von Knorring, själv vänsterpartist som Linderborg, kommenterade att hon klottrat på sina röstsedlar och därmed gjort dem ogiltiga. <a href="https://lagen.nu/2005:837#K13P7S1">Vallagen säger</a> nämligen att en valsedel är ogiltig om den »har kännetecken som uppenbart gjorts med avsikt«. (I övrigt fick detta mest glada kommentarer från motståndare till v.)
<p>När jag har nämnt detta har jag märkt att många inte har tänkt på att den regeln finns för att skydda valhemligheten, eller att valhemligheten inte bara handlar om att göra det <em>möjligt</em> att hålla hemligt hur man röstar för den som så önskar, utan att det är tänkt att det ska vara hemligt hur <em>alla</em> röstar. Det är klart man kan tala om hur man röstar – jag <a href="http://krafsklotter.blogspot.se/2009_05_01_archive.html">gjorde det själv i EU-valet 2009</a> – men det ska inte gå för andra att veta säkert om man talar sanning när man gör det.
<p>Utan en sådan valhemlighet är det nämligen möjligt att påverka andras röster. Du kanske hotar mig med något om jag inte röstar som du vill, eller du kanske erbjuder mig betalning om jag röstar som du vill. Med en strikt valhemlighet är det svårt, för du vet inte om jag sen röstar som du sagt, men om det finns möjlighet för mig att visa hur jag har röstat så möjliggörs sådan oönskad påverkan.
<p><a href="http://www.dagensjuridik.se/2014/09/tycker-dagens-juridiks-lasare-att-jag-bor-overklaga-valresultatet">I Dagens Juridik idag</a> skriver en f.d. chef för valmyndigheten för fyrtio år sen om hur dagens valnämnd tar lätt på valhemligheten, och till och med låter folk stoppa ner röstsedlar utan att gå bakom skärmen, och att han överväger att överklaga valet för att få en förnyad prövning av risken för otillbörlig valpåverkan. Det har tydligen skett en uppluckring av valhemligheten i praktiken de senaste decennierna, utan någon ändring i lagen om denna. Sådan påverkning behöver inte vara så uttrycklig som ett försök att köpa en röst. Det kan till exempel vara en familj med vuxna barn som går och röstar tillsammans. Det ska inte finnas en kultur i vallokalen där det framstår som naturligt att de alla plockar i valsedlar öppet i kuverten inför varandra och det blir konstigt ifall nån går in bakom en skärm för att rösta!
<p>Klotter på valsedlar då? Jo, om du kräver att jag ska rita en krokodil i hörnet på min röstsedel när jag röstar på X-partiet så kan du gå till min vallokal på kvällen efter valet och <a href="http://www.val.se/det_svenska_valsystemet/offentlighet/index.html">och titta på rösträkningen</a> för att se om där finns nån X-sedel med krokodil. Finns det det har du sett att jag röstade som du sa åt mig lika tydligt som om jag hade stoppat i valsedeln inom synhåll.
<p>Rösterna räknas första gången i vallokalerna på valkvällen. Sen sker valnämndernas preliminära rösträkning onsdagen efteråt, och den slutliga rösträkningen sker sen hos länsstyrelsen.
<p>Nu har jag fått höra av folk som själva arbetat som rösträknare på länsstyrelsen, som alltså gör den definitiva räkningen, att i praktiken måste en valsedel vara mycket mer personligt identifierbar för att räknas som märkt, och att Åsa Linderborgs valsedlar ovan torde ha räknats som giltiga röster. Jag tycker det är anmärkningsvärt att man gör en så fri lagtolkning! Detta är ju mycket distinkta markeringar som gör det väldigt lätt att bekräfta att det verkligen är de valsedlar som hon publicerat på twitter. Naturligtvis finns inte minsta misstanke om att någon har tvingat Åsa Linderborg att rösta så och har övervakat rösträkningen för att se att dessa specialla valsedlar finns med, men det handlar om principer som ska hindra sådant även för mer anonyma röstare.
<p>Om man jämför valnämndernas rösträkning från onsdagen med den slutliga rösträkningen på länsstyrelsen så är den i särklass största förändringen det minskade antalet ogiltiga röster. Vid räkningen på onsdagen efter valet fanns det 17 027 »övriga ogiltiga röster« (alltså exklusive blankrösterna, som också är ogiltiga), men efter sluträkningen var det bara 2 156 kvar! Mindre än 13% av de röstsedlar som tidigare setts som ogiltiga anses fortfarande vara det av länsstyrelsen! Är det just länsstyrelsen som har en praxis som går längst från lagens avsikt, och är det en förklaring på den stora skillnaden? (Eller är det kanske så att man i den tidigare räkningen har som uttrycklig princip att lägga allt tveksamt som ogiltigt tills det gås igenom mer noggrant vid sluträkningen? Jag vet inte.)
<p>Jag tycker inte om uppluckringen av valhemligheten, utan skulle vilja att den <em>stärktes</em> i stället. På valdagen publicerade DN <a href="http://www.dn.se/debatt/sa-kan-valhemligheten-sakras-i-de-svenska-valen/">en artikel av tre statsvetare</A> som också tycker det. De skriver om problemen med valhemligheten när man plockar sina valsedlar inför öppen ridå och föreslår tre lösningar på det:
<h2>Valsedlar i röstbåset</h2>
<p>(Som i Norge.) Det jobbiga är att det kräver att en valförrättare är inne i röstbåset och kollar att allt står rätt till <em>mellan varje röstande</em>. Annars kan man komma i läget att han redan står där inne när man behöver påpeka att »ursäkta, men det saknas röstsedlar för X-partiet nu«, kanske för att den som var inne precis innan tog med sig alla dessa.
<h2>Valsedelskrivare i valbåsen</h2>
<p>Man slipper överproduktionen av valsedlar. (Författarna nämner att det 2010 trycktes nästan 600 miljoner valsedlar åt 7 miljoner röstberättigade.) Istället trycker man på en skärm fram vilken valsedel man vill ha, skriver ut den och lägger i kuvertet.
