I detta ofta uppdaterade diagram kan man se hur det går för mig och några andra viktiga människor i WRGPT.
torsdag 22 november 2007
WRGPT
I detta ofta uppdaterade diagram kan man se hur det går för mig och några andra viktiga människor i WRGPT.
fredag 9 november 2007
torsdag 25 oktober 2007
Annonspoesi
I UNT lördagen den 31 augusti 1935 stod följande annons införd under rubriken Lediga platser, kvinnliga. Härlig meter – bör läsas högt!
Stillsam pålitlig 15-åring
från allvarligt arbetsamt hem får lärorik plats att hjälpa präktig kamrat i finare hem. Tel. 3226.
onsdag 10 oktober 2007
Björntråd
Ingen kan väl undgå att vara intresserad av björntråd? Hur länge har det funnits? Varför heter det som det gör? Och vad heter det på engelska? Jag tänkte väl att jag har tummen på tidens puls!
Engelska först. I Stora svensk-engelska ordboken står det att det heter "bear cotton thread". Det låter ju lovande, men det visar sig vara en ordboksfras som det bara finns två googleträffar på!
Den ena träffen är en historia från alt.sex.stories.moderated. Närsammanhanget är
Den andra träffen är från en rysk (!) text som innehåller denna engelska fras. Även här visar det sig dock vara ett svenskt ursprung, för texten är en översättning av Per-Olov Enquists Nedstörtad ängel från 1985. Jag slår upp i originalet där Enquist skriver
Så Enquist har samma ordbok han också! På stadsbiblioteket hittar jag översättningar av Nedstörtad ängel till flera språk och ser att både den finska och franska översättaren förtydligat engelskan till "a string of bear cotton thread". Vad jag mest undrar är vad den engelska översättningen har gjort av detta, men den hittar jag tyvärr inte i Uppsala. (Den finns, utlånad, på Stockholms stadsbibliotek.)
Så varifrån kommer denna engelska fras som bara verkar vara känd i Sverige? Jag hittar den i Svensk-engelsk ordbok från Läromedelsförlaget/Språkförlaget i en andratryckning från 1970. Förstaupplagan är från 1968 och jag orkar inte kräva fram den för att se om detta är med bland det hundratal ändringar som tillkom i andratryckningen enligt förordet eller om det var med från 1968. Sen har det hängt med i ordböcker det står Esseltes och senare Norstedts på.
Men varifrån de plockat detta fortsätter att vara en gåta för mig.
Hur gammalt är ordet "björntråd"? I NEO står det "HIST.: sedan 1949". (Så i nätupplagan, som väl ska vara senaste ordet. I minst nån tryckt utgåva står det istället "åtm. sedan 1940-talet".) Äldre än så är det i alla fall! Ordet finns inte som uppslagsord i SAOB (det bandet slutredigerades 1912), men nämns två gånger däri varav den tidigaste är den under uppslagsordet "rulle" där "En rulle björntråd" citeras från Östergrens Nusvensk ordbok.
Inte heller Östergren hade med det som eget uppslagsord (i band I från 1919), men det nämns alltså under Rulle i band V (1938). Jag kan alltså klå NEO i alla fall, men jag skulle ha velat hitta bra mycket äldre förekomster. Anledningen till att jag överhuvudtaget började kolla upp björntrådar är på grund av mina undersökningar i kronologin i Emil i Lönneberga. Ordet står nämligen med i Än lever Emil i Lönneberga när Lina ska få en tand utdragen. Är det en anakronism?! Kan det verkligen ha funnits björntråd i Emils Lönneberga utan att den märkts av mer i tryck tidigare?
Det finns dock "bjørnetråd" på norska och danska också, och danskarna kommer till undsättning! Ordbog over det Danske Sprog berättar:
I Hemmets handarbetslexikon från 1989 står det mer specifikt att denna ursprungliga artikel var engelsktillverkad. Så en björn på engelska trots allt? Hur såg björnen på denna produkt ut? Finns den kvar? När kom den? I England? Danmark? Sverige? Hette den nåt med björn eller var det bara vad den kallades? Spred sig ordet "björntråd" om sådan stark tråd tidigt även till andra märken? Jakten går vidare!
Engelska först. I Stora svensk-engelska ordboken står det att det heter "bear cotton thread". Det låter ju lovande, men det visar sig vara en ordboksfras som det bara finns två googleträffar på!
