En julhälsning från 100 år sen, från jultidningen
Jultomten, med en vacker Jenny Nyström-bild, halvdant återgiven med min trasiga kamera.
Den finaste berättelsen inne i denna jultidning tycker jag är den av Anna M. Roos om lilla Fanny som leker indianer med sina storebröder. De är inspirerade av
Prärieblomman – »en högst intressant indianbok, som alla syskonen läst med förtjusning«. Bokens författare var britten Charles August Murray som skrev den efter att själv ha tillbringat några månader med en pawnee-stam 1835. På väg hem blev han kär i en amerikanska vars far förbjöd deras äktenskap. Detta bakade Murray in i sin indianbok som kom ut nio år senare, så att han genom den visade sitt fortsatta intresse. När den trilskande fadern sedan dog ytterligare fem år senare så kunde äntligen Murray gifta sig med sin utvalda, som dog i barnsäng året därefter. Så kan det gå.
Det var dock inte dessa delar av boken som Fanny fastnat för, och hon ville inte spela Olitipa i leken, som hennes bröder ville ha henne till. »Nähej, protesterade Fanny, jag vill inte vara Olitipa, hon var bara en flicka, hon var aldrig ute och krigade; jag vill vara Wingemund.« Hon får dock ge med sig inför broder Eriks argument att »du
är ju bara en flicka«, och hon blev »undergivet Olitipa och lät sig bortrövas av Svarta Vargen och befrias igen av Krigsörn och tillagade åt dem båda välsmakande rätter av blåbär och harsyra, serverade på stora groblad. Men hon tyckte inte, att leken var rolig«, och efteråt blev hon desto mer bedrövad när hon insåg att det inte bara vara i leken hon inte fick bli krigare, utan det skulle i än högre grad gälla i verkligheten. »Hur skulle det då gå med hennes framtidsplan, hennes käraste dröm« nu när hon »inte skulle få kämpa för Sverge, inte få dö för Sverge – bara för att hon var flicka!«
Det slutar lyckligt i alla fall, genom att hon gör något för Sverge ändå när hon medverkar till att en tvåårig föräldralös gosse nog får ett gott hem istället för att hamna på fattigstugan. Som faster Henny säger: »Om den lille gossen får ett gott hem – såsom jag tror han får – och om han blir en bra karl, så har Sverge gagn av att du offrat din lekstuga.« Det sägs inte, men man kan väl ana att denne gosse kanske kan bli en god soldat som får dö för Sverge istället, i Fannys ställe.
Bokens författare gjorde sig i övrigt känd genom att vara med om att orsaka krig mellan England och Persien 1856–1857, samt att importera den första flodhästen till England, vilket gav honom smeknamnet
Hippopotamus Murray.
