Efter ett litet inläggningsryck på Librarything har jag nu lagt in över 5000 böcker där. Därmed har jag det största inlagda biblioteket i Sverige. Hurra, jag vinner! (För det är väl en tävling?)
Jag sorterar min facklitteratur efter SAB, som svenska bibliotek. En rolig sak tycker jag är att en del klassifikationskoder återanvänder hela eller delar av klassifikationssystemet för en del av koden och hur det definierar en del rätt oanvändbara koder på köpet.
T.ex. är "Dg" koden för etik och till det kan man lägga en kod för vad det är etik angående. Så eftersom t.ex. "Pu" är "Datorer och databehandling" kan en bok om etik för databehandling hamna under "Dgpu". På samma sätt kan man förstås bilda t.ex. koden "Dgrdca" för etik i biljard, trots att det förmodligen inte finns några böcker i detta ämne. Eller varför inte "Dgdgrdca" för etiken kring biljardetik. Mer exempel på klassifikationskoder som det antagligen inte finns några böcker till (än!):
Epabaf = Undervisning i välskrivning på högskolan
Eabqbgepa = Undervisning i stenografi för sanskrit
Oeöqccac = Juridiken kring knyppling
Qimubbbd = Handel med floder, älvar och åar
Aacfexckba = bibliografier över verk om teologisk etik angående yrkesval till påve
tisdag 4 mars 2008
torsdag 27 december 2007
Vackra och fula häxor

»Min näsa blir alltid lite mjuk så här kring jul», för att citera Kalle Anka, men nu börjar julförkylningen ge med sig. Tydligen har jag varit lite mjuk i huvudet också, för när jag såg om Trollkarlen från Oz på tv brast det i logiken och jag tyckte att Dorothy blev förolämpad av den goda häxan Glinda:
Glinda: Are you a good witch, or a bad witch?Jag är inte den första som tänkt fel här och fått för mig att Glenda implicerade att Dorothy är ful. Saturday Night Live har gjort en sketch där Dorothy själv tar illa upp här:
Dorothy: Who, me? Why, I'm not a witch at all. I'm Dorothy Gale from Kansas. [– – –] Witches are old and ugly. [fnitter hörs] What was that?
Glinda: The Munchkins. They're laughing because I am a witch. I'm Glinda, the Witch of the North.
Dorothy: You are?! Oh, I beg your pardon! But I've never heard of a beautiful witch before.
Glinda: Only bad witches are ugly.
Dorothy: Hey! Wait a second. You just asked me if I was a bad witch. What are you trying to say?Men det är ju feltänk! Det Glenda har sagt är att ful implicerar stygg, inte tvärtom. Om hon hade ansett att Dorothy var ful skulle hon därför inte behöva fråga, utan vetat hur det legat till, så tvärtom tyder hennes fråga på att hon anser att Dorothy inte är ful. Vackra häxor finns det tydligen både goda och onda.
Hela det här suspekta sambandet mellan utseende och godhet slipper man i boken som filmen bygger på. Vackra, eller i alla fall charmiga, är hursomhelst många av Denslows illustrationer till boken. Se bara:




Hela boken finns på Library of Congress.
Etiketter:
häxor,
illustrationer,
munchkins
söndag 23 december 2007
God jul 1907!

En julhälsning från 100 år sen, från jultidningen Jultomten, med en vacker Jenny Nyström-bild, halvdant återgiven med min trasiga kamera.
Den finaste berättelsen inne i denna jultidning tycker jag är den av Anna M. Roos om lilla Fanny som leker indianer med sina storebröder. De är inspirerade av Prärieblomman – »en högst intressant indianbok, som alla syskonen läst med förtjusning«. Bokens författare var britten Charles August Murray som skrev den efter att själv ha tillbringat några månader med en pawnee-stam 1835. På väg hem blev han kär i en amerikanska vars far förbjöd deras äktenskap. Detta bakade Murray in i sin indianbok som kom ut nio år senare, så att han genom den visade sitt fortsatta intresse. När den trilskande fadern sedan dog ytterligare fem år senare så kunde äntligen Murray gifta sig med sin utvalda, som dog i barnsäng året därefter. Så kan det gå.
