Allt fler av mina webbsökningar sker i gamla böcker. Det vill säga i inskannade böcker, på books.google.com, företrädesvis böcker gamla nog så att upphovsrätten har gått ut och jag får läsa texterna i sin helhet.
Om man till exempel slår upp rotmos i Svenska Akademiens ordbok ser man att deras första belägg är från 1884, i Mathilda Langlets Husmodern i staden och på landet. Men det var 50 år sedan det bandet av SAOB slutredigerades. Idag är det trivialt att göra en egen sökning och slå rekordet med 30 år! Då hittar man Berättelser af onkel Adam från 1854 av C. A. Wetterbergh. Att »koka rotmos och stufva potatis med persilja och steka fläsk« nämner en svärmor till sin svärson som exempel på vad en som inte riktigt ska räknas som hushållerska ändå klarar. För »med en hushållerska menar man en menniska, som kan laga mat åt folk – mat som icke är blott bondmat – mat som kan ställas på kungens bord«.
(Bilden ovan av Fritz Dardel är från lite senare i samma historia.)
Att rotmos är så högaktuellt just nu är för att det snart blir svårare att prata om det. Eller snarare att skriva om det. På mobiltelefoner alltså, eftersom ett av vinnarorden i tävlingen nyligen om ord att lägga till i T9-ordlistan är dess tenionym sötnos. Så snart kommer mobilerna envisas med »sötnos« när man försöker skicka sina rotmos-sms!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar