När jag vaknade idag hade jag ingen aning om att jag idag skulle återse en gammal kärlek som jag mötte första gången när jag var arton och inte hade sett på många år. Aida heter hon.
Det är datorföreningen Update som i samarbete med Gustavianum har en utställning Tre ton minidatorer – 40 år med datorer i Uppsala universitets tjänst. Aida utgör en ganska stor del av dessa tre ton, men det finns annan fin teknikhistoria där också. Besök rekommenderas för folk i Uppsala!
Större delen av AIDA ses på bilden ovan. Här en närbild:
AIDA var den dator som vi studenter i datavetenskap i Uppsala använde på 1980-talet. Vi höll då till på Sturegatan. Man slog en hemlig kod (4711 förstås!) för att komma till en trappa som gick till ett tak utomhus, och där kunde man gå in genom en ny kodlåsförsedd dörr till där datorsalarna var. Eller terminalsalarna, menar jag förstås. Den enda datorn där, som vi alla körde på, var AIDA, och hon stod bakom en låst dörr, även om jag kikade in på henne ibland. Jag tror att jag var inne i det rummet bara en gång, flera år efter jag började där.
Och så nu, 2012, är det bara hon och jag i ett rum på Gustavianum, och jag tänker på hur mycket roligt jag haft av/med henne. Kanske är sånt lite lättare att förstå idag om man tänker på hur folk tycker om »internet«. Då var det datorn som var nätet!
Vad jag menar är att mycket av den typ av saker som man nu gör över nätet med datorer kunde vi göra då utan nät genom att vi körde på samma dator. Visst fanns det rudimentära datornät. Se t.ex. Jörgen Städjes nätverkskarta från 1983 (Aida ligger uppe till vänster) med beledsagande text. Men det var mycket lite där som vi kunde komma åt ändå. Vi som körde på samma dator kunde ändå därmed delta i samma diskussionsforum (KOM, Hackom), få meddelanden om när loggade in och ut, sätta statusmeddelanden för att visa andra vad vi hade för oss, chatta, spela flerpersonersspel med varandra (som t.ex grafiska VTTREK, och lite senare ursprungliga MUD), osv. Ja, det jag vill komma fram till är som ni hör att allt det ni gör på datorer, det gjorde vi långt tidigare (before it was cool, you betcha).
16 kommentarer:
Så roligt - o så nyttigt - att läsa detta. Jag minns datafolket på Holmen i Norrköping som envisades med att få oss som fanns att kommunicera "över nätet" Man försökte locka med roliga historier o interna skämt o nyheter o så ringde man på telefonen o frågade varför man inte hörde av sig. Själva kunde de knappt gå på kafferast utan att kalla på datakamraterna.
Jag har inte sett Aida på cirka 20 år. Måste nog åka till Uppsala och hälsa på. Skoj att Update fick till den där utställningen.
/PD
Oj, oj... jorå det är stark nostalgi även för lillebror. Måste se utställningen snarast tillsammans med Fredrik och Linus.
Herrejösses vilka magiska nätter det var för mig som 15-åring och få hänga i terminalsalarna och spela nomik med mystiska mytomspunna datornördar.
Och sen gå hem till ditt korridorsrum och läsa Pox och Epix. Those were the days!
Jag försökte på något sätt få en likartad känsla när jag började läsa "data" på TDB. Men Pelle och Malin gav inte det minsta samma kittlande vibbar som Aida och Carmen. Kanske var det den mystiska ingången som gjorde det...
Jag går gärna tillbaka dit, och synkar särskilt gärna med det uppväxande släktet. (Och om PD råkar vara där samtidigt så känns det bara desto mer passande.)
Det satt förresten felaktig information om inköpsår på AIDA. (Det var ihopblandat med CARMEN.) Men det visste de redan fick jag veta när jag mästrade de närvarande updatingarna.
*Nostalgi-attack*
/Zot
(AIDA-skötare, och UPDATEs första ordf...)
Jag tror att "T Room" kom från att vi först kallade det "The Terminal Room", med ödemättat tonfall. Möjligen var även T i LISP inblandat på nåt sätt... Rummet var nog bara lager när jag började 1982, jag var med och inredde det som terminalrum något år senare. Så jag borde ju minnas...
En liten detalj i planritningen: Rummet med radskrivaren gick inte ända till ytterväggen (övre väggen på ritningen). Där fanns istället ett litet kontor för serviceteknikern (Rolle), med dörr från datorhallen. Gluggen mellan skrivarrum och datorhall låg därför ungefär mitt på väggen i datorhallen (men i hörnet i skrivarrummet)
Oj, nu blev det väldigt nostalgiskt... Måste dit och titta i veckan. :)
I T Room satt man på småtimmarna och spelade MUD minns jag... Senare (-85 eller så?) blev de terminalerna kopplade till Emil, den första Sun-burken som inst. skaffade... som jag skötte om. Den stod så långt bort att man inte fick stänga av terminalerna i T Room för att man fick in P3 på RS232-sladdarna då. Nä, nu blir man nästan tårögd... :/
Tack för kompletterande information från Zot och PEM! Ja, det där servicerummet visste jag nog inte om, eller så hade jag glömt det, men DEC.ROLLE kommer jag ihåg.
Trevligt och intressant blogginlägg!
Jag är medlem i Update och är nyss vald till ordförande för 2014. Jag och Updatekompanjonen bjarni håller just på att skriva en artikel om Updates historia -- eftersom föreningen fyller 30 i år -- som kommer att publiceras i nästa nummer av föreningens tidning Uptime i december. (Förra numret kom år 2004...)
Vi har intervjuat flera gamla medlemmar och har ett rejält material nu. Men vi är intresserade framför allt av gamla foton ifall någon av er har det. Någon bild från lokalerna/Aida på Sturegatan vore fenomenalt!
Hör av er till henrik . lidbjork (AT) gmail (DOT) com om ni vill!
Åh, jag hoppas att ni hittar sådana bilder, för det vill jag också se! Själv har jag inga.
Kommer det numret av Uptime göras tillgängligt på nätet också? (Eventuellt efter en viss tid?) Eller hur kommer man att kunna komma över det som numer icke-medlem?
Jag kommer nog främst ihåg alla kvällar vi satt där med Star Trek (hette det så?). Ett multispelarprogram med ett GUI (!). Och de nattliga räden till Bar Celona för att äta "veckans felstavning" (inkl. Mossbricka).
När det gäller Aida så har hon en speciell plats i mitt hjärta då hon återgav mig "DATAMASKINEN". På gymnasiet i Enköping hade man skaffat datamaskiner. Jag och några kompisar fick till slut tillträde till det allra heligaste, innanför tre låsta dörrar. Där i Fort Knox stod "datorn" - en TV med inbyggd skrivmaskin - Commodore Pet. Vilken besvikelse! Inga skåp, inga blinkande lampor, inga snurrande hjul, ingenting... Nå, men vi hade kul med den också (liksom med de fyra ABC 80 som kom lite senare). MEN, i Uppsala stod hin till slut - min DATAMASKIN - Aida, vacker och fin.
P.S. Kommer någon ihåg CHAOSNET? :)
Jag kommer nog främst ihåg alla kvällar vi satt där med Star Trek (hette det så?). Ett multispelarprogram med ett GUI (!). Och de nattliga räden till Bar Celona för att äta "veckans felstavning" (inkl. Mossbricka).
När det gäller Aida så har hon en speciell plats i mitt hjärta då hon återgav mig "DATAMASKINEN". På gymnasiet i Enköping hade man skaffat datamaskiner. Jag och några kompisar fick till slut tillträde till det allra heligaste, innanför tre låsta dörrar. Där i Fort Knox stod "datorn" - en TV med inbyggd skrivmaskin - Commodore Pet. Vilken besvikelse! Inga skåp, inga blinkande lampor, inga snurrande hjul, ingenting... Nå, men vi hade kul med den också (liksom med de fyra ABC 80 som kom lite senare). MEN, i Uppsala stod hin till slut - min DATAMASKIN - Aida, vacker och fin.
P.S. Kommer någon ihåg CHAOSNET? :)
Jag kommer nog främst ihåg alla kvällar vi satt där med Star Trek (hette det så?). Ett multispelarprogram med ett GUI (!). Och de nattliga räden till Bar Celona för att äta "veckans felstavning" (inkl. Mossbricka).
När det gäller Aida så har hon en speciell plats i mitt hjärta då hon återgav mig "DATAMASKINEN". På gymnasiet i Enköping hade man skaffat datamaskiner. Jag och några kompisar fick till slut tillträde till det allra heligaste, innanför tre låsta dörrar. Där i Fort Knox stod "datorn" - en TV med inbyggd skrivmaskin - Commodore Pet. Vilken besvikelse! Inga skåp, inga blinkande lampor, inga snurrande hjul, ingenting... Nå, men vi hade kul med den också (liksom med de fyra ABC 80 som kom lite senare). MEN, i Uppsala stod hin till slut - min DATAMASKIN - Aida, vacker och fin.
P.S. Kommer någon ihåg CHAOSNET? :)
Jag kommer nog främst ihåg alla kvällar vi satt där med Star Trek (hette det så?). Ett multispelarprogram med ett GUI (!). Och de nattliga räden till Bar Celona för att äta "veckans felstavning" (inkl. Mossbricka).
När det gäller Aida så har hon en speciell plats i mitt hjärta då hon återgav mig "DATAMASKINEN". På gymnasiet i Enköping hade man skaffat datamaskiner. Jag och några kompisar fick till slut tillträde till det allra heligaste, innanför tre låsta dörrar. Där i Fort Knox stod "datorn" - en TV med inbyggd skrivmaskin - Commodore Pet. Vilken besvikelse! Inga skåp, inga blinkande lampor, inga snurrande hjul, ingenting... Nå, men vi hade kul med den också (liksom med de fyra ABC 80 som kom lite senare). MEN, i Uppsala stod hin till slut - min DATAMASKIN - Aida, vacker och fin.
P.S. Kommer någon ihåg CHAOSNET? :)
Jag kommer nog främst ihåg alla kvällar vi satt där med Star Trek (hette det så?). Ett multispelarprogram med ett GUI (!). Och de nattliga räden till Bar Celona för att äta "veckans felstavning" (inkl. Mossbricka).
När det gäller Aida så har hon en speciell plats i mitt hjärta då hon återgav mig "DATAMASKINEN". På gymnasiet i Enköping hade man skaffat datamaskiner. Jag och några kompisar fick till slut tillträde till det allra heligaste, innanför tre låsta dörrar. Där i Fort Knox stod "datorn" - en TV med inbyggd skrivmaskin - Commodore Pet. Vilken besvikelse! Inga skåp, inga blinkande lampor, inga snurrande hjul, ingenting... Nå, men vi hade kul med den också (liksom med de fyra ABC 80 som kom lite senare). MEN, i Uppsala stod hin till slut - min DATAMASKIN - Aida, vacker och fin.
P.S. Kommer någon ihåg CHAOSNET? :)
Per,
Vi kommer definitivt att lägga ut Uptime online på www.update.uu.se. Men blir det några problem så kan jag alltid maila dig tidningen. Tanken är att den ska vara klar i mitten av december.
Jakten på bilder fortsätter - jag har ett spår kvar att följa upp. Kommer jag över några så hör jag av mig!
Skicka en kommentar