<p>Jag tycker inte om detta! Hur ska man veta att skrivaren inte har loggat vilka valsedlar den skrev ut vid vilka tider? Det låter svårt att göra detta på ett så genomskinligt sätt som allt som rör valen bör vara.
<h2>Enhetsvalsedel</h2>
<p>(Som i bland annat Danmark, Tyskland och Holland.)
<p>Jag kastade om ordningen på artikelns alternativ för att få detta det bästa förslaget sist. På en enhetsvalsedel listas partierna och man markerar vilket av dem man vill rösta på. Det krävs större valsedlar för att alla partier ska rymmas, men å andra sidan krävs betydligt färre valsedlar.
<p>Men ryms verkligen alla småpartier? Nu finns <a href="http://www.val.se/det_svenska_valsystemet/partier/lista_registrerade_partibeteckningar/index.html">40 partier</a> registrerade för val till riksdagen, och det går dessutom att ställa upp i val utan att vara registrerad innan. Jag tycker att vi gott kan införa krav på registrering samt ett visst antal underskrifter för att få föra in ett nytt parti på listan utan att det hotar vårt valsystem.
<p>När man väl finns med som registrerat parti ska man automatiskt stå med så länge man får ett visst antal röster. Om man misslyckas med det så får man fixa namnunderskrifter igen.
<p>Med lämpliga gränsvärden har jag svårt att se det som en orätt barriär mot nya partier. Antalet partier som fick minst 1000 röster i riksdagsvalet senast är till exempel 19. Ett klart hanterligt antal. Och det är bara några till ifall man sätter gränsen vid 500 istället.
<p>Men personval då? <a href="http://www.ft.dk/webTV/Film_Om_Folkestyret/Stemmesedlen.aspx">De danska valsedlarna</a> listar några kandidater för varje parti som man kan kryssa. Man kan också tänka sig en ruta där man fyller i en siffra. »Person nummer 17 på det partiets lista.« Men bättre vore att slopa personvalen! Den extra möjligheten är inte alls värd de problem den för med sig. Om man är så engagerad i vilka kandidater ens favoritparti sätter upp så får man engagera sig i det partiet istället.
<h2>Personval som klotter på valsedel</h2>
<p>Så valhemligheten värnas genom att valsedlar inte har till exempel ritade krokodiler eller skrivna slagord. Det som är poängen är att valsedlarna därmed blir speciella och inte lika andra valsedlar.
<p>Samma sak sker vid personval! Genom att sätta ett kryss på en viss kandidat så gör jag kanske min valsedel unik, i alla fall om det gäller en kandidat långt ner.
<p>Med små valkretsar och många kandidater kan det ofta gå att kolla en röst. Jag har sett efter hur många kandidater som fick några personkryss i min valkrets: 12 m, 5 c, 9 fp, 5 kd, 13 s, 4 v, 13 mp, 3 sd, 11 fi, 5 pp och 1 lbpo. Du hade lätt kunnat välja ut nån kandidat långt ner och sagt att om den personen får minst 1 personröst i min valkrets så ska du ge mig 1000 kronor och sen sitta lugnt hemma och kolla <a href="http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/R/valdistrikt/03/80/0102/personroster.html">på webben</a> om jag gjort som du sagt åt mig.
<p>Jag hade kunnat chansa på att nån skulle avge en »naturlig« röst på den kandidaten, men jag hade varit tvungen att verkligen rösta så för att vara säker på att inte bli avslöjad av dig.
<p>Ett ytterligare problem med personrösterna nu är att det är svårt för personer med synnedsättning att använda det på ett hemligt sätt. Föreningar för synskadade drar fel slutsats av detta och förordar <a hreF="http://www.svt.se/opinion/synskadade-borde-far-rosta-pa-samma-villkor">e-röstning</a>. Ur askan i elden! Det skulle innebära totalt upphörande av valhemligheten och inga andra punkter här skulle spela nån roll längre.
<h2>Sammanfattning</h2>
<p>Så här vill jag ha det:
<ul><li>Minimikrav på partier vars röster ska räknas. Inga hårda krav, men så att antalet kommer ner till ett par dussin i alla fall, vilket ger en gräns som är <em>långt</em> ifrån vilka som kan ha en möjlighet att komma in.
<li>En enhetlig valsedel som listar dessa partier (loggor + partinamn) med en kryssplats för varje parti. Direkt på valsedeln står även att den bara ska innehålla ett kryss och inget mer för att vara giltig. Partierna listas i storleksordning enligt förra valresultatet.
<li>Varje röst ska bara bara indikera vilket av dessa partier man röstar på. Kanske ska röstsedeln ha braille också, eller också kan man ha en »braillenyckel« i valbåsen som visar vilken position på valsedeln som varje parti har.
<li>Skärpning i vallokalerna med valförrättare som inte tar emot röster som inte gjorts på riktigt sätt bakom skärm utan ber den röstande att göra om.
<li>Valsedel utan kryss är en blankröst. Valsedel med ett kryss är giltig. Valsedel med flera kryss eller med annat klotter är ogiltig.</ul>
<h2>Bilaga: Vart går de tveksamma rösterna?</h2>
<p>Så efter sluträkningen är antalet ogiltiga röster mycket mindre än efter onsdagsräkningen. Vart har då de rösterna gått som tidigare räknas som ogiltiga?
<p>Det är då 456 fler röster på »övriga partier«. Det förvånar mig inte att den gränsdragningen ibland kan ha givit olika bedömningar, när det gäller »partier som ej beställt valsedlar«, vilket i många fall är partier som inte finns på något sätt förutom att det var vad någon skrev på en röstsedel. Där någon till exempel har skrivit »Röstar på mig själv och mina barn och en bra framtid« har det bokförts som en röst på ett parti med detta namn.
<p>Vart har andra röster som tidigare bedömts som ogiltiga tagit vägen när de blivit giltiga? Jag jämförde siffrorna från onsdagsräkningen med sluträkningen, och alla partier som särredovisats har fått ökat antal röster, ungefär en kvarts procent fler röster, men ökningen skiljer sig en del.
<p>I ordning efter procentuell ökning kommer partierna i denna ordning: <blockquote>s, sd, fi, m, kd, mp, v, c, fp</blockquote>
<p>Detta går från socialdemokraterna som fått 0,29% fler röster, till folkpartiet som bara fått 0,20% fler. (Plats för spekulation om varför?)
Per Starbäckhttp://www.blogger.com/profile/14235047898277432029noreply@blogger.com9tag:blogger.com,1999:blog-6774178043166222581.post-5832447540720746802014-09-20T08:24:00.000+02:002014-09-20T08:39:23.517+02:0060 år sen – men är det en svensk serie?<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihx4WjNQkmkDdeaqgFJJgbtohjcxfOCn7g3bc16hyzQ6a2D8pdLHw9mKkZ4q2EKbHj-pdcNP1FT39pD8_3yA5v2pnCaZQDnp45bcChYXf2TxJVNnrG9lRxaRASt5BEZv_ZZapQpqYjYNgv/s1600/moominstrip-1-sv.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihx4WjNQkmkDdeaqgFJJgbtohjcxfOCn7g3bc16hyzQ6a2D8pdLHw9mKkZ4q2EKbHj-pdcNP1FT39pD8_3yA5v2pnCaZQDnp45bcChYXf2TxJVNnrG9lRxaRASt5BEZv_ZZapQpqYjYNgv/s400/moominstrip-1-sv.jpg" /></a>
<p>Denna den första strippen i Mumin-serien publicerades första gången för exakt 60 år sen idag, alltså måndagen den 20 september 1954. (Detta handlar om den huvudsakliga Mumin-serien, så jag räknar inte föregångaren i <em>Ny Tid</em> 1947.)
<p>Men den publikationen var i <em>Evening News</em> i London, så den var förstås på engelska och såg istället ut så här:
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEibLZmAZPaC_Qch3Todz-ee9b-bJu3hnnL4weufkCVmg1nPAu5N-d0Y-vLo7vPDkhfo-rnalV9nbcTY4LeljETgnvJsTmA9bM7ZNE40SjUGUMdTmoN4EO5y-RNH2r03WEKnusrh_ub6H47F/s1600/moominstrip-1-en.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEibLZmAZPaC_Qch3Todz-ee9b-bJu3hnnL4weufkCVmg1nPAu5N-d0Y-vLo7vPDkhfo-rnalV9nbcTY4LeljETgnvJsTmA9bM7ZNE40SjUGUMdTmoN4EO5y-RNH2r03WEKnusrh_ub6H47F/s400/moominstrip-1-en.jpg" /></a>
<h2>Svensk?</h2>
<p>År 1999 försökte en samling svenska seriekännare göra en lista över »århundradets tjugofem bästa svenska serier«. När jag fick höra att de uteslutit Tove Janssons Muminserie för att den inte var »svensk« dömde jag ut listan innan jag sett den.
<p>Det kan vara knepigt i hur hög grad indelning av konst och kultur ska ta hänsyn till föränderliga nationsgränser. Hur mycket handlar att vara tysk kompositör eller nederländsk målare om var nationsgränser går just då?
<p>För litteratur är <em>språket</em> klart viktigare än nationaliteten. I en svensk litteraturhistoria ingår därför finlandssvenska författare, oavsett om de mestadels levde medan Finland hörde till Sverige (som <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Gustaf_Philip_Creutz">Gustaf Philip Creutz</a>), medan Finland hörde till till Ryssland (som <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Johan_Ludvig_Runeberg">Runeberg</a>), eller i ett självständigt Finland (som <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Irmelin_Sandman_Lilius">Irmelin Sandman Lilius</a>. När tv-programmet Babel skulle utse en svensk litterär kanon i april 2013 blev muminboken <em>Pappan och havet</em> en av de fem böckerna!
<p>Jag tyckte att tecknade serier borde behandlas som litteratur här, och att det borde spela en stor roll i praktiken för listan, då jag tyckte att Mumin borde ligga <em>överst</em> på den listan. När resultatet presenterades i Seriefrämjandets tidskrift <i>Bild & Bubbla</i> 4/1999 beskrev Håkan Fredriksson problemet: <blockquote>Annars var den mest kontroversiella serien »Mumin« av Tove och Lars Jansson. Skulle den serien få räknas som »svensk« eftersom den gjordes (förmodligen) på svenska? Eller var den finsk, då den ju skapades av finska medborgare i Finland? Eller ingetdera, eftersom den i första hand ju faktiskt producerades för ett brittiskt syndikat och väl levererades dit på engelska? Efter en del debatterande och velande kom vi fram till att listan skulle omfatta »svenska serier« och inte »svenskspråkiga«. Och »Mumin« diskvalificerades.</blockquote>
<h2>Skrevs på engelska?</h2>
<p>Så hur är det nu? Skrevs den på engelska? Även om originalpubliceringen var på engelska så brukar det sägas att Tove skrev den på svenska och att det var brodern Lars som översatte den till engelska. Det skriver t. ex. Christina Björk (<em>Tove Jansson – mycket mer än Mumin</em>, 2003, s. 99) och Tuula Karjalainen (<em>Tove Jansson : arbeta och älska</em>, 2013, s. 201) och i Juhani Tolvanens <em>Vid min svans!: Tove och Lars Janssons tecknade muminserie</em> (2000) citeras ett brev från Tove till London där hon föreslår att Lars ska tas in som manusförfattare och då nämner att han har »översatt alla mina tidigare synopsis utom ett«.
<p>Låt oss titta närmare på hur det såg ut. Här är två skisser inför den där första strippen.
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj15LNUGXER1dqqZl546vU0WgjjZxCCzWeqAF2KA_9EArZv3c8B1eEB_4qTO9XO4xjvfKZgsOVjgCCZJP6s6CwbOcGCOBJe3K_Xj_UofSI-zVnho-nD_QJbXDGwUKTijg7H7LFNOHyZ26vF/s1600/moomin-strip-1-skiss.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj15LNUGXER1dqqZl546vU0WgjjZxCCzWeqAF2KA_9EArZv3c8B1eEB_4qTO9XO4xjvfKZgsOVjgCCZJP6s6CwbOcGCOBJe3K_Xj_UofSI-zVnho-nD_QJbXDGwUKTijg7H7LFNOHyZ26vF/s320/moomin-strip-1-skiss.jpg" /></a><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiwwYD_ebFwF-O_8frFMnsqgcdVkHqgnahpC_DM-6FWX5dVUSxyWFVWMaeW7XvP7t4ml_EhbfJkCQHB3pHBjFJ3Tarl24WtGvLgK2Tpooa9_IgQk0kEsCwWfVQuQS1qoAmBAALk7xQX-LEK/s1600/moomin-strip-1-synopsis.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiwwYD_ebFwF-O_8frFMnsqgcdVkHqgnahpC_DM-6FWX5dVUSxyWFVWMaeW7XvP7t4ml_EhbfJkCQHB3pHBjFJ3Tarl24WtGvLgK2Tpooa9_IgQk0kEsCwWfVQuQS1qoAmBAALk7xQX-LEK/s320/moomin-strip-1-synopsis.jpg" /></a>
<p>Frågan om det ska ses mer av Sniff i sista rutan har någon besvarat med ja, men i denna version har han ännu inte någon replik – den replik som är så olika i engelska och svenska versionen. I dessa versioner verkar vara svårt att plocka ut ett fullständigt svenskt original, då saker arbetas om så mycket, speciellt som det sker i tät kontakt med de engelska redaktörerna. I synnerhet Charles Sutton spelade en stor roll för seriens tillblivande. »Om jag är mumintrollens mamma så är du sannerligen deras pappa, Charles« skrev Tove till honom då för drygt 60 år sen. Så jag har länge funderat på den svenska texten till Muminserien. Är den rakt av Toves original? Eller är den en tillbakaöversättning? Är det Tove själv som har gjort den i så fall, eller har någon annan varit med och formulerat Muminseriens svenska språkdräkt redan då?
<p>En del synopsis och skisser har publicerats och ger intressanta inblickar. Här är till exempel ett par strippar från serieavsnittet »Moomin and the Sea« i skissform.
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh_QilzGa7yKQVEKcfJfYV5GdfHhWh6NL2zkwoRuvlkxkhFF39TauPEdXMvjxeR0IojG-YvtMqGsD5r6KYFvqTxWMDUQ1aDeO24ATcWnFFulZ-dIOWbb6OiRvmAgrxpUMVpp6dAxxVu6ikL/s1600/moomin-strip-skiss-westin-289.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh_QilzGa7yKQVEKcfJfYV5GdfHhWh6NL2zkwoRuvlkxkhFF39TauPEdXMvjxeR0IojG-YvtMqGsD5r6KYFvqTxWMDUQ1aDeO24ATcWnFFulZ-dIOWbb6OiRvmAgrxpUMVpp6dAxxVu6ikL/s400/moomin-strip-skiss-westin-289.jpg" /></a>
<p>Muminpappan får plötsligt inspiration att skriva, och det enda papper ma hittar då är toapapper. Observera hur engelsmännen har skrivit en anmärkning till Tove att »we couldn’t pass it for publication« och ber henne att ändra detta. (Mycket riktigt är det inget toapapper i den publicerade versionen.)
<p>Den andra av dessa två strippar är stripp 90 i serien. Så här lyder dess repliker i skiss, engelsk publicerad text och svensk publicerad text:
<table style="background-color:lightgrey;border:1px solid green;"><tr><th>Manus<th>Engelska<th>Svenska</tr><tr><td style="vertical-align:top;">Nu har han skrivit hela dan i ett kör. Havet har äntligen inspirerat honom.<td style="vertical-align:top;">He has written all day like mad. The sea has inspired him at last.<td style="vertical-align:top;">Nu har han skrivit hela dan. Havet har äntligen inspirerat honom.<tr><td style="vertical-align:top;">Nå? Hur långt har du kommit på din stora sjöroman?<td style="vertical-align:top;">Well? How far have you got on your great novel about the sea?<td style="vertical-align:top;">Nå? Hur avancerar sjöromanen?<tr><td style="vertical-align:top;">Sjöroman? Å, <em>den</em> slängde jag till sjöss för länge sen...<td style="vertical-align:top;">Novel about the sea? Oh, <em>that</em>... I threw it in the sea.<td style="vertical-align:top;">Sjöromanen? Åh, <em>den</em> slängde jag i sjön.<tr><td style="vertical-align:top;">Det här ska bli en liten intim bok som heter: ”Jag saknar min trygga veranda.”<td style="vertical-align:top;">This is going to be an intimate little volume called: "How I miss my own secure veranda."<td style="vertical-align:top;">Det här ska bli en liten intim bok som heter ”Jag saknar min trygga veranda”.</table>
<p>Den svenska versionen är inte riktigt samma text som i skissen, men tillräckligt likt så att det kan sägas komma därifrån och inte vara en tillbakaöversättning. På flera andra strippar jag tittat på är det mer ordagrant detsamma. (Här bör påpekas att denna episod, från 1957, är den första som Lars skrev manus till enligt Tolvanen (s. 123), även om jag inte tror att det har påverkat översättningsprocessen.)
<h2>Engelska inslag i de svenska originalen</h2>
<p>När jag var på den nyligen avslutade (och fantastiska!) <a href="http://www.ateneum.fi/en/tove-jansson">Tove Jansson-utställningen på Ateneum i Helsinfors</a> ägnade jag mycket tid åt serieskisserna. Tyvärr rådde totalt fotoförbud på utställningen, så jag fick lov att göra omfattande anteckningar på plats, som jag inte har rett ut än.
<p>Där finns i alla fall flera exempel på hur texten i skisserna har engelska inslag redan från början! Se till exempel stripp 30 i »Moomin’s Desert Island«:
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj5jWQ0BVK1SB22kREuq54XM4QF18mvpebDnoe29EhSxX4_nl_gVjp7WEfniA5SAtxv6ZbfBuT4lgdqzRDi9RacCf7vwT0JxqJTbjp7wTMsBsSoUvIcBfKzxDVKTMPJjpJfxYMn5ej_J-E3/s1600/moomins-desert-island-sv-30.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj5jWQ0BVK1SB22kREuq54XM4QF18mvpebDnoe29EhSxX4_nl_gVjp7WEfniA5SAtxv6ZbfBuT4lgdqzRDi9RacCf7vwT0JxqJTbjp7wTMsBsSoUvIcBfKzxDVKTMPJjpJfxYMn5ej_J-E3/s400/moomins-desert-island-sv-30.jpg" /></a>
<p>I en skiss på utställningen lyder första repliken: <em>Help! Jag är sjörövarnas vackra fånge ombord på black shark. The mymble.</em> Vad skeppet ska heta har kanske Tove tänkt ut på engelska snarare än på svenska. Och det kan vara säkrare att skriva <em>mymble</em> själv istället för att förlita sig på att någon annan vet vad mymla heter på engelska. <p>I en pratbubbla i andra rutan säger Snorkfröken lite svengelskt <em>Well, vad kan <em>vi</em> göra åt det!</em>. Under rutan har någon (Lars, antar jag) textat <em>Well, nothing <em>we</em> can do about it.</em> vilket är precis hur repliken blev i den engelska publiceringen.
<p>Mumintrollet svarar på engelska redan från början: <em>Poor, beautiful lady...</em> I den engelska textningen under står samma sak, men senare har någon strukit över <em>lady</em> och ersatt det med <em>girl</em>, och så blev också den publicerade texten.
<p>Mumintrollets replik i den rutan hade alltså <em>ingen svensk form alls</em> förrän serien publicerades på svenska, och då kom den ändring som gjorts på engelska med, och det står <em>Stackars vackra flicka...</em>
<p>Det finns flera liknande exempel där Toves originaltext har en del engelska inslag. Jag ska bara ge ett till här: »Kan du inte komma ut och promenera ett slag, dear?« Det är inte alls självklart vad Muminpappan ska använda för kärvänligt ord på svenska till Muminmamman i denna replik (stripp 59 i »Moomin and the Martians«), men att det ska vara <em>dear</em> på engelska visar Tove. Faktum är att den slutliga repliken på svenska blev »Kan du inte komma ut och promenera ett slag?«, dvs. likadant, fast utan <em>dear</em>. (Senare i serien säger de dock »älskling« till varandra.)
<p>Sånt här visar att Tove ibland har tänkt sig hur hela repliker eller delar av repliker ska vara på engelska i serien, men till största delen har hon formulerat sig på svenska. Antagligen är det Lars som oftast har skrivit den första fullständiga engelska texten, och sen kan det vara engelska redaktörer som har putsat det.
<p>Den svenska texten verkar använda sig av originalformuleringarna till största delen, men vid första svenska publicering behövdes förstås ifyllnad av sådant som vad man skulle göra av »Well« i början av Snorkfrökens replik och »dear« i Muminpappans replik ovan, och ibland formulering av hela repliker som var på engelska från början. Vem gjorde detta? Redan nästa år, 1955, började serien publiceras på svenska, i <em>Svenska Dagbladet</em>. Men hur den slutgiltiga formen på den svenska texten då slogs fast vet jag inte. Blev det ytterligare något för Tove att ta hand om själv? Eller är det kanske en anonym person på seriesyndikatet <a href="http://seriewikin.serieframjandet.se/index.php/Bulls_Press">Bulls Press</a> som har fyllt i luckorna?!
<h2>Slutsats</h2>
<p>Jag skulle gärna komma fram till en slutsats här. Ett svar på frågan om det är en svensk serie. Med tanke på de sporadiska engelska inslagen i originalmanus, som gör att det inte finns en fullständig svensk form förrän ett bra tag efter första publiceringen så börjar jag luta alltmer åt att vi nog ändå får se det som en engelsk serie, och jag förlåter nu den där samlingen med svenska seriekännare 1999!
<h2>Tillägg</h2>
Som synes av urlen till detta inlägg skrev jag först att det var 50 år sen idag. Jaja, tio år hit eller dit. Jag säger som muminpappan: »Min anspråkslöshet känner sig tvungen att tillstå tre områden där mitt geni inte arbetar suveränt; dessa är maskinlära, matematik och matlagning.«
<h3>Källor</h3>
<small>
<p>Skisserna från första strippen är tagna från Juhani Tolvanens <em>Vid min svans! Tove och Lars Janssons tecknade muminserie</em> (2000). Därifrån citerar jag också vad Tove skrev om Sutton som mumintrollens pappa.
<p>Skissen från »Moomin and the Sea« finns i Boel Westins <em>Tove Jansson : Ord, bild, liv</em> (2007, s. 289).
<p>Mumin-serien på engelska kan man skaffa i Drawn & Quarterlys samlingsvolymer. I de första fem volymerna finns serierna av Tove, men det kommer fortfarande ut nya volymer eftersom man fortsätter med serien efter att Toves bror Lars tog över.
<p>Mumin-serien på svenska gavs ut i liknande böcker av Alfabeta i Sverige och av Schildts & Söderströms i Finland, bara i de fem volymerna med Tove. Del 1 från Alfabeta är dock slut från förlaget, så vill man köpa hela serien i enhetlig stil kan man <a href="http://www.sets.fi/bok/mumin-samlade-serier-del-1/">vända sig till Finland</a>.
<p>Serieskisserna som jag såg på Ateneum bor till vardags på <a href="http://muumilaakso.tampere.fi/sv/museo/">Mumindalen i Tammerfors</a>.
