God jul 1910!

Liksom 2007, 2008 och 2009 önskar jag god jul genom att bläddra i hundra år gamla jultidningar.

Från 1910 har jag inte så mycket, så det blir bara två bilder från Julklockan. Först framsidan med ungdomar som märkligt ointresserade bläddrar i just Julklockan. Den är förstås tecknad av Jenny Nyström. Just denna tycker jag inte är någon av hennes höjdare, men på det vilda nätet finns förstås än så länge gott om charmiga bilder av henne, trots att hon levde 1854–1946, och det alltså dröjer ännu ett drygt decennium tills man får återge hennes bilder.

I denna tidning tycker jag bättre om den livliga Här åka vi »kana».

Den är av Emil Åberg (1864–1940), och är därför inte heller fri. Förr var det vanligare att man pratade om att »slå en kana« istället för att »åka kana«, och SAOB ser anledning att citera »Hon åkte kana på isen« från 1923, så denna förekomst från 1910 kan vara rätt tidig, och det är inte så konstigt att citattecken används.

WRGPT 19

Som tidigare år är jag med i WRGPT, världens långsammaste pokerturnering. Och som de senaste åren kan nyfikna se här hur det går för mig, jämfört med andra som räknas.

well aware of what is at stake.

Igår hade Rapport 19:30 (tillgänglig t.o.m. 14 december) ett inslag om vad USA:s ambassad i Sverige rapporterat hem 2008 angående samarbete med regeringen om illegal fildelning. Det ledde till ett TT-telegram utan ytterligare information (SvD, DN, Sydsvenskan, Expressen, GP).

I synnerhet uppmärksammade Piratpartiet vad ambassaden skrivit om risken för att publicitet skulle ge Piratpartiet framgångar i EU-valet. Cybernormer har också kommenterat.

Jag var intresserad av exakt vad det stod i rapporten från ambassaden. Just detta meddelande har inte publicerats av Wikileaks än, och jag har inte sett att någon annan skrivit av de delar som syns i Rapport-sändningen, så då gjorde jag det, fast jag inte har nån särskild kommentar till det. Jag har färgmarkerat de delar som Rapport färgmarkerade för att de fann dem särskilt intressanta.

Summary. Embassy Stockholm recommends that Sweden continues to be placed in the Special 301 Initiative, and not be on the Watch List for 2009. We are aware of the differing recommendations of the International Intellectual Property Alliance (IIPA) and PhRMA. Post recommendation is based on: -- The progress made by the Government of Sweden (GOS) in five out of the six items identified in the Special 301 Initiative Action plan we communicated to the GOS last year; and -- The sensitive domestic politics that the GOS needs to manage in order to step up internet piracy enforcement in Sweden. The GOS struggles, with good intentions, against a very negative media climate and against a vocal youth movement. For example, we want to highlight the risk that negative media attention on the file sharing issue gives the Pirate Party a boost in the EU Parliamentary elections in June 2009. 2. (SBU) This cable reviews the progress Sweden has made on the Special 301 Initiative Action plan which we presented to the GOS at the conclusion of the Special 301 review 2008 (Ref B). Post continues to engage very constructively with the GOS, and has good access and a good working relationship with key senior and working level GOS officials. The actions taken since last year's review strengthen the legislative framework and provide better enforcement tools for combating piracy. The Pirate Bay trial is currently being heard in the district court in Stockholm. The last day of the trial is March 4, and the verdict can be expected on or about March 25. 3. (SBU) Em[...] believes it would be counter-productive to watch list Sweden at t[...] Likely negative political and media reaction to a watch listing must be taken into account. The Justice Ministry, with primary responsibility for this issue, is fully on board and well aware of what is at stake. It is currently battling with the Ministry of Enterprise, Energy, and Communication about the next appropriate steps to curb internet piracy. Now that the Enforcement Directive implementation will finally enter into force on April 1, and there will soon be a first District court decision in the Pirate Bay case -- the Justice Ministry will turn its attention to other key issues, primarily the ISP liability issue and extra resources to investigative capabilities. The GOS (led by the Justice Ministry) has to conduct a delicate balancing act, advancing this issue shortly before Sweden assumes the Presidency of the EU, in the early days of the Obama administration, and in the budding election campaign for the EU Parliamentary elections.
End Summary

. Background ---------- 4. (U) The International Intellectual Property Alliance (IIPA) has, in its yearly Special 301 submission to USTR, identified widespread internet piracy and difficulties in achieving effective enforcement against criminal copyright infringement as problems in Sweden, and has requested that Sweden be placed on the Special 301 Watch List for 2009. Sweden was not placed on the Watch list in 2008, despite industry's demands, but was rather placed in the relatively recent, middle step, named Special 301 Initiative. As part of the Initiative, post conveyed a Special 301 Action plan to the GOS, covering six items where the USG hoped to see progress during 2008. Review of progress on [...]

