Valhemligheten

Detta är två valsedlar som Åsa Linderborg publicerade på twitter vid valen den 14 september.

Jag märkte det för att Mikael von Knorring, själv vänsterpartist som Linderborg, kommenterade att hon klottrat på sina röstsedlar och därmed gjort dem ogiltiga. Vallagen säger nämligen att en valsedel är ogiltig om den »har kännetecken som uppenbart gjorts med avsikt«. (I övrigt fick detta mest glada kommentarer från motståndare till v.)

När jag har nämnt detta har jag märkt att många inte har tänkt på att den regeln finns för att skydda valhemligheten, eller att valhemligheten inte bara handlar om att göra det möjligt att hålla hemligt hur man röstar för den som så önskar, utan att det är tänkt att det ska vara hemligt hur alla röstar. Det är klart man kan tala om hur man röstar – jag gjorde det själv i EU-valet 2009 – men det ska inte gå för andra att veta säkert om man talar sanning när man gör det.

Utan en sådan valhemlighet är det nämligen möjligt att påverka andras röster. Du kanske hotar mig med något om jag inte röstar som du vill, eller du kanske erbjuder mig betalning om jag röstar som du vill. Med en strikt valhemlighet är det svårt, för du vet inte om jag sen röstar som du sagt, men om det finns möjlighet för mig att visa hur jag har röstat så möjliggörs sådan oönskad påverkan.

I Dagens Juridik idag skriver en f.d. chef för valmyndigheten för fyrtio år sen om hur dagens valnämnd tar lätt på valhemligheten, och till och med låter folk stoppa ner röstsedlar utan att gå bakom skärmen, och att han överväger att överklaga valet för att få en förnyad prövning av risken för otillbörlig valpåverkan. Det har tydligen skett en uppluckring av valhemligheten i praktiken de senaste decennierna, utan någon ändring i lagen om denna. Sådan påverkning behöver inte vara så uttrycklig som ett försök att köpa en röst. Det kan till exempel vara en familj med vuxna barn som går och röstar tillsammans. Det ska inte finnas en kultur i vallokalen där det framstår som naturligt att de alla plockar i valsedlar öppet i kuverten inför varandra och det blir konstigt ifall nån går in bakom en skärm för att rösta!

Klotter på valsedlar då? Jo, om du kräver att jag ska rita en krokodil i hörnet på min röstsedel när jag röstar på X-partiet så kan du gå till min vallokal på kvällen efter valet och och titta på rösträkningen för att se om där finns nån X-sedel med krokodil. Finns det det har du sett att jag röstade som du sa åt mig lika tydligt som om jag hade stoppat i valsedeln inom synhåll.

Rösterna räknas första gången i vallokalerna på valkvällen. Sen sker valnämndernas preliminära rösträkning onsdagen efteråt, och den slutliga rösträkningen sker sen hos länsstyrelsen.

Nu har jag fått höra av folk som själva arbetat som rösträknare på länsstyrelsen, som alltså gör den definitiva räkningen, att i praktiken måste en valsedel vara mycket mer personligt identifierbar för att räknas som märkt, och att Åsa Linderborgs valsedlar ovan torde ha räknats som giltiga röster. Jag tycker det är anmärkningsvärt att man gör en så fri lagtolkning! Detta är ju mycket distinkta markeringar som gör det väldigt lätt att bekräfta att det verkligen är de valsedlar som hon publicerat på twitter. Naturligtvis finns inte minsta misstanke om att någon har tvingat Åsa Linderborg att rösta så och har övervakat rösträkningen för att se att dessa specialla valsedlar finns med, men det handlar om principer som ska hindra sådant även för mer anonyma röstare.

Om man jämför valnämndernas rösträkning från onsdagen med den slutliga rösträkningen på länsstyrelsen så är den i särklass största förändringen det minskade antalet ogiltiga röster. Vid räkningen på onsdagen efter valet fanns det 17 027 »övriga ogiltiga röster« (alltså exklusive blankrösterna, som också är ogiltiga), men efter sluträkningen var det bara 2 156 kvar! Mindre än 13% av de röstsedlar som tidigare setts som ogiltiga anses fortfarande vara det av länsstyrelsen! Är det just länsstyrelsen som har en praxis som går längst från lagens avsikt, och är det en förklaring på den stora skillnaden? (Eller är det kanske så att man i den tidigare räkningen har som uttrycklig princip att lägga allt tveksamt som ogiltigt tills det gås igenom mer noggrant vid sluträkningen? Jag vet inte.)

Jag tycker inte om uppluckringen av valhemligheten, utan skulle vilja att den stärktes i stället. På valdagen publicerade DN en artikel av tre statsvetare som också tycker det. De skriver om problemen med valhemligheten när man plockar sina valsedlar inför öppen ridå och föreslår tre lösningar på det:

Valsedlar i röstbåset

(Som i Norge.) Det jobbiga är att det kräver att en valförrättare är inne i röstbåset och kollar att allt står rätt till mellan varje röstande. Annars kan man komma i läget att han redan står där inne när man behöver påpeka att »ursäkta, men det saknas röstsedlar för X-partiet nu«, kanske för att den som var inne precis innan tog med sig alla dessa.

Valsedelskrivare i valbåsen

Man slipper överproduktionen av valsedlar. (Författarna nämner att det 2010 trycktes nästan 600 miljoner valsedlar åt 7 miljoner röstberättigade.) Istället trycker man på en skärm fram vilken valsedel man vill ha, skriver ut den och lägger i kuvertet.

