tisdag 24 mars 2009

Abdc-abcd

Har ni tänkt på att klassifikationskoderna på biblioteken ibland blir passande ord eller liknande?

Cia = Predikningar och betraktelser (= propaganda och underrättelsetjänst?)
Dopa = Extrasensorisk perception (hallucinogener?)
Hoc = Skönlitteratur på latin (»det latinet minns jag nock – hic, haec, hoc«)
Imbad = Krigsfilm och kriminalfilm (»I'm bad!«)
Kex = Engelsmän i utlandet (»kex« är ett engelskt ord »i utlandet«, alltså ett engelskt låneord)
Noa = Främre Asien (där Ararat ligger -- det ligger faktiskt på gränsen till Iran, dvs. Noak)
Tal = Tillämpad matematik

En del beteckningar tycker jag verkar rätt nedsättande:

Dada = Kinesiska filosofers skrifter (mycket barnsliga)
Epa = Högskoleundervisningens pedagogik
Ful = Övriga ugriska språk
Yl = Musikinspelningar med orkestrar

Medan andra är mer positiva:

Bra = Kommunikation (och visst är det bra med kommunikation, men det är inte all kommunikation som är Bra, för Bu = Radio och television)
Fun = Samojediska språk
Extas = Yrkesutbildning till något inom matematik simulering

The return of björntråd


Det vanligaste sökordet med vilket man hittar till denna avkrok till blogg är »björntråd«! Det är inte något av mina större intressen, men jag har skrivit om det en gång, och det räcker visst för att komma bland toppträffarna på Google i detta lilla ämne. Där undrade jag bland annat när björntråden gjorde sitt intåg i Sverige och övriga Skandinavien, och om det verkligen stämde att den var engelsktillverkad som det hävdades nånstans. Det verkade så konstigt med tanke på att jag inte kunde hitta något omnämnande på engelska av någon björntråd. (Att jag överhuvudtaget började titta på detta var för att björntråd nämns i Emil i Lönneberga, och jag undrade om det kunna hjälpa till att att datera Emil i Lönneberga.)

Jag har sett det som min plikt att luska mer i detta för att informera dom som söker på »björntråd«, så detta är för er. Ni andra kan tänka på nåt annat under tiden.

Det verkar nästan ha varit England i alla fall, nämligen Skottland! Förra året fick Wikipedia-artikeln i ämnet en bild (återgiven ovan), så att jag utan att behöva lämna datorn och söka upp riktiga trådar kan se att det var J. & P. Coats som tillverkade tråden, och de hade sitt huvudkontor i Paisley i Skottland. Paisley blev ett trådtillverkningscentrum under 1800-talet, framförallt med familjerna Coats och Clarks med varsin trådmakarfirma som oftast var rivaler, men ibland allierade, och även om ingen tråd har tillverkats i Paisley på flera decennier så märks dessa inflytelserika familjer fortfarande i staden genom byggnader som the George A. Clark Town Hall, the Coats Observatory och Thomas Coats Memorial Church.

Men björntråden känner man inte till i Storbritannien. Nu har jag kommunicerat med Coats av idag och fått veta att de bara säljer björntråden i Sverige, Danmark, Norge och Finland!

Så det verkar som om björntråden av någon anledning råkade bli populär i just dessa länder för kanske runt hundra år sen (som minnesgoda läsare minns är det tidigaste jag hittat Bjørne-traad i förarbeten till Ordbog over det Danske Sprog från 1918). På grund av det inarbetade varumärket var det värt att behålla den tråden här, som en historisk kvarleva med en ålderdomlig design, trots att den för länge sedan utgått ur deras ordinarie sortiment.

Förmodligen är det inte konstigare än så, även om jag fortfarande undrar hur gammal tråden egentligen är och skulle vilja se något tecken på att den funnits även utanför Norden i början. Annars har jag en vild och troligen felaktig spekulation som skulle kunna förklara att den aldrig fanns i Storbritannien.

För att slippa importtullar utökade J. P. Coats till att även ha utländsk tillverkning. (I litteratur om multinationella företag har jag sett det nämnas som »the pioneer manufacturing multinational».) Detta skedde först i USA och från 1889 även i Ryssland, där de gick in i »a joint venture to manufacture thread in Russia«. Tänk om den ryska avdelningen började producera en särskilt stark tråd eller om den redan fanns i partners sortiment. Kanske med en björn på, som ju är en rysk symbol. Då såldes naturligtvis denna tråd framförallt i Ryssland och angränsande länder. Än idag är björntråden särskilt populär i Finland som var en del av ryska imperiet! Häpp!

Coats ryska avdelning exproprierades 1919, men eftersom björntråd var ett sånt inarbetat varumärke här så fick man väl lov att börja producera den på annat håll för denna marknad.

tisdag 3 mars 2009

De svenska torrenterna

Den spännande radioteatern Pirate Bay-rättegången är slut för denna gång (men det lär väl komma uppföljare). En smärre fråga i sammanhanget är uttalet av ordet »torrent«.

Bland annat åklagare Roswall uttalade det torrént med betoning på den sista stavelsen, vilket han har hånats för en del på nätet. Eftersom ordet inte står med i några svenska ordböcker så slår jag till. (This looks like a job for Amateur Lexicographer Man!) Så, en lång och tråkig utläggning om torrent som svenskt ord följer här! (Tur att ingen läser detta.)