Det var dock inte dessa delar av boken som Fanny fastnat för, och hon ville inte spela Olitipa i leken, som hennes bröder ville ha henne till. »Nähej, protesterade Fanny, jag vill inte vara Olitipa, hon var bara en flicka, hon var aldrig ute och krigade; jag vill vara Wingemund.« Hon får dock ge med sig inför broder Eriks argument att »du är ju bara en flicka«, och hon blev »undergivet Olitipa och lät sig bortrövas av Svarta Vargen och befrias igen av Krigsörn och tillagade åt dem båda välsmakande rätter av blåbär och harsyra, serverade på stora groblad. Men hon tyckte inte, att leken var rolig«, och efteråt blev hon desto mer bedrövad när hon insåg att det inte bara vara i leken hon inte fick bli krigare, utan det skulle i än högre grad gälla i verkligheten. »Hur skulle det då gå med hennes framtidsplan, hennes käraste dröm« nu när hon »inte skulle få kämpa för Sverge, inte få dö för Sverge – bara för att hon var flicka!«
Det slutar lyckligt i alla fall, genom att hon gör något för Sverge ändå när hon medverkar till att en tvåårig föräldralös gosse nog får ett gott hem istället för att hamna på fattigstugan. Som faster Henny säger: »Om den lille gossen får ett gott hem – såsom jag tror han får – och om han blir en bra karl, så har Sverge gagn av att du offrat din lekstuga.« Det sägs inte, men man kan väl ana att denne gosse kanske kan bli en god soldat som får dö för Sverge istället, i Fannys ställe.
Bokens författare gjorde sig i övrigt känd genom att vara med om att orsaka krig mellan England och Persien 1856–1857, samt att importera den första flodhästen till England, vilket gav honom smeknamnet Hippopotamus Murray.
Etiketter:
1907,
flodhästar,
jul
tisdag 18 december 2007
Synnerligen kvalificerade användare
Jag bläddrar i Mikrodatorn 1/1982 såhär 25 år efteråt, och stöter på detta citat om AI, taget från "en intern PM från Datadelegationens kansli, oktober 1981". (Datadelegationen tillsattes 1980 med Olof Johansson som ordförande, och lades ner 1985.)
Datasystem får inte utvecklas till att efterlikna människor.En sån tur att vi här i framtiden alla är synnerligen kvalificerade!
För närvarande finns en rätt omfattande utveckling att framställa datasystem som i olika avseenden efterliknar människor och har människors funktioner. Det är fråga om rutiner och system som kan klara av följande funktioner:Och slutligen att kunna lära sig av nya indata, som systemet mottar, dvs. tillföra sin kunskapsbas nya data och förändra de beslutsregler som systemet använder.
- Att kunna se.
- Att kunna höra.
- Att kunna tala.
- Att kunna fysiskt känna.
- Att kunna tolka indata och associera.
- Att kunna värdera indata mot en lagrad kunskapsbas och välja åtgärd.
Sådana system går under benämningen "system med funktioner för artificiell intelligens". De skulle kunna komma i drift under 1990-talet och därefter. Dessa system är svåra att begripa och förstå, samt kräver för att uppnå detta särskilt omfattande kunskaper av de som skall utnyttja systemet. De kan bli ett hot mot människorna. Det bör därför övervägas att införa restriktioner mot att använda sådana system i vårt land, såvida det inte är fråga om synnerligen kvalificerade användare.
tisdag 11 december 2007
Tusental
Att lägga in böcker på Librarything är fortfarande roligt. Jag märkte inte av när jag hade kommit upp till tusen böcker, men när jag lade in Landet utanför av Maria Gripe märkte jag att det blev bok tvåtusen och firade det genom att läsa den. Igår kväll kom jag upp till tretusen, men det var Nusvensk frekvensordbok baserad på tidningstext, del 2, köpt för 49,50 på rea på Studentbokhandeln för länge sen. Det är en mastig volym på 1066 sidor med många ordlistor över hur vanliga ord var i svenska tidningar 1965, och det kändes inte lika lockande att läsa som Gripe, men nånting kan man ju göra.