Implementation of the Enforcement Directive: The bill was approved by Parliament on February 25, and the new provisions will enter into force on April 1, 2009. The political sensitivies made the final handling of the Bill very delicate for the Alliance government. Much of the debate and negotiations have been done in public, and there has been tremendous pressure put on individual MPs. The passage of the implementing legislation is therefore a much greater victory for the GOS than it might appear. Major changes, compared to the original proposal are: -- the law will not be retroactive, i.e. only for copyright infringements committed after the law has entered into force can a court order that the identity behind an IP-number be handed out. -- The court will make a proportionality assessment, i. e. weigh the need of the rights-holder to get access to the personal identity against integrity aspects of the person behind the IP number. The law now stipulates that a certain scale of infringement will be needed for the court to decide that the information should be handed out. Normally, that would be the case when the infringement consists of up-loading a single film or musical piece -- since that typically incurs significant damage to the rights-holder. The same judgment will be made for a significant scale of down-loading copyright protected material. The law establishes that if the infringement is the down-loading of only a ""few pieces"", then normally the court's assessment should be that the integrity interest must take precedence and the information must not be handed out. -- The law includes provisions that the GOS intends to observe and assess how the law is used, to ensure that the law is indeed used to go after significant cases of copyright infringements. This monitoring will commence immediately once the law has entered into force. 9. (U) Granting police and prosecutors the right to identities behind IP numbers of individuals potentially implicated in copyright crimes of lower dignity, i.e. fines rather than prison sentences: The Justice Ministry has also worked towards the goal of changing legislation so that police and prosecutors can get access to information about identities behind IP numbers in cases where the crime could lead to a fine (rather than a prison sentence). The usual Swedish term for this type of crime (punishable by fine, not prison) is ""crime of lower dignity."" At present, law enforcement officials are only allowed to get such information if the infringement could lead to a prison sentence. The GOS has agreed to change the legislation, and it was made part of a study commissioned to propose the steps needed to implement such a change. The proposed changes were recently separated out from the rest of the study, and were reported in advance to Justice Minister Ask late January 2009. Although the slow legislative process is disappointing, the GOS has already agreed on the necessary changes that will strengthen the investigative tools of enforcement officials. 10. (SBU) Police and prosecutors: There are now two full-time prosecutors dedicated to [...]

[...] the Head of the Swedish Police for information about how he plans to come to terms with the investigation deficiencies. Although the GOS recognizes the needs, the budget bill for next year will likely not contain significant increases for law enforcement, given the harsh economic conditions. This is an area where post can work with the GOS and industry to highlight the significant impact additional resources in this area might have. 11. (SBU) Public education: In the fall of 2008, the GOS released a new information material, primarily aimed for youth, which will be broadly distributed in Swedish schools. Justice Minister Ask's staffers are currently considering the pros and cons of engaging Cabinet members in the public debate. Given all the negative STOCKHOLM 00000141 003 OF 003 attention around the Enforcement directive and the Pirate Bay trial, the determination thus far has been to keep a low profile. The GOS recognizes that there is a real risk that the window of opportunity was lost already several years ago -- when leadingQticians [sic] didn't take the debate. How to engage at this point is a delicate matter. Pirate Bay ---------- 12. (U) After the raid on Pirate Bay on May 31, 2006, the issue of internet piracy was fiercely debated in Sweden. Press coverage was largely, and still is, unfavorable to the positions taken by rights-holders and the USG. The Pirate Bay raid was portrayed as the GOS caving to USG pressure. The delicate situation made it difficult, if not counter-productive, for the Embassy to play a public role on IPR issues. Behind the scenes, the Embassy has worked well with all stakeholders. After 18 months of investigation, the prosecutor filed indictments against four individuals for contribution to copyright infringement because of their activities administrating the Pirate Bay bit torrent webpage. The case is currently being heard in the district court in Stockholm, and the trial is scheduled to be completed on March 4. The sentence is expected on or about March 25, i.e. before the conclusion of the Special 301 review process. However, we fully expect that any outcome will be appealed to a higher court, which means that the final verdict will not be known for several years. PhRMA[...] issue -------------------------- 13. (U) PhRMA has also requested [...] put on thQ [sic] Special 301 Watch List. The request is based on the GOS [...] de-regulate the pharmacy market in Sweden and the alleged plans to reduce prices of patented pharmaceuticals on the Swedish market with the aim to finance the redesign. The price cut is believed to be as high as 10 percent. 14. (U) [...]

Kraven från IIPA som nämns finns för övrigt här (pdf).

Sotis

En av mina barndomsvänner hette Sotis (/ɧuːtɪs/). Vi tyckte mycket om varandra, som synes.

Mahjong-SM

I helgen var det mahjong-SM för tredje gången, åter i Göteborg som första året. Alla mina fans undrar förstås hur det gick för mig. Låt mig då bara säga att jag vann en guldmedalj och att jag denna gång för ovanlighets skull fick behålla den så får ni dra era slutsatser själva!

Slutsatserna kan eventuellt bli fel.

Jag har tänkt på en grej

En vän frågade hur många partier som kan komma in i riksdagen. Det tyckte jag lät som en högintressant fråga inför valet! Många partier blire. Jag har räknat på det!