Jag tycker inte om detta! Hur ska man veta att skrivaren inte har loggat vilka valsedlar den skrev ut vid vilka tider? Det låter svårt att göra detta på ett så genomskinligt sätt som allt som rör valen bör vara.

Enhetsvalsedel

(Som i bland annat Danmark, Tyskland och Holland.)

Jag kastade om ordningen på artikelns alternativ för att få detta det bästa förslaget sist. På en enhetsvalsedel listas partierna och man markerar vilket av dem man vill rösta på. Det krävs större valsedlar för att alla partier ska rymmas, men å andra sidan krävs betydligt färre valsedlar.

Men ryms verkligen alla småpartier? Nu finns 40 partier registrerade för val till riksdagen, och det går dessutom att ställa upp i val utan att vara registrerad innan. Jag tycker att vi gott kan införa krav på registrering samt ett visst antal underskrifter för att få föra in ett nytt parti på listan utan att det hotar vårt valsystem.

När man väl finns med som registrerat parti ska man automatiskt stå med så länge man får ett visst antal röster. Om man misslyckas med det så får man fixa namnunderskrifter igen.

Med lämpliga gränsvärden har jag svårt att se det som en orätt barriär mot nya partier. Antalet partier som fick minst 1000 röster i riksdagsvalet senast är till exempel 19. Ett klart hanterligt antal. Och det är bara några till ifall man sätter gränsen vid 500 istället.

Men personval då? De danska valsedlarna listar några kandidater för varje parti som man kan kryssa. Man kan också tänka sig en ruta där man fyller i en siffra. »Person nummer 17 på det partiets lista.« Men bättre vore att slopa personvalen! Den extra möjligheten är inte alls värd de problem den för med sig. Om man är så engagerad i vilka kandidater ens favoritparti sätter upp så får man engagera sig i det partiet istället.

Personval som klotter på valsedel

Så valhemligheten värnas genom att valsedlar inte har till exempel ritade krokodiler eller skrivna slagord. Det som är poängen är att valsedlarna därmed blir speciella och inte lika andra valsedlar.

Samma sak sker vid personval! Genom att sätta ett kryss på en viss kandidat så gör jag kanske min valsedel unik, i alla fall om det gäller en kandidat långt ner.

Med små valkretsar och många kandidater kan det ofta gå att kolla en röst. Jag har sett efter hur många kandidater som fick några personkryss i min valkrets: 12 m, 5 c, 9 fp, 5 kd, 13 s, 4 v, 13 mp, 3 sd, 11 fi, 5 pp och 1 lbpo. Du hade lätt kunnat välja ut nån kandidat långt ner och sagt att om den personen får minst 1 personröst i min valkrets så ska du ge mig 1000 kronor och sen sitta lugnt hemma och kolla på webben om jag gjort som du sagt åt mig.

Jag hade kunnat chansa på att nån skulle avge en »naturlig« röst på den kandidaten, men jag hade varit tvungen att verkligen rösta så för att vara säker på att inte bli avslöjad av dig.

Ett ytterligare problem med personrösterna nu är att det är svårt för personer med synnedsättning att använda det på ett hemligt sätt. Föreningar för synskadade drar fel slutsats av detta och förordar e-röstning. Ur askan i elden! Det skulle innebära totalt upphörande av valhemligheten och inga andra punkter här skulle spela nån roll längre.

Sammanfattning

Så här vill jag ha det:

• Minimikrav på partier vars röster ska räknas. Inga hårda krav, men så att antalet kommer ner till ett par dussin i alla fall, vilket ger en gräns som är långt ifrån vilka som kan ha en möjlighet att komma in.
• En enhetlig valsedel som listar dessa partier (loggor + partinamn) med en kryssplats för varje parti. Direkt på valsedeln står även att den bara ska innehålla ett kryss och inget mer för att vara giltig. Partierna listas i storleksordning enligt förra valresultatet.
• Varje röst ska bara bara indikera vilket av dessa partier man röstar på. Kanske ska röstsedeln ha braille också, eller också kan man ha en »braillenyckel« i valbåsen som visar vilken position på valsedeln som varje parti har.
• Skärpning i vallokalerna med valförrättare som inte tar emot röster som inte gjorts på riktigt sätt bakom skärm utan ber den röstande att göra om.
• Valsedel utan kryss är en blankröst. Valsedel med ett kryss är giltig. Valsedel med flera kryss eller med annat klotter är ogiltig.

Bilaga: Vart går de tveksamma rösterna?

Så efter sluträkningen är antalet ogiltiga röster mycket mindre än efter onsdagsräkningen. Vart har då de rösterna gått som tidigare räknas som ogiltiga?

Det är då 456 fler röster på »övriga partier«. Det förvånar mig inte att den gränsdragningen ibland kan ha givit olika bedömningar, när det gäller »partier som ej beställt valsedlar«, vilket i många fall är partier som inte finns på något sätt förutom att det var vad någon skrev på en röstsedel. Där någon till exempel har skrivit »Röstar på mig själv och mina barn och en bra framtid« har det bokförts som en röst på ett parti med detta namn.

Vart har andra röster som tidigare bedömts som ogiltiga tagit vägen när de blivit giltiga? Jag jämförde siffrorna från onsdagsräkningen med sluträkningen, och alla partier som särredovisats har fått ökat antal röster, ungefär en kvarts procent fler röster, men ökningen skiljer sig en del.

I ordning efter procentuell ökning kommer partierna i denna ordning:

s, sd, fi, m, kd, mp, v, c, fp

Detta går från socialdemokraterna som fått 0,29% fler röster, till folkpartiet som bara fått 0,20% fler. (Plats för spekulation om varför?)