Jag plockade ut de hundra vanligaste geografiska namnen från lista 1.1.6.11 där med egennamn i frekvensordning. De är i tur och ordning Sverige, Stockholm, England, Frankrike, Europa, Paris, London, Tyskland, Danmark, Norge, Göteborg, York, Malmö, Finland, Kina, Moskva, Sovjet, Washington, Amerika, Vietnam, Rhodesia, Italien, Uppsala, Storbritannien, Lund, Sovjetunionen, Köpenhamn, Spanien, Skåne, Västtyskland, Berlin, Österrike, Ryssland, Rom, Indien, Afrika, Wien, Sydafrika, Norden, Schweiz, Holland, Småland, Algeriet, Nordvietnam, München, Peking, Israel, Jugoslavien, Japan, Pakistan, Skandinavien, Polen, Örebro, Australien, Kuba, Asien, Kanada, Norrland, Sydvietnam, Atlanten, Bonn, Island, Kiruna, Hollywood, Östersjön, Ungern, Sydamerika, Norrköping, Oslo, Västberlin, Västeuropa, Helsingfors, Öland, Grekland, Medelhavet, Hanoi, Skövde, Sydöstasien, Belgien, Halmstad, Växjö, Chicago, Kalmar, Genève, Portugal, Madrid, Bryssel, Sydsverige, Östtyskland, Dalarna, Kongo, Marocko, Halland, Umeå, Gävle, Hälsingborg, Skansen, Bulltofta, Jönköping, Tjeckoslovakien
(Tittar man istället på personnamnen så ser man snart att bland de hundra vanligaste förnamnen i svenska tidningstexter 1965 är det 9 kvinnonamn och 91 mansnamn. Jag undrar hur det ser ut idag.)
Jag tänkte försöka få en bild av vilka delar av världen som är mer eller mindre på tapeten idag än då, så därför jämförde jag detta med antal träffar jag får om jag söker på samma namn på news.google.se och kalibrerade siffrorna för att få ungefär samma mått. En del är väl självklart. Det lär skrivas mindre om Östtyskland nu när det inte finns längre, t.ex. Annat är kanske inte lika självklart. Här är listan sorterad med namn, frekvens då, frekvens nu och kalibrerad relativ förändringen i procent, sorterade efter det sistnämnda, så först kommer det som relativt sett nämns oftare idag och sist Sydvietnam som inte fick en enda träff när jag sökte och alltså har gått ner med hundra procent.
Att så många svenska ställen har högre siffror nu kanske bara beror på att det inte är riktigt samma slags källor som har använts, men att en del ställen ändå har markant lägre siffror nu tycker jag är intresseväckande. Varför har Småland gått ner 45% medan Halland och Skåne går upp? Varför har Kiruna gått ner medan andra svenska städer gått upp, i synnerhet Umeå? Frågor frågor.
Jag plockade ut de hundra vanligaste geografiska namnen från lista 1.1.6.11 där med egennamn i frekvensordning. De är i tur och ordning Sverige, Stockholm, England, Frankrike, Europa, Paris, London, Tyskland, Danmark, Norge, Göteborg, York, Malmö, Finland, Kina, Moskva, Sovjet, Washington, Amerika, Vietnam, Rhodesia, Italien, Uppsala, Storbritannien, Lund, Sovjetunionen, Köpenhamn, Spanien, Skåne, Västtyskland, Berlin, Österrike, Ryssland, Rom, Indien, Afrika, Wien, Sydafrika, Norden, Schweiz, Holland, Småland, Algeriet, Nordvietnam, München, Peking, Israel, Jugoslavien, Japan, Pakistan, Skandinavien, Polen, Örebro, Australien, Kuba, Asien, Kanada, Norrland, Sydvietnam, Atlanten, Bonn, Island, Kiruna, Hollywood, Östersjön, Ungern, Sydamerika, Norrköping, Oslo, Västberlin, Västeuropa, Helsingfors, Öland, Grekland, Medelhavet, Hanoi, Skövde, Sydöstasien, Belgien, Halmstad, Växjö, Chicago, Kalmar, Genève, Portugal, Madrid, Bryssel, Sydsverige, Östtyskland, Dalarna, Kongo, Marocko, Halland, Umeå, Gävle, Hälsingborg, Skansen, Bulltofta, Jönköping, Tjeckoslovakien
(Tittar man istället på personnamnen så ser man snart att bland de hundra vanligaste förnamnen i svenska tidningstexter 1965 är det 9 kvinnonamn och 91 mansnamn. Jag undrar hur det ser ut idag.)
Jag tänkte försöka få en bild av vilka delar av världen som är mer eller mindre på tapeten idag än då, så därför jämförde jag detta med antal träffar jag får om jag söker på samma namn på news.google.se och kalibrerade siffrorna för att få ungefär samma mått. En del är väl självklart. Det lär skrivas mindre om Östtyskland nu när det inte finns längre, t.ex. Annat är kanske inte lika självklart. Här är listan sorterad med namn, frekvens då, frekvens nu och kalibrerad relativ förändringen i procent, sorterade efter det sistnämnda, så först kommer det som relativt sett nämns oftare idag och sist Sydvietnam som inte fick en enda träff när jag sökte och alltså har gått ner med hundra procent.
Umeå | 11,16 | 1032 | +611 |
Jönköping | 10,34 | 760 | +465 |
Norrköping | 19,05 | 1211 | +389 |
Kalmar | 13,60 | 856 | +384 |
Gävle | 10,96 | 659 | +362 |
Halmstad | 14,55 | 779 | +312 |
Halland | 11,18 | 477 | +228 |
Skåne | 46,95 | 1943 | +218 |
Örebro | 27,32 | 1024 | +188 |
Madrid | 12,47 | 450 | +177 |
Växjö | 14,50 | 494 | +162 |
Malmö | 104,90 | 3112 | +128 |
Portugal | 12,48 | 347 | +114 |
Helsingfors | 17,26 | 471 | +110 |
Ryssland | 45,14 | 1223 | +108 |
Uppsala | 72,51 | 1866 | +98 |
Dalarna | 11,49 | 291 | +95 |
Bryssel | 12,44 | 302 | +87 |
Spanien | 48,44 | 1156 | +83 |
Göteborg | 129,00 | 2921 | +74 |
Asien | 22,33 | 502 | +73 |
Stockholm | 412,60 | 8509 | +59 |
Skövde | 15,55 | 311 | +54 |
Finland | 93,45 | 1867 | +54 |
Japan | 28,89 | 543 | +44 |
Sverige | 649,00 | 11911 | +41 |
Lund | 70,82 | 1269 | +38 |
Kanada | 21,85 | 369 | +30 |
Oslo | 18,33 | 307 | +29 |
Polen | 27,42 | 437 | +23 |
Norden | 39,30 | 631 | +23 |
Australien | 26,92 | 425 | +21 |
Norrland | 21,41 | 317 | +14 |
Europa | 185,80 | 2760 | +14 |
Grekland | 16,56 | 242 | +12 |
Kina | 90,93 | 1308 | +11 |
Östersjön | 19,41 | 258 | +2 |
York | 110,20 | 1407 | -2 |
Belgien | 14,55 | 185 | -2 |
Danmark | 137,10 | 1688 | -5 |
Indien | 40,87 | 501 | -6 |
Schweiz | 36,34 | 440 | -7 |
Tyskland | 142,10 | 1697 | -8 |
Öland | 16,63 | 195 | -10 |
Afrika | 40,14 | 457 | -12 |
Köpenhamn | 56,40 | 636 | -13 |
Israel | 29,33 | 326 | -15 |
Island | 20,59 | 221 | -17 |
Chicago | 13,68 | 139 | -22 |
Italien | 77,44 | 771 | -23 |
Österrike | 45,19 | 455 | -23 |
Kiruna | 20,02 | 193 | -26 |
Storbritannien | 71,27 | 680 | -27 |
Holland | 34,80 | 332 | -27 |
Sydafrika | 39,76 | 357 | -31 |
Norge | 135,10 | 1183 | -33 |
Peking | 29,90 | 259 | -33 |
Berlin | 45,79 | 376 | -37 |
Hollywood | 19,62 | 156 | -39 |
Skansen | 10,56 | 82 | -40 |
Småland | 32,09 | 231 | -45 |
Sydamerika | 19,06 | 129 | -48 |
London | 169,20 | 1115 | -49 |
Ungern | 19,16 | 128 | -49 |
Skandinavien | 27,78 | 171 | -53 |
Kongo | 11,48 | 62 | -58 |
Genève | 12,76 | 66 | -60 |
Marocko | 11,29 | 57 | -61 |
Rom | 41,09 | 201 | -62 |
Pakistan | 28,18 | 130 | -65 |
England | 220,10 | 963 | -66 |
Wien | 40,07 | 178 | -66 |
Västeuropa | 17,33 | 77 | -66 |
Atlanten | 20,93 | 90 | -67 |
Medelhavet | 16,09 | 69 | -67 |
Frankrike | 213,70 | 861 | -69 |
Moskva | 90,07 | 347 | -70 |
Sydsverige | 12,39 | 49 | -70 |
Washington | 84,78 | 325 | -71 |
Paris | 184,30 | 634 | -74 |
München | 30,66 | 93 | -77 |
Tjeckoslovakien | 10,30 | 25 | -81 |
Kuba | 26,44 | 62 | -82 |
Jugoslavien | 29,03 | 66 | -83 |
Sovjetunionen | 59,87 | 94 | -88 |
Amerika | 84,15 | 108 | -90 |
Vietnam | 79,04 | 102 | -90 |
Hanoi | 15,87 | 19 | -91 |
Östtyskland | 12,19 | 14 | -91 |
Algeriet | 31,91 | 28 | -93 |
Sovjet | 89,68 | 71 | -94 |
Västtyskland | 45,94 | 15 | -97 |
Bonn | 20,78 | 7 | -97 |
Västberlin | 17,80 | 5 | -98 |
Bulltofta | 10,42 | 3 | -98 |
Rhodesia | 79,03 | 9 | -99 |
Nordvietnam | 31,66 | 3 | -99 |
Sydöstasien | 15,16 | 2 | -99 |
Hälsingborg | 10,88 | 1 | -99 |
Sydvietnam | 21,30 | 0 | -100 |
Att så många svenska ställen har högre siffror nu kanske bara beror på att det inte är riktigt samma slags källor som har använts, men att en del ställen ändå har markant lägre siffror nu tycker jag är intresseväckande. Varför har Småland gått ner 45% medan Halland och Skåne går upp? Varför har Kiruna gått ner medan andra svenska städer gått upp, i synnerhet Umeå? Frågor frågor.
söndag 2 december 2007
Böcker böcker böcker
Äntligen har jag börjat lägga in böcker i större omfattning på Librarything. En hel del återstår, men det går redan att rota i en del av mina bokhyllor.
Etiketter:
Librarything
torsdag 22 november 2007
WRGPT

I detta ofta uppdaterade diagram kan man se hur det går för mig och några andra viktiga människor i WRGPT.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)