Jag noterade ett par bra matinéer i tevetablån för nästa vecka. Först Det sjunde inseglet på måndag, och det fick mig att tänka på Nils Poppes roll där.
Här har vi alltså pajasen Nils Poppe som i ett par decennier hade fånat sig på scen och på duken, ofta med en mycket fysisk komedi med akrobatikinslag.
Jag menar naturligtvis inget som helst negativt med pajas eller med att fåna sig! Det är ju jättebra. Se till exempel sången »Fråga mamma« tillsammans med Annalisa Ericson från Blåjackor från 1945.
Jag kan tänka mig att en del var skeptiska till när Bergman skulle använda honom i en »seriös« film som Sjunde inseglet. Men rollen Jof som är en skådespelare och gycklare verkade passa väl, och jag tror inte att någon tvekade om att just gycklarinslagen skulle gå bra. Men...
Detta är allt vi får se av hans jonglerande. Hur i hela friden är det möjligt att Nils Poppe knappt kan jonglera med två bollar?
(Den andra bra matinén jag noterade är Hasse Ekmans Flickan från tredje raden på tisdag. Också en fantastiskt bra och rolig film och den som fick mig att inse hur bra Hasse Ekman är. Se!)
