Jag försökte tidigare plocka vad jag hoppades var lågt hängande frukt genom att puffa på miljöpartiets Isabella Lövin. Hon har nämligen inte skrivit på fast hon är såväl Verts/ALE som svensk; såväl vertsar som svenskar har oftast skrivit under. Men hon kanske hade särskilda skäl att inte vilja stödja detta. Inte vet jag – jag fick inget svar.
Jag tycker inte det är konstigt att denna deklaration haft tämligen starkt stöd i Sverige. Parlamentsledamoter borde känna motvilja mot att varken de eller allmänheten får tillgång till hemliga förhandlingar som i praktiken närmast innebär lagändringar; och den känslan skulle kunna bli ännu starkare om man kommer man från en svensk tradition med relativt omfattande offentlighetsprincip.
Efter ett par års förhandlingar i hemlighet har det det senaste året spruckit en del. Nya utkast läckte vilket visade att bland annat att givna uppgifter om vad som ingick och inte ingick inte stämde, utan att det var kritikerna som hade rätt, och i april i år publicerades en utkast officiellt för första gången.
Ett annat positivt steg är att för ett par dagar sen ett antal »civic society representatives« faktiskt fick ställa frågor till ACTA-förhandlare on the record. I anteckningarna från mötet kan man bland annat märka att ACTA-förhandlarna för första gången (?) inte döljer att lagändringar kan behöva bli resultatet av deras förhandlingar:
If at the end the agreement should contain additional obligations for a party compared to a country's laws, implementation of the ACTA will necessitate that it will adjust its national legal situation.
Det är väl ganska tydligt att så kommer att bli fallet och att trycket på de nationella parlamenten då blir hårt. »Nu har vi äntligen lyckats få ihop det här efter åratal av förhandlingar – då kan ni ju inte konstra nu!« I Hans Roséns utmärkta snabbguide till ACTA som han skrev för DN i mars står det för övrigt fortfarande att såväl svenska regeringen som EU-kommissionen svarat nej till frågan om ACTA kommer att leda till nya lagar i EU och Sverige.
En annan sak att märka i mötesanteckningarna är den franska ledamotens skarpa reaktion på fråga 9 på grund av kopplingarna till HADOPI! Resonemanget här är väl att eftersom förslagen liknar kontroversiella lagar som förts in i Frankrike och Frankrike inte är en totalitär stat så är frågan upprörande och behöver inte besvaras.
Nu pågår förhandlingarna igen, men nu är det hemligt igen.
Mer aktuellt om ACTA: Reporters without Borders, Christian Engström, La Quadrature du Net.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar