måndag 19 juli 2010

31 cent!



Många känner säkert till flattr för mikrobetalningar, men för den som inte gör det tänkte jag göra lite reklam för det.

Det är en tjänst med vilken man enkelt kan flattra olika saker på nätet som använder sig av flattr. Det är som att klicka ett slags tummen-upp som även skickar iväg en liten slant. Det finurliga med hur det fungerar är att det inte kostar nåt för en att klicka uppmuntrande, så man behöver inte fundera så mycket på hur många ören det man just sett är värt, vilket jag tror skulle vara en för stor stötesten för många slags mikrobetalningssystem.

Betalar gör man nämligen i förväg, i form av en månadsavgift. Sen är det bara att flattra på hur ofta man vill. Vid varje månadsskifte summeras den månadens flattringar och det räknas ut hur mycket dricksen blev just den månaden per klick. (Ordet »flattr« är en blanding av flatter och flat rate.)

En annan sak som är rätt tänkt med flattr är att det inte är någon skillnad på att vara med som »producent« eller »konsument«. Alla som använder tjänsten flattrar för 2 euro per månad (eller mer om man vill det) och alla som använder tjänsten har möjlighet att sätta upp egna saker som andra kan flattra.

Jag och många med mig ställde oss på kö när tjänsten utannonserades eftersom vi så gärna ville ge bort pengar. (Man behöver än så länge en inbjudan. Känner man mig kan man få en av mig.) Även om mitt intresse var av att ge så har jag provat att lägga till flattr-knappar på mina små bidrag också, och vid förra månadsskiftet kom mina första intäkter – 31 cent! Tjoho!

Systemet är alltså bara i sin början. Jag tror att det kan få riktigt intressanta effekter om det blir stort nog, men om det blir det återstår att se. Även om det inte finns väldigt mycket att flattra än så länge så räcker det till för att jag alltid ska hitta saker i alla fall. Nu i juli har jag t.ex. flattrat följande hittills:(Bilden visar omslaget till Roadkill.)

fredag 2 juli 2010

ACTA

Nu är det bara en knapp vecka kvar till det är deadline för att skriva på »Written Declaration 12/2010« för EU-parlamentariker. Än så länge har 253 skrivit under, men fortfarande behövs 116 underskrifter till vid plenarsessionen 5–8 juli för att det ska gå igenom, så det ser mörkt ut, tyvärr.

Jag försökte tidigare plocka vad jag hoppades var lågt hängande frukt genom att puffa på miljöpartiets Isabella Lövin. Hon har nämligen inte skrivit på fast hon är såväl Verts/ALE som svensk; såväl vertsar som svenskar har oftast skrivit under. Men hon kanske hade särskilda skäl att inte vilja stödja detta. Inte vet jag – jag fick inget svar.

Jag tycker inte det är konstigt att denna deklaration haft tämligen starkt stöd i Sverige. Parlamentsledamoter borde känna motvilja mot att varken de eller allmänheten får tillgång till hemliga förhandlingar som i praktiken närmast innebär lagändringar; och den känslan skulle kunna bli ännu starkare om man kommer man från en svensk tradition med relativt omfattande offentlighetsprincip.

Efter ett par års förhandlingar i hemlighet har det det senaste året spruckit en del. Nya utkast läckte vilket visade att bland annat att givna uppgifter om vad som ingick och inte ingick inte stämde, utan att det var kritikerna som hade rätt, och i april i år publicerades en utkast officiellt för första gången.

Ett annat positivt steg är att för ett par dagar sen ett antal »civic society representatives« faktiskt fick ställa frågor till ACTA-förhandlare on the record. I anteckningarna från mötet kan man bland annat märka att ACTA-förhandlarna för första gången (?) inte döljer att lagändringar kan behöva bli resultatet av deras förhandlingar:
If at the end the agreement should contain additional obligations for a party compared to a country's laws, implementation of the ACTA will necessitate that it will adjust its national legal situation.

Det är väl ganska tydligt att så kommer att bli fallet och att trycket på de nationella parlamenten då blir hårt. »Nu har vi äntligen lyckats få ihop det här efter åratal av förhandlingar – då kan ni ju inte konstra nu!« I Hans Roséns utmärkta snabbguide till ACTA som han skrev för DN i mars står det för övrigt fortfarande att såväl svenska regeringen som EU-kommissionen svarat nej till frågan om ACTA kommer att leda till nya lagar i EU och Sverige.

En annan sak att märka i mötesanteckningarna är den franska ledamotens skarpa reaktion på fråga 9 på grund av kopplingarna till HADOPI! Resonemanget här är väl att eftersom förslagen liknar kontroversiella lagar som förts in i Frankrike och Frankrike inte är en totalitär stat så är frågan upprörande och behöver inte besvaras.

Nu pågår förhandlingarna igen, men nu är det hemligt igen.

Mer aktuellt om ACTA: Reporters without Borders, Christian Engström, La Quadrature du Net.