Den ena träffen är en historia från alt.sex.stories.moderated. Närsammanhanget är
Magdalena held the little brave fighter tight as Cata shut him up. She counted twelve stitches and figured the bear cotton thread would serve its purpose.och jag har inte vågat läsa så mycket runtomkring. Den antagligen skabrösa historien är skriven våren 2005. Det framgår annorstädes att denne upphovsmans efternamn är Karlsson, så antagligen är det en svensk, så han kan väl ha slagit upp i samma ordbok som jag.
Den andra träffen är från en rysk (!) text som innehåller denna engelska fras. Även här visar det sig dock vara ett svenskt ursprung, för texten är en översättning av Per-Olov Enquists Nedstörtad ängel från 1985. Jag slår upp i originalet där Enquist skriver
Hon hade därför, från sin egen privata handväska, tagit upp en helt vanlig nål och dessutom något som måste ha motsvarat det svenska begreppet "björntråd"; hon skriver "a bear cotton thread". Så hade hon helt enkelt tagit stoppnålen och trätt på björntråden, och, trots att hon varit mycket upprörd, försökt bemanna sig. Och så satt igång med arbetet.(Arbetet är att sy fast ett huvud på en kropp!)
Så Enquist har samma ordbok han också! På stadsbiblioteket hittar jag översättningar av Nedstörtad ängel till flera språk och ser att både den finska och franska översättaren förtydligat engelskan till "a string of bear cotton thread". Vad jag mest undrar är vad den engelska översättningen har gjort av detta, men den hittar jag tyvärr inte i Uppsala. (Den finns, utlånad, på Stockholms stadsbibliotek.)
Så varifrån kommer denna engelska fras som bara verkar vara känd i Sverige? Jag hittar den i Svensk-engelsk ordbok från Läromedelsförlaget/Språkförlaget i en andratryckning från 1970. Förstaupplagan är från 1968 och jag orkar inte kräva fram den för att se om detta är med bland det hundratal ändringar som tillkom i andratryckningen enligt förordet eller om det var med från 1968. Sen har det hängt med i ordböcker det står Esseltes och senare Norstedts på.
Men varifrån de plockat detta fortsätter att vara en gåta för mig.
Hur gammalt är ordet "björntråd"? I NEO står det "HIST.: sedan 1949". (Så i nätupplagan, som väl ska vara senaste ordet. I minst nån tryckt utgåva står det istället "åtm. sedan 1940-talet".) Äldre än så är det i alla fall! Ordet finns inte som uppslagsord i SAOB (det bandet slutredigerades 1912), men nämns två gånger däri varav den tidigaste är den under uppslagsordet "rulle" där "En rulle björntråd" citeras från Östergrens Nusvensk ordbok.
Inte heller Östergren hade med det som eget uppslagsord (i band I från 1919), men det nämns alltså under Rulle i band V (1938). Jag kan alltså klå NEO i alla fall, men jag skulle ha velat hitta bra mycket äldre förekomster. Anledningen till att jag överhuvudtaget började kolla upp björntrådar är på grund av mina undersökningar i kronologin i Emil i Lönneberga. Ordet står nämligen med i Än lever Emil i Lönneberga när Lina ska få en tand utdragen. Är det en anakronism?! Kan det verkligen ha funnits björntråd i Emils Lönneberga utan att den märkts av mer i tryck tidigare?
Det finns dock "bjørnetråd" på norska och danska också, och danskarna kommer till undsättning! Ordbog over det Danske Sprog berättar:
Bjørne-traad, en. en slags stærk traad, der har en bjørn som fabriksmærke. OrdbS.Detta är redan band 2 från 1920 och OrdbS syftar på anteckningar till ordboken från 1918. Om det då hade funnits ett trådmärke i Danmark med en björn på framsidan ett tag så hade det väl kunnat finnas i Sverige också.
I Hemmets handarbetslexikon från 1989 står det mer specifikt att denna ursprungliga artikel var engelsktillverkad. Så en björn på engelska trots allt? Hur såg björnen på denna produkt ut? Finns den kvar? När kom den? I England? Danmark? Sverige? Hette den nåt med björn eller var det bara vad den kallades? Spred sig ordet "björntråd" om sådan stark tråd tidigt även till andra märken? Jakten går vidare!
torsdag 4 oktober 2007
Fina affärer
Jag är verkligen en fena på att göra fina affärer. Se