Uttal

Människor in the know uttalar alltså ordet på engelska, eftersom det är lånat från engelskan, men ska ordet bli ett riktigt svenskt ord kan man klart argumentera för att en betoning på sista stavelsen passar bäst in. Vi har en mängd substantiv som slutar på betonat -ent, som t.ex. agent, cement, docent, fragment, klient, moment, patent, regent, student, tangent, visent, och de betonas så. Det är för att vi lånat in en stor mängd ord av denna modell från franskan och då fick med oss deras betoning. (Engelsmännen lånade in ännu fler sådana ord, men anpassade uttalet mer.)

På senare tid har vi inte lånat så många ord från franskan, men allt oftare från engelskan. I Nyord i svenskan från 40-tal till 80-tal nämns t.ex. absorbent som inlånat från engelskan, men det uttalas på svenska som andra ord i denna klass med betoning på sista stavelsen och inte som om det vore engelska. I uppföljaren Nyordsboken med 2000 nya ord in i 2000-talet finns hybridord som infotainment som helt klart har behållit sin engelska form på svenska, men så ser det väldigt osvenskt ut också. (Lånordet event spelar ingen större roll i sammanhanget eftersom det av för mig obegripliga skäl betonas på sista stavelsen även på engelska.)

Till skillnad från t.ex. infotainment finns det ingenting i själva formen torrent som hindrar det från att gå hela vägen in i svenska ordskatten, precis som klient och regent gjort. Så jag tycker att den som känner för att betona ordet på sista stavelsen ska göra så oförblommerat utan att skämmas.

Hur gammalt är det

Lite anmärkningsvärt är det att SAOB inte tog med torrent i sitt häfte TOK–TRIVSEL trots att det kom så sent som december 2007. Vid det laget hade ordet funnits i svenskan ett tag.

Jag har inte gjort nån genomgripande undersökning av när torrent började användas som svenskt ord. Jag antar att det skedde rätt snart efter att tekniken och namnet (på engelska) kom till 2001, men att det först användes helt som engelskt citatord och bara gradvis kom att bli svenskare.

Svenska Wikipedias uppslag om Bittorrent skapades hursomhelst 2003-08-21. Då stod det »en "torrent"« och »Torrent-filen«. 2005-04-03 blev det »en s.k. torrent« och först 2006-07-30 stod det där för första gången om »en torrent« utan några ursäktande citattecken eller liknande.

I tidningar hittar jag »Torrent-filer« i Sydsvenskan 2005-01-09 och i samma tidning 2006-06-03 »Lisa skapar en torrent kopplad till låten och laddar upp torrentfilen till sajten The Pirate Bay.« (Då var The Pirate Bay aktuellt på grund av razzian några dagar tidigare.)

Böjning

Det finns en del t-ord på -ent, som ett fragment, ett patent, ett segment, men de flesta är n-ord som en accent, en present, en skribent, och så har det alltid varit självklart att torrent ska behandlas på svenska.

Så i bestämd form måste det bli torrenten. Svårare är det med pluralen. Så länge ordet inte blivit riktigt svenskt blir det förstås engelskt torrents, men annars kan man tänka sig både torrenter och torrentar. Betonar man torrent på sista stavelsen ska det självklart böjas med -er som motsvarande svenska ord gör (accenter, presenter, ...), men annars låter torrentar naturligare för många.

Den tidigaste förekomst av en rent svensk pluralform som jag har hittat är »Guide till hur man gör och hur man lägger upp egna torrenter på Piratbyråns tracker med burst!« från 2003-11-08 på Piratbyråns forum. I samma artikel finns även den bestämda formen torrenten. Alternativet torrentar har jag inte hittat tidigare än från 2004-05-19 från samma forum: »Om det är flera torrentar så kan peers bara ha kontakt med varandra via en enda torrent åt gången.«.

Det tidigaste fallet i tryck av torrenten jag har hittat är från Sydsvenskan 2007-07-14: »Om polisen vill ha mer information så bad jag dem om att lämna mer information till mig om själva id-numret på torrenten. Då kan vi titta i vårt trackersystem och hitta information om vilka som använder torrenten.« (Det är nyss rättegångsaktuella Peter Sunde som talar.) Pluralformen torrenter hittar jag inte tidigare i tryck än i en insändare i Nätverk & Kommunikation 2007-03-06.

Enligt Google finns det så här många sidor på svenska med olika varianter just nu:

torrenter229000torrenterna1230
torrentar220000torrentarna477
torrents212000torrentsen220000
torrentsar5630torrentsarna1370

Jag är förvånad över den höga frekvensen för torrentsen, som i
  • Fixa problemet med de spanska torrentsen så skickar jag ...
  • ... ifall du vill ha så kan jag skicka torrentsen via msn ...
  • Du har inte sparat torrentsen någonstans då?
för att ta några exempel från första sidan träffar. Annars känns ofta bestämd form knölig efter s-plural på svenska. Har man sagt flera jumpers (istället för jumprar) så är det många som drar sig för att säga de jumpersen.

Det är hur som helst påfallande jämnt mellan torrenter och torrentar! Trots det vill jag påstå att det är torrenter som vinner. Om man skär ner sökningen efter domän så ser man att det är den markant vanligare formen på flera vanliga bloggtillhåll och även på stora svenska tidningar. Så även på t.ex. thepiratebay.org. Trots att det totalt finns nästan lika många träffar för torrentar har jag svårt att hitta någon domän där det är det vanligare!