Om det bara var 4%-spärren det handlade om skulle svaret vara enkelt. Max 25 partier kan klara 4%-spärren samtidigt, och det bara om de får exakt lika många röster och inga röster lägga på något annat.

Så är svaret 25? Nej, i vallagen finns ju även en 12%-spärr, där partier som får minst tolv procent i en valkrets får vara med och dela på de fasta mandaten i den valkretsen. Hela 8 partier skulle kunna klara det i samma valkrets (8×12% = 96%). I 24 av de 29 valkretsarna finns det minst 8 fasta mandat, men i de fem minsta finns det färre mandat att hämta, och där tappas 17 mandat. Så 29×8-17 = 215 partier kan alltså komma in med 12%-regeln. (Detta kan vara olika år för år. I det kommande riksdagsvalet får t.ex. Jämtlands län 4 fasta mandat mot 5 i valet 2006. Jag har utgått från det aktuella läget.)

Går det att klämma in ännu fler än 215 partier för de fasta valkretsmandaten? Jadå. Den största valkretsen är Stockholms län med 37 fasta mandat. Ska vi slå rekord vore det slöseri att bara låta åtta partier komma in där. Säg att det i övriga valkretsar bara ges 1 röst per parti. Då kan de 842 876 röstberättigade i Stockholms län lätt fördela sig på 24 partier som alla klarar 4%-spärren. Då ökar rekordet med 16 partier och det blir totalt 231 olika partier.

Men förutom de 310 fasta valkretsmandaten finns det 39 utjämningsmandat. Det gör att vi kan plocka in 4%-mandat även från en mindre valkrets, och då blir det bäst att göra det från den minsta, Gotlands län, så att bara dess 2 möjliga tolvprocentsmandat offras för att istället plocka in 24 fyraprocentsmandat.

Så jag hävdar att rekordet kan nås så här:

I de 24 största valkretsarna (med 8+ fasta mandat) röstar 8 personer på varsitt parti.
I Kronobergs län och Västra Götalands läns södra röstar 6 personer på varsitt pari.
I Blekinge län röstar 5 personer på varsitt parti.
I Jämtlands län röstar 4 personer på varsitt parti.
Dessa sammanlagt 213 partier klarar alla 12%-spärren och får därför dela på de fasta mandaten i respektive valkrets.

Och så i Gotlands län får 24 partier lika många röster var, minst 213.

Två av dessa 24 partier kommer att få de fasta gotländska mandaten, men även de andra får del av de 39 utjämningsmandaten, så 213 partier kommer in med 12%-spärren och 24 partier kommer in med 4%-spärren, och vi får totalt 237 partier i riksdagen!

Forever Young

Lite bilder från Forever Young som jag var på i Gävle. Arrangörerna hade innan utlovat bra varm mat och korta köer, men vi hade som väl var hört att det inte varit så tidigare, så vi åt rejält på en närliggen pizzeria innan, vilket visade sig vara mycket klokt. Pizzerian hade för övrigt tapetserat ett par av väggarna med Agent X9, vilket jag tyckte var fint.



Huvudskälet till att jag var där var naturligtvis Jakob Hellman.



Jag är nöjd med min bild på Johan Kinde och Lustans Lakejer:



Reeperbahn var det som vid sidan av Hellman drog mig dit:



Publikarmen hör till ingen mindre än Forever Young-bloggaren Björk Mirjamsdotter – vi stod strax bakom henne och Calle/Japetus tills en buffel trängde sig förbi.

(I hela albumet finns ytterligare några få bilder.)

Röstvaskning?

Idag skriver Johannes Forssberg om fyraprocentspärren i Expressen: »Varning för röstvaskning». Det går ut på att man inte ska rösta på partier som sannolikt inte kommer in i riksdagen, eftersom det skulle hjälpa Sverigedemokraterna. Som så mycket som sägs om att »slösa bort sin röst« så tycker jag inte det stämmer. (Jag skrev tidigare om detta angående EU-valet, även om villkoren är rätt så annorlunda där.)

Forssberg skriver att för många som väljer att rösta på fi är det »viktigare att markera stöd för feminismen än att ens röst får praktisk betydelse i mandatfördelningen«. En röst på ett parti som kommer in i riksdagen däremot sägs hjälpa till att hålla nere Sverigedemokraternas antal mandat.

Så vad är det då som får praktisk betydelse i mandatfördelningen? Den största effekten är om partier överhuvudtaget kommer in eller inte. I dagens Sifo-undersökning fick sd 4,1% med en statistisk felmarginal på ±1,1 procentenheter. Med ett troligt resultat mellan 3,0 och 5,2 procent är det helt överskuggande huruvida de kommer över 4%-spärren eller inte.

Fyraprocentspärren gäller antal giltiga röster, oavsett hur bra eller dåligt det går för det parti man röstar på, så varje giltig röst på något annat parti bidrar lika mycket med att hålla ute andra partier som försöker komma in. Där är den »praktiska betydelsen« alltså exakt densamma. De som tänker att en viktig roll med deras röster är att hålla sd borta tänker säkerligen just på att hålla dem under 4%-spärren, inte på om de ska få 14, 15 eller 16 mandat ifall de kommer in.