</small>
<figure><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjDkugADTeRkIGbNepFh3JZY-xcHozt75ZJV6bWTGsYr-J8fHWXx8SsGjxSUjmj-qtc55n1GhLHotxj7J4zzIG2Tx-zrbOZkX-NoUi5GPy_f-mGrB-00lPN0f_-h-LvRuaObb0yvUSpmm01/s1600/moomin-strip-martians.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjDkugADTeRkIGbNepFh3JZY-xcHozt75ZJV6bWTGsYr-J8fHWXx8SsGjxSUjmj-qtc55n1GhLHotxj7J4zzIG2Tx-zrbOZkX-NoUi5GPy_f-mGrB-00lPN0f_-h-LvRuaObb0yvUSpmm01/s200/moomin-strip-martians.jpg" /></a></div>
<figcaption>En sista översättningsövning.</figcaption></figure>
Per Starbäckhttp://www.blogger.com/profile/14235047898277432029noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-6774178043166222581.post-10367438599885173662014-08-23T15:01:00.000+02:002014-08-23T15:01:21.731+02:00TV-avgiften #3, om Eva Hamiltons ledare igår<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh2LApIBVRIuP_j3Dy2SwlMjFD0DWjq6k3LvUhOA0oAhTqQaYc4CykoePC8rpQIAXwfBB_V2mmz7bphN_bYRclUyOtBr2iqVGqyKsKmxMRXzse3JSqvOev2cDhZmwqQsaJeCe7hHCgOI176/s1600/rikab-avgift.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" width="90%" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh2LApIBVRIuP_j3Dy2SwlMjFD0DWjq6k3LvUhOA0oAhTqQaYc4CykoePC8rpQIAXwfBB_V2mmz7bphN_bYRclUyOtBr2iqVGqyKsKmxMRXzse3JSqvOev2cDhZmwqQsaJeCe7hHCgOI176/s1600/rikab-avgift.png" /></a></div>
<p>Eftersom jag <a href="http://krafsklotter.blogspot.se/2013/02/tv-avgiften.html">tänkt</a> <a href="http://krafsklotter.blogspot.se/2013/06/tv-avgiften-igen.html">mycket</a> på debaclet kring den svenska tv-avgiften så upprörs jag över hur SVT:s VD Eva Hamilton <a href="https://vipatv.svt.se/5.9f425ef147b396d4678c651.html">skriver i SVT:s interntidning <em>Vi på tv</em></a>.
<p>Först av hennes brist på respekt för Sveriges rättssystem. Som bekant har Sverige en »radio- och tv-avgift« som ska <a hreF="https://lagen.nu/1989:41">betalas av hushåll som har tv-mottagare</a> till ett visst aktiebolag (RIKAB).
<p>Under halvannat år rådde viss osäkerhet i Sverige om vad en »tv-mottagare« är, då detta aktiebolag gick ut med en ny mycket vidare tolkning som SVT höll med om. Media rapporterade oftast märkligt nog detta som att reglerna hade <em>ändrats</em>, som om dessa bolag hade någon lagstiftande funktion, så många människor trodde att reglerna verkligen var så som det påstods. I slutändan (efter flera instanser) visade det sig dock att det svenska rättssystemet <em>inte</em> höll med om bolagets egen tolkning, så ingenting har hänt, förutom att många människor har betalat en felaktig avgift och sen behöver krångla för att få tillbaka sina pengar.
<p>När Högsta Förvaltningsdomstolen till slut avgjorde detta i juni (<a href="http://www.hogstaforvaltningsdomstolen.se/Domstolar/regeringsratten/Avg%C3%B6randen/2014/Juni/7368-13.pdf">domen [pdf]</a>) så låtsades bolaget RIKAB istället först som att de faktiskt hade <em>lyckats</em> ändra reglerna, men att domstolen sen ändrade <em>tillbaka</em> reglerna. De skrev snart på sin webb: <blockquote>Högsta förvaltningsdomstolens beslut innebär ny praxis fr o m 2014-06-13. Fram till detta datum har rättssystemet bekräftat tidigare praxis. Detta innebär att tidigare avgifter är korrekt påförda och kan ej återbetalas.</blockquote>
<p>Hur de kunde få för sig att skriva något så märkligt kan man undra. Var det nån chef som skrev dit nåt själv bara utan att tala med jurister först?! Man kan ju undra, även om det låter osannolikt. Mycket snabbt tog de bort texten, och nästa dag dök det upp en ny utan lagtrots där de tänker betala tillbaka de felaktiga avgifter de fått. (Bilden visar två versioner som jag hämtade från deras webb 15 och 16 juni.)
<p>Men Eva Hamilton tycks fortfarande tänka i banor av regler som har ändrats och ändrats tillbaks. Hon skriver: <blockquote>Totalt har Radiotjänst fått in cirka 150 000 nya avgifter från den dag i februari 2013 då också datorer blev avgiftspliktiga. </blockquote>
<p>Nej, Eva Hamilton, det är inte så att datorer blev avgiftspliktiga i februari 2013. Vi har aldrig haft en »datoravgift« i Sverige, och förs det in en så kommer det ske från riksdagen.
<h2>Unga och gamla</h2>
<p>Hamilton: <blockquote>även om nästan alla svenska hushåll idag har minst en tv-apparat, så riskerar vi att de äldsta så småningom kommer att ta en orättvist stor andel av notan för public service. Medan de yngre med högre inkomster, som har massor av olika manicker av olika skärmstorlek för att titta på tv och lyssna på radio, inte behöva [sic] bidra med ett öre.</blockquote>
<p>Det är intressant att jämföra detta med de förändringar som Hamilton med flera ville införa, och vad det skulle innebära för avgift för olika åldrar. De ville att att varje student skulle bidra till finansieringen av public service så snart de flyttat hemifrån, med lika många kronor som vad en familj med flera barn betalar. (Detta i en ålder då många tittar mycket lite på tv.)
<p>När jag var arton år flyttade jag till studentkorridor. När vi skaffade en korridorsteve att ha i köket var vi fem som delade på tv-avgiften (och på hyran till Thorn). Med Hamiltons/RIKAB:s önskade regler om Internet-avgift hade motsvarande student direkt fått betala en hel avgift (oavsett om man haft en korridorsteve eller inte) – Internet behövs för studierna.
<p>Dagens tv-avgift på 2 076 kronor om året utgör 20 procent av vad studiebidraget är på ett år. Jag tror att de flesta tycker att <em>denna ändring</em> skulle innebära »en orättvist stor andel av notan för public service«.
<h2>Andra alternativ</h2>
<p>I sin text så nämner Hamilton också att det finns alternativ till en avgift på innehav. Jag nämnde i <a href="http://krafsklotter.blogspot.se/2013/02/tv-avgiften.html">mitt första inlägg om tv-avgiften</a> hur land efter land i vår närhet går över till en skatt eller avgift som ignorerar vilka prylar man äger. Tyvärr har Sveriges väg till en sådan vettig lösning blockerats av RIKAB och SVT länge nu. Och Hamilton är fortfarande »så in i märgen övertygad om« att det bästa för public service inte är en regel om att alla hushåll ska betala, utan en regel som nu som säger att alla hushåll som äger något visst slags föremål ska betala, bara att detta ska gälla så många föremål att det i praktiken gäller så gott som alla hushåll.
<h2>RIKAB</h2>
<p>Så att RIKAB ska bevaras, alltså. För med en vettig lösning skulle det förstås inte behövas ett särskilt företag för att driva in avgifterna. Lika lite som det krävs ett särskilt företag för att driva in t. ex. <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Begravningsavgift">begravningsavgiften</a>.
<p>Det är förvisso bara <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/TV-avgift_i_Sverige#F.C3.B6rdelning_av_TV-avgiften_2004">några procent av avgiften</a> som går till RIKAB:s verksamhet, men det är ändå ett onödigt slöseri. (Plus förstås att systemet desutom innebär en onödigt hög avgift genom att vi laglydiga ska behöva betala för smitare också.) När jag <a href="http://krafsklotter.blogspot.se/2014/02/akta-manniskor.html">skaffade tv igen</a> efter ett uppehåll anmälde jag genast innehav på RIKAB:s webb. Tydligen fungerade inte detta, för några dagar senare ringde en anställd därifrån till mig och påpekade att jag borde betala avgift. Hon kunde inte kolla den anmälan jag gjort, och lät inte förvånad över att det inte hade fungerat. Hon kunde inte fixa till det heller, utan skulle skicka ett papper där jag kunde göra anmälan istället. På grund av RIKAB:s debacle måste nu extrainkallad personal jobba på högtryck hela sommaren med att rätta till deras misstag. Det telefonsamtal jag fick skedde på <em>en lördag</em>, så jag antar att ett extra ob-tillägg gick åt också till denna onödighet. <em>Detta</em> vill jag inte betala för.
Per Starbäckhttp://www.blogger.com/profile/14235047898277432029noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6774178043166222581.post-11905902710713574042014-08-16T16:30:00.000+02:002014-08-17T22:19:14.898+02:00En muminskandal<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgeklVmu8ge20CZ5f4q97DMtvs5yw_QKgVzaKO9k8zGTa56Jkuf_r6fDn7xyPmmQmNHTOT3k03zhyGado4aJ10xMtJjkpQNBs147OM_CO-m6u6qARmXcgZSXxvFeH5ZGMQrd1hf0TdOMC9A/s1600/bisamr%C3%A5ttan-i-trollkarlens-hatt.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgeklVmu8ge20CZ5f4q97DMtvs5yw_QKgVzaKO9k8zGTa56Jkuf_r6fDn7xyPmmQmNHTOT3k03zhyGado4aJ10xMtJjkpQNBs147OM_CO-m6u6qARmXcgZSXxvFeH5ZGMQrd1hf0TdOMC9A/s400/bisamr%C3%A5ttan-i-trollkarlens-hatt.jpg" /></a></div>
<p>Det är en skandal att inte alla muminböcker finns i tryck i Sverige!
<p>I år fyller Tove Jansson hundra år, och det skrivs om henne och visas dokumentärer om henne som aldrig förr. Det borde vara många som nu kommer på att de vill skaffa muminböckerna, antingen för att äntligen läsa för första gången, eller kanske för att läsa om något de inte läst sedan de var barn, i böcker som de inte längre har till hands.
<p>Visst ska Tove Janssons andra verk inte glömmas bort, men det är ändå mumin som är huvudsaken. Där är bilderböckerna som <em>Hur gick det sen?</em> och <em>Vem ska trösta Knyttet?</em> mycket fina, och den tecknade serien är fantastisk, men det centrala är ändå själva muminböckerna, mer specifikt de åtta böckerna
<ol><li>Kometen kommer<li>Trollkarlens hatt<li>Muminpappans memoarer<li>Farlig midsommar<li>Trollvinter<li>Det osynliga barnet och andra berättelser<li>Pappan och havet<li>Sent i november</ol>
<p>(Den tidigare boken <em>Småtrollen och den stora översvämningen</em>
är trevlig på sitt sätt, men kan ses mer som en föregångare då Tove inte uppdaterade den så som hon gjorde med de övriga tidiga böckerna, bland annat så att de skulle passa bättre ihop med senare böcker. Den boken är oförändrad från 1945 medan alla de övriga fick sin slutgiltiga form långt senare.)
<p>Det finns gott om muminmerchandise att få tag på, men hur är det med själva böckerna? I bokhandeln hittar man mest apokryfiska småböcker för småbarn när man letar efter originalböckerna.
<p>Just detta år när intresset är på max så sker ett förlagsbyte. Tidigare i år hörde jag ett par kunder inne i en bokhandel försöka köpa muminböcker. Expediten förklarade att de bara hade ett par enstaka böcker kvar från gamla förlaget Alfabeta, och att det inte fanns några nya än på grund av förlagsbyte.
<p>Det var Rabén & Sjögren som tog över i år. På deras webbsidor <a href="http://www.rabensjogren.se/tove100">berättar de</a> att de för »att hylla Tove Jansson« ger ut flera av hennes klassiska originalböcker i nyutgåva under jubileumsåret, först ett par bilderböcker. <blockquote>Till sommaren påbörjas också återutgivningen av Tove Janssons världsberömda Muminböcker. Dessa geniala romaner är numera klassiker, älskade av såväl barn som vuxna. Under 2014 ger vi ut fyra av Muminböckerna: Kometen kommer och Trollkarlens hatt (juli) och Muminpappans memoarer och Trollvinter (september).</blockquote>
<p>Först långt in på jubileumsåret finns alltså <em>hälften</em> av de centrala muminverken tillgängliga. Man kan undra över ordningen förresten. Man börjar med bok 1–3 och 5. Varför hoppar man över <em>Farlig midsommar</em>?!
<p>Jag vet förstås inte hur Alfabeta hade hanterat jubileumsåret om de haft kvar rättigheterna, men Rabén & Sjögren får ta skulden för den situation som verkligen gäller nu. Dessa fantastiska klassiker borde självklart alltid finnas i tryck, och i synnerhet detta jubileumsår.