Om de kommer in så får de minst 14 mandat och som det ser ut nu en vågmästarroll. Det ändras inte av ett par eventuella extra mandat. Visst blir partierna gladare ju fler mandat de får, men den stora effekten av mandatfördelningen är vilka möjliga majoriteter som finns, och det ändras knappast.[*] Om det går precis som i Sifos valbarometer så får för övrigt sd 14 mandat och kan inte tappa något enstaka mandat, utan nästa steg neråt är att åka ut helt, så i så fall spelar det inget roll vad annat man röstar på, så länge det är en giltig röst, vad gäller den effekten.

Så Forssbergs resonemang spelar bara roll ifall det går extra bra för sd till att börja med så att de får fler än 14 mandat, och dessa »extramandat« spelar sannolikt inte någon större roll för situationen i riksdagen. Men ändå, hur stor chans är det att man det faktiskt skulle spela någon roll om det parti man röstar på kommer in i riksdagen i detta hänseende? Liten.

Det är naturligtvis alltid en liten chans att just ens egen röst skulle råka vara tungan på vågen som innebär en skillnad i mandatfördelningen. Något annat vore märkligt när 349 mandat ska fördelas utifrån hur miljoner röstar. Men det är ändå skillnad på små och små chanser, så låt oss räkna på det. Jag utgår siffrorna från förra riksdagsvalet eftersom de finns till hands, trots att det blir fler röstberättigade denna gång, och därför lite annorlunda.

Då avlades 5 551 278 giltiga röster varav 5 236 264 lades på sådana partier som kom in i riksdagen. Så det var sådär en 15 004 röster per mandat. De relevanta gränserna för småpartierna var istället 52 363 röster (1% ger betalda valsedlar), ytterligare 78 544 röster (kommer upp till 2,5% som ger partistöd) och ytterligare 78 544 röster (som kommer upp till 4%-spärren). Så i den storleksordningen ligger antal röster som spelar någon praktisk roll.

Förenklat kan man då säga att det är en chans på femtontusen att ens röst råkar vara tungan på vågen som ger ett mandat mer till det parti man röstar på om man röstar på något parti i riksdagen. Inte så sannolikt, men inte heller orimligt. Chansen att vara tungan på vågen för partier som man tror får färre röster är mindre, men effekten kan vara större.

Nu vill jag jämföra detta med »Forssberg-effekten«. Jag gör ett tankeexperiment där Sverigedemokraterna fick 15 mandat i förra valet (så att de skulle kunna förlora ett av dem utan att helt åka ut). För enkelhets skull antar jag att alla 5 236 264 röster på de nuvarande riksdagspartierna hade legat som nu och bara ytterligare röster tillkommit så att sd fått en andel 15/349 av dem alla. (Jag förenklar bland annat genom att ignorera faktisk mandatfördelning.)

15/349 = s / (5236264 + s) ger s = 235162 röster.

I det läget, hur många till hade behövt rösta på andra partier i riksdagen för att sd:s andel skulle gå ner till 14/349?

14/349 = s / (5236264 + s + x) ger x = 390827 röster

Det här är förenklat på flera sätt, men meningen är bara att ge grova uppskattningar. Poängen är att chansen att det som Forssberg skriver om skulle spela nån roll är mycket mindre än andra effekter av hur man röstar, som t.ex. 52 tusen röster för att komma upp till 1%-spärren. Han tar det t.ex. för självklart att fi inte kommer in i riksdagen. Det skulle (fortfarande i förra riksdagsvalet) ha krävts 222 tusen röster. Om det nu är orimligt så borde det ses som än mer orimligt att det där rösta-inom-riksdagen-resonemanget skulle spela någon praktisk roll där det krävs 391 tusen röster!

Så kontentan är om ens sympatier ligger hos ett parti utanför riksdagen så finns det inget skäl att låta bli att rösta på det för att man vill vara med om att hålla sd borta, för det bidrar varje giltig röst med så gott som lika mycket. (Däremot kan det förstås finnas skäl att rösta annorlunda om man även vill påverka regeringsfrågan mer direkt. Det är en annan fråga.)

[*] Jag har räknat på en mängd olika mandatfördelningar utifrån Sifos senaste väljarbarometer och varianter utifrån det. Utifrån den händer det ingenting av att sd får ett extra mandat. Om de får två mandat till försvinner m+fp+kd+v som möjlig majoritet och ersätts av s+mp+c+sd. Detta är som alla kan se rent teoretiskt, och har ingen praktisk effekt.

31 cent!

Många känner säkert till flattr för mikrobetalningar, men för den som inte gör det tänkte jag göra lite reklam för det.

Det är en tjänst med vilken man enkelt kan flattra olika saker på nätet som använder sig av flattr. Det är som att klicka ett slags tummen-upp som även skickar iväg en liten slant. Det finurliga med hur det fungerar är att det inte kostar nåt för en att klicka uppmuntrande, så man behöver inte fundera så mycket på hur många ören det man just sett är värt, vilket jag tror skulle vara en för stor stötesten för många slags mikrobetalningssystem.

Betalar gör man nämligen i förväg, i form av en månadsavgift. Sen är det bara att flattra på hur ofta man vill. Vid varje månadsskifte summeras den månadens flattringar och det räknas ut hur mycket dricksen blev just den månaden per klick. (Ordet »flattr« är en blanding av flatter och flat rate.)

En annan sak som är rätt tänkt med flattr är att det inte är någon skillnad på att vara med som »producent« eller »konsument«. Alla som använder tjänsten flattrar för 2 euro per månad (eller mer om man vill det) och alla som använder tjänsten har möjlighet att sätta upp egna saker som andra kan flattra.

Jag och många med mig ställde oss på kö när tjänsten utannonserades eftersom vi så gärna ville ge bort pengar. (Man behöver än så länge en inbjudan. Känner man mig kan man få en av mig.) Även om mitt intresse var av att ge så har jag provat att lägga till flattr-knappar på mina små bidrag också, och vid förra månadsskiftet kom mina första intäkter – 31 cent! Tjoho!

Systemet är alltså bara i sin början. Jag tror att det kan få riktigt intressanta effekter om det blir stort nog, men om det blir det återstår att se. Även om det inte finns väldigt mycket att flattra än så länge så räcker det till för att jag alltid ska hitta saker i alla fall. Nu i juli har jag t.ex. flattrat följande hittills:

• Bloggen Sagor från Livbåten för lämplig nedsabling av DN:s Internetjournalistik
  
• Den utmärkt välresearchade del 5 i Magnus Betnérs artikelserie om Sverigedemokraterna (del 1, 2, 3, 4)
  
• Isobel Hadley-Kamptz blogg Isobels text och verkstad
  
• Rasmus Fleischers blogg Copyriot
  
• Steve Outing om nyhetstidningar på nätet
  
• Sympatiska Gnutiken när jag råkade notera att de hade en flattr-knapp
  
• Entertainment for the Braindead = Julia Kotowski från Köln för hennes musik (som hon sprider fritt); hennes senaste »skiva« är Roadkill med sång + banjo rekommenderas! (Man kan spela banjo på många sätt.)
  
• aaahh records eftersom det var där jag hittade ovanstående (och en del annat)

(Bilden visar omslaget till Roadkill.)

ACTA

Nu är det bara en knapp vecka kvar till det är deadline för att skriva på »Written Declaration 12/2010« för EU-parlamentariker. Än så länge har 253 skrivit under, men fortfarande behövs 116 underskrifter till vid plenarsessionen 5–8 juli för att det ska gå igenom, så det ser mörkt ut, tyvärr.

Jag försökte tidigare plocka vad jag hoppades var lågt hängande frukt genom att puffa på miljöpartiets Isabella Lövin. Hon har nämligen inte skrivit på fast hon är såväl Verts/ALE som svensk; såväl vertsar som svenskar har oftast skrivit under. Men hon kanske hade särskilda skäl att inte vilja stödja detta. Inte vet jag – jag fick inget svar.

Jag tycker inte det är konstigt att denna deklaration haft tämligen starkt stöd i Sverige. Parlamentsledamoter borde känna motvilja mot att varken de eller allmänheten får tillgång till hemliga förhandlingar som i praktiken närmast innebär lagändringar; och den känslan skulle kunna bli ännu starkare om man kommer man från en svensk tradition med relativt omfattande offentlighetsprincip.

Efter ett par års förhandlingar i hemlighet har det det senaste året spruckit en del. Nya utkast läckte vilket visade att bland annat att givna uppgifter om vad som ingick och inte ingick inte stämde, utan att det var kritikerna som hade rätt, och i april i år publicerades en utkast officiellt för första gången.

Ett annat positivt steg är att för ett par dagar sen ett antal »civic society representatives« faktiskt fick ställa frågor till ACTA-förhandlare on the record. I anteckningarna från mötet kan man bland annat märka att ACTA-förhandlarna för första gången (?) inte döljer att lagändringar kan behöva bli resultatet av deras förhandlingar:

If at the end the agreement should contain additional obligations for a party compared to a country's laws, implementation of the ACTA will necessitate that it will adjust its national legal situation.

Det är väl ganska tydligt att så kommer att bli fallet och att trycket på de nationella parlamenten då blir hårt. »Nu har vi äntligen lyckats få ihop det här efter åratal av förhandlingar – då kan ni ju inte konstra nu!« I Hans Roséns utmärkta snabbguide till ACTA som han skrev för DN i mars står det för övrigt fortfarande att såväl svenska regeringen som EU-kommissionen svarat nej till frågan om ACTA kommer att leda till nya lagar i EU och Sverige.

En annan sak att märka i mötesanteckningarna är den franska ledamotens skarpa reaktion på fråga 9 på grund av kopplingarna till HADOPI! Resonemanget här är väl att eftersom förslagen liknar kontroversiella lagar som förts in i Frankrike och Frankrike inte är en totalitär stat så är frågan upprörande och behöver inte besvaras.

Nu pågår förhandlingarna igen, men nu är det hemligt igen.

Mer aktuellt om ACTA: Reporters without Borders, Christian Engström, La Quadrature du Net.

Det här verkar ju inte klokt...

Min teve har gett upp, så jag har börjat fundera på att skaffa en ny. Nu finns det visst platta tevear, som i denna annons! Det verkar ju inte klokt!

(Bilden tagen från Röster i radio-TV 42/1959.)

Hm, det blir visst en kort postning det här. Bäst jag fyller ut med nåt, t.ex. en insändare från samma årgång av RiR-TV (i nummer 16):

Kan inte Radiochefen bunta ihop Siw Malmkvist, Alice Babs, Brita Borg, Lily Berglund och Monica Zetterlund – ja alla dom där som skriker sig hesa och tror att det är fint? Förbjud dem åtminstone för en tid och låt oss då gärna få höra Git Gay som man gärna lyssnar till samt Lizzie Alandh och Margaretha Kjellberg som man gärna lyssnar till. Vi är nog i samma ålder allesammans som Radiochefen – mellan 40 och 50 – så vi hoppas på förståelse.

Högaktningsfullt
Några syjuntefruar på Söder

Ja, precis så där är det att vara mellan 40 och 50. Man hoppas på förståelse.

Avslöjad läcka?

I Wired publicerades nyligen en artikel U.S. Intelligence Analyst Arrested in Wikileaks Video Probe enligt vilken en Bradley Manning, analytiker inom underrättelsetjänsten, nu sitter fänglad (i Kuwait) för att ha varit den som läckte bland annat Collateral Murder-filmen till Wikileaks.

Detta skulle märkligt nog ha skett efter att han pratat bredvid mun till Adrian Lamo. Varken Wikileaks eller US State Department har bekräftat.

Ett hemligt US-dokument från 2008 som Wikileaks publicerade i våras handlar just om Wikileaks. Där beskrivs Wikileaks som ett problem och det slås fast att sättet att minska det hotet är att ge sig på den tillit visselblåsare känner för organisationen: »The identification, exposure, termination of employment, criminal prosecution, legal action against current or former insiders, leakers, or whistleblowers could potentially damage or destroy this center of gravity and deter others considering similar actions from using the WikiLeaks.org Web site.«. (Även detta dokument skulle för övrigt vara läckt från samme Manning enligt Wired-artikeln.)

Då tycker jag det är anmärkningsvärt med inblandningen av Adrian Lamo i affären. Om historien är sann och det är på detta sätt Manning åkte dit, varför spinns inte historien som att de redan var honom på spåren ändå och att hans pratande bredvid mun bara bekräftade det myndigheterna redan visste?

Kan han ha åkt dit på annat sätt och Wired-artikeln är förekommande spinn från Wikileaks för att få fram bilden att det bara var genom att prata bredvid mun han kunde åka dit? På twitter skriver Wikileaks »We are investigating the claims, if true, sources should be reminded to ONLY SPEAK TO WIKILEAKS.« Om Wireds källa är Lamo själv ser jag inte det som orimligt, även om det förstås är fria fantasier. Han är känd sedan tidigare för att ha stöttat Wikileaks.

Bilden på Bradley Manning är tagen från Wireds artikel.

Brand

Den ärevördiga anarkistiska tidskriften Brand har nyligen kommit igång igen, med ny redaktion, och har releaseparty för sitt första nummer på första maj.

Det får mig att bläddra i dess förra inkarnation, och jag fastnade för denna illustration på baksidan av 3/1993, inte minst för dess ankistiska inslag. Så nu undrar jag vilka av de 75 sorterna som är inblandade i nya Brand!

Mera år

I min förra bloggpostning blev det visst fel. Google ger riktiga glädjesiffror på antal träffar ibland, vilket visar sig att det inte stämmer när man går vidare till senare sidor. Det var ganska ointressant redan första gången, men rätt ska vara rätt, så här följer en korrigerad graf, och därefter som kompensation en annan graf som jag tycker är intressantare.

Så först, vilka tal är vanligast i I wish I was ___ years old. Förutom att jag rättade till siffrorna så inkluderade jag denna gång även när antalet är utskrivet i bokstäver. Även med korrektare siffror är det en stor dipp från tio till elva.

And now for something completely similar, men intressantare, nämligen 1900-talet i retrospektiv i form av en jämförelse mellan hur vanliga ____ was a good year och ____ was a bad year är. Diagrammet visar hur stor andel utav sådana träffar som var med good, så ju högre desto bättre var kanske året.



Den extrema dippen för 1933 beror till stor del på att det finns en bok som heter just så och som nämns här och där.)

Ser man på den utjämnade gröna kurvan så kan man se det glada tjugotalet som en bölja och att nångång på 60-talet vände det och började bli sämre.

För detta senare diagram hämtade jag dock data från Altavista eftersom Google tröttnade på mig efter mina många liknande frågor.

Jag är ingen robot! Jag känner mig kränkt!

Åldrar

Hur gamla vill människor vara? Jag googlade på »I wish I was 20 years old« och liknande för olika åldrar och räknade träffarna. (Jag kollade upp till 120 år, men låter grafen sluta vid 30 år ändå, för över det är det så få träffar.)

Inte helt väntat resultat, tycker jag. I synnerhet undrar jag om nån kan förklara varför de två högsta resultaten är 10 år (5,7 miljoner träffar) och 12 år (3,8 miljoner träffar), men det blir bara 2 (!) träffar för mellanliggande »I wish I was 11 years old«?

(Idén till att mäta detta plankade jag förstås från senaste XKCD.)

År 2000 i platsförmedlingsbyrån

Här ett rykande inaktuellt inlägg i pigdebatten. Jag har hämtat det från det lilla häftet Flickornas bok: Några trevliga berättelser i synnerhet om giftas samt annekdoter och en del av flickornas kärleksvisor samlade av »M. H. C.«, tyvärr utan tryckår. (Det kostade 25 öre och utgavs av J. Kronwalls Förlag och är N:r 11 i en serie.)

År 2000 i platsförmedlingsbyrån.

En tragisk scen.

Personer:

Hon, den härliga, gudomliga, upphöjda: tjänsteflickan.
Platsförmedlingsbyråns innehavarinna.
Fru Andersson.
Fru Pettersson.
Fru Johansson.

Innehavarinnan: Framför allt lugn mina damer! Blott lugn! När jag i går annonserade om, att jag lyckats uppdriva en levande tjänsteflicka, stormades huset. Klockan sex på kvällen måste polisen avspärra gatan för alla de husfruar, som ville tränga sig dit. Hela natten kom det telegrafiska förfrågningar, om flickan redan tagit plats eller ej. Men ingen fann nåd för fröken Agnes blå ögon. Er, mina damer, har jag nu, för att göra er en tjänst låtit komma hit i all hemlighet på förmiddagen.

Damerna: Tack, tusen tack!

Tjänsteflickan: Håll mun! Prata inte smörja! Jag har inte tid höra på sånt'!

Fru Andersson: En sådan förtjusande flicka!

Fru Pettersson: En pärla!

Fru Johansson: Hur stor lön får jag erbjuda er, kära fröken?

Tjänsteflickan: Till dig vill jag inte komma. Jag tycker inte om din näsa.

Fru Johansson: Hon säger du till oss. Hon inte det ringaste högmodig!

Fru Andersson: Jag ger er femtio kronor.

Fru Pettersson: Jag ger er sjuttio!

Fru Johansson: Hundra! Hundra ger jag.

Tjänsteflickan: Det var inte mycket. Men era män förtjäna väl inte mer, era stackare. – Så, tig, medan jag talar. Hur är det med bostaden?

Fru Andersson: Vårt bästa rum med mahognymöbler står till ert förfogande. Äkta möbler.

Fru Pettersson: Och hos mig får ni ett elegant sovrum och en mottagningssalong, med balkong och tillträde till trädgård.

Fru Johansson: Jag skall överlämna hela lägenheten åt er och med min man och mitt barn draga mig tillbaka till – –

Tjänsteflickan (uppbrakt): Vasa? Du har ett barn? Vad är meningen? Och dit skulle jag – haha!

Innehavarinnan av platsförmedlingsbyrån: Hon är en pärla! Ett ideal! Förtjusande!

Fru Johansson: Naturligtvis har ni två andra flickor av adlig börd till er hjälp. Ni behöver blott koka maten!

Fru Andersson: Jag lagar maten själv. Hos mig behöver ni bara öppna dörren, när det kommer någon på besök.

Fru Pettersson: Och hos mig behöver ni inte göra annat än äta och sova.

Tjänsteflickan: Var snäll och skrik inte så. Jag är nervös. Pack!

Innehavarinnan (förtjust): En ängel till flicka! En juvel!

Tjänsteflickan: Håll mun på er tills ni blir tillfrågad! – Och när kan jag gå ut och gå?

Fru Andersson: Om söndagarna är ni fullständigt fri.

Fru Johansson: Varje eftermiddag efter klockan två kan ni göra alldeles vad ni behagar!

Fru Pettersson: Vi rätta oss helt efter er! Vi gå bara och gå, när ni ger oss tillåtelse.

Fru Andersson: Jag köper ett teaterabonnemang åt er.

Fru Johansson: Jag ger er en automobil!

Tjänsteflickan: Pah– jag far blott i aeroplan!

Fru Pettersson: Jag gör er till min universalarvinge!

Tjänsteflickan: Du ser just ut, som om det vore något att få efter dig!

Innehavarinnan (förtjust): Hon är anspråkslösheten själv! Hänförande! Om jag vore man – så skulle jag aldrig gifta mig med någon annan!

Tjänsteflickan: Lugn, för Guds skull. Eljest låter jag kasta ut er! Ja, vem är här egentligen tjänsteflickan?!

Fru Andersson: Och er ärade fästman. – Jag hoppas snart få göra hans ärade bekantskap – får naturligtvis sin egen portnyckel!

Fru Pettersson: Och om ni skulle bli trött på honom – min man är en förtjusande karl.

Fru Johansson: Jag flyttar till en våning mitt emot kasernen, om ni så önskar.

Tjänsteflickan: Alltså, för att vi skola komma till något resultat: Jag fordrar tre rum, egen telefon, aeroplan, hiss, två medhjälpare, massös, pianolektioner, eget badrum, om vardagarna vin, om söndagarna champagne, under sommaren tre veckor vid Revieran, fem portnycklar, varje säsong några nya hattar – i ersättning får husfrun bära mina avlagda dräkter – efter middagen tar jag min middagslur, under natten måste trapporna vara upplysta till klockan tre, kontroll över hushållspängarna undanber jag mig, och slutligen gör jag anspråk på att få komma och gå, när jag vill. Och allt detta är jag villig att utföra för hundra kronor i månaden – – Vem av er vill antaga mig?

Fru Andersson, fru Pettersson, Fru Johansson (i munnen på varandra): Jag! Jag! Jag!

Innehavarinnan: Passa på och tag henne! En så anspråkslös flicka finner ni aldrig mer!

Fru Andersson (knäfallande): Kom till mig. Jag bönfaller er, gudomliga väsen!

Fru Pettersson (häftigt): Nej, till mig. Jag skall behandla er som barn i huset.

Fru Johansson: Ni kommer aldrig att finna ett lydigare herrskap. Kom bara till mig!

Fru Pettersson: Till mig skall ni! Jag skall (hon rycker hatten av huvudet på henne): Fräcka människa, jag har anställt henne! (Stort slagsmål.)

Innehavarinnan: Men mina damer ... för Guds skull ...

Tjänsteflickan: Jag skrattar ihjäl mig. Hahaha – nej, det måste jag föreviga i min nya roman.

Fru Andersson: Aj! – Hon sticker mig med sin hattnål den nedriga ...

Fru Johansson: Mitt hår!

Innehavarinnan: Överlämna då valet åt den älskvärda fröken själv.

De tre damerna (på en gång): Nå! Till vem? Tala fort! Fort, om jag får be!

Tjänsteflickan: Åh, jag har god tid. (Mycket märkvärdigt): Jag har begrundat saken. Jag skall hällre ägna mig åt den politiska karriären. Hushåll – det är egentligen en sysselsättning som är ovärdig en dam, som jag. Det kan på sin höjd ni vara goda nog till. Hon rusar ut.

De tre damerna utbrista förkrossade i tårar.

Innehavarinnan: Skada! Stor skada! Hon hade ett så anspråkslöst väsen. Och så älskvärd hon var. Hon lät oss alldeles icke märka, att hon var tjänsteflicka.

Jag ser ljuset!

Om en tioårig pojke är dödssjuk och hans trettonårige storebror lugnar honom med att berätta att han efter döden kommer till ett särskilt land Nangijala bortom stjärnorna är det lätt att tänka sig att storebror bara hittar på för att trösta sin bror. Men för var och en som läst Bröderna Lejonhjärta står det klart att det faktiskt var sant. Bröderna kom verkligen till detta land som Skorpan inte hade hört talas om tidigare.

Men i den aktuella teateruppsättningen på Stockholms stadsteater är det inte på riktigt. I slutscenen, då bröderna tar sig vidare från Nangijala till Nangilima, är det i originalet en omvändning av när Jonatan räddade Skorpan från branden. Då var det Jonatan som fick släpa på sin lame bror fram till hoppet, men nu är det Jonatan som blivit förlamad och Skorpan som får kånka på honom istället. Men på scenen blir det mer repris än omvändning. Jonatan drar sig plötsligt undan och Skorpan sitter ensam i det som var hans sjukhussäng tidigare och plötsligt är han lam i benen igen. Det alltså inte bara antyds, utan framgår klart allt som skedde i Nangijala bara var en döende tioårings febriga fantasier på dödsbädden. Det tyckte jag var otäckt.

Tur att jag läst boken så jag vet bättre!

Selma befriad igen

Vid årsskiftet så blev Selma Lagerlöfs verk fria eftersom det nu är 70 år sen hon dog. Därför har börjat typsätta en del böcker av henne för spridning.

Det är faktiskt andra gången hon blev fri. Första gången var för tjugo år sen när det var 50 år sen hon dog, men 1995 utökades upphovsrätten med 20 år retroaktivt, så förlag och andra som hade planerat att publicera hennes verk fick tänka om. Projekt Runeberg som publicerar nordisk litteratur på nätet fick bråttom att göra så mycket det hann av det arbete som skulle bli förbjudet efter det årsskiftet.

Inspirerad av detta inlägg angående något DN skrivit om Hjalmar Söderberg och eftersom jag tycker det är roligt att typsätta med LaTeX såg jag detta som ett bra tillfälle att göra snygga PDF:er som är lämpliga för läsning på papper. Än så länge finns Herr Arnes penningar i en prydlig PDF lämplig för läsning på papper här. Troligen lägger jag mer där senare.

(Hjalmar Söderberg blir fri först om ett år.)