<p>Hur är då situationen för den som vill köpa muminböckerna nu? Jag har tittat på näthandlarna Adlibris och Bokus och ingen av dem har någon av Alfabetas utgåvor kvar i lager. (Alfabeta själva har inte heller med någon av dessa böcker i boklistan på <a href="http://www.alfabeta.se/forfattare/tove-jansson">deras Tove Jansson-sida</a>.) Så vad gäller utgåvor från Sverige finns bara de två som R&S gav ut i juli än så länge. (Bokus listar Alfabetas <em>Osynliga barnet</em> som »tillfälligt slut«. Den kan nog lugnt räknas som permanent slut istället.)
<p>Det finns dock en räddning! Muminböckerna ges ju ut på svenska i Finland också. I klassisk tid gjordes det av <a hreF="https://sv.wikipedia.org/wiki/Schildts">Schildts förlag</a> och efter en sammanslagning är det fortfarande <a href="http://www.sets.fi/">Schildts & Söderströms</a>.
<p>I Finland borde också självklart alla muminböckerna finnas i tryck. Så är det <em>nästan</em>, så det är en mycket mindre skandal där. <a href="http://www.sets.fi/tove-jansson-100-ar/">Förlaget skriver</a> med anledning av jubileumsåret att de gav ut nya utgåvor av fyra av böckerna i februari i år. Med de böcker de redan hade i lager har de därmed alla utom <em>Trollkarlens hatt</em> i tryck.
<p>Adlibris har flera av de finländska utgåvorna till salu, men det går utmärkt att beställa direkt från förlaget också, med enhetsporto €2,90 till Sverige oberoende av mängden böcker. Genom en lycklig slump (?) är den bok som Schildt & Sjögren saknas en av de <em>två</em> som finns i Sverige, så därmed går det att köpa alla åtta böckerna nya på svenska!
<p>[Bilden visar bisamråttan med en av <em>hans</em> favoritböcker. Tecknad av Tove Jansson förstås, och tagen från <em>Trollkarlens hatt</em>.]
Per Starbäckhttp://www.blogger.com/profile/14235047898277432029noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-6774178043166222581.post-67973069846713007322014-07-31T10:39:00.001+02:002014-07-31T10:39:20.779+02:00Att välja sitt sällskap<p>Igår dök en artikel om Mona Sahlin upp i mitt Facebookflöde. På den fanns kommentarer som dessa:
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjRR95h2vOdHEuU846Za9fMJEjPhzHBLZY-Ne9IQcwPzYmzSCi9mVFWeVbIfEBV8OFC-2QIn6OEiR0EGyjvCbl-orMIqahmeO7mRxp3IkMaOqidVGNHhJ6wcnkQ8lwDMLfUEY1jZtrvc0Hw/s1600/v%C3%A4lja-sitt-s%C3%A4llskap-1.png" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjRR95h2vOdHEuU846Za9fMJEjPhzHBLZY-Ne9IQcwPzYmzSCi9mVFWeVbIfEBV8OFC-2QIn6OEiR0EGyjvCbl-orMIqahmeO7mRxp3IkMaOqidVGNHhJ6wcnkQ8lwDMLfUEY1jZtrvc0Hw/s400/v%C3%A4lja-sitt-s%C3%A4llskap-1.png" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiUJWKbR7R0XoYrkRc-8vyH6D49QYRggiPw1vpVOTsswerLnjWyVW_APURPO06zSSiBGkslEfJHOQdvaPyztb4hxnywpngRpB8ZT2ogMw9sUfefHdC4fQG-RdEnsMCYYPjXP-OZc77dhJ8h/s1600/v%C3%A4lja-sitt-s%C3%A4llskap-2.png" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiUJWKbR7R0XoYrkRc-8vyH6D49QYRggiPw1vpVOTsswerLnjWyVW_APURPO06zSSiBGkslEfJHOQdvaPyztb4hxnywpngRpB8ZT2ogMw9sUfefHdC4fQG-RdEnsMCYYPjXP-OZc77dhJ8h/s400/v%C3%A4lja-sitt-s%C3%A4llskap-2.png" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhR5nznRfFwJ54rl5HPJ3yV5zBm4-Cj5ABzbPFfz9kD9jdZ4NQH8s6_kmmVUXVty3gj-F29tZ0KAktUWg5lOIGofUgagDJZnOYS3riqaR6ssZHX7y1ubca3hKWQqcpgA3_7MZFiGNJzsMJf/s1600/v%C3%A4lja-sitt-s%C3%A4llskap-3.png" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhR5nznRfFwJ54rl5HPJ3yV5zBm4-Cj5ABzbPFfz9kD9jdZ4NQH8s6_kmmVUXVty3gj-F29tZ0KAktUWg5lOIGofUgagDJZnOYS3riqaR6ssZHX7y1ubca3hKWQqcpgA3_7MZFiGNJzsMJf/s400/v%C3%A4lja-sitt-s%C3%A4llskap-3.png" /></a>
<p>Skälet till att artikeln dök upp i mitt flöde var att flera av mina vänner hade gillat den. Såhär brukar inte kommentarer i mitt Facebookflöde låta, och inga av dessa kommentarer är skrivna av någon av mina vänner. De är skrivna av andra som gillade samma sak i detta fall.
<p>Här kan man kanske undra om inte mina vänner borde ha valt sitt sällskap bättre. Vill de verkligen stå sida vid sida med de här kommentarerna i sitt gillande av den där artikeln?
<p>Så tänker inte jag. Jag tycker att några av kommentarerna är riktigt ruskiga, men det har ju ingenting med mina vänner att göra; det var ju istället innehållet i artikeln som de gillade!
<p>Jag undrar om Per Gudmundson på Svenska Dagbladet hade tänkt likadant? Det är han som har skrivit <a href="http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/mona-sahlin-borde-valja-sitt-sallskap_2312345.svd">artikeln</a>, och den handlar om att Mona Sahlin med flera inte borde ha gått i en viss demonstration, inte för vad demonstrationen handlade om eller hur de yttrade sig där, utan för vilka andra som deltog där och hur de yttrade sig.
Per Starbäckhttp://www.blogger.com/profile/14235047898277432029noreply@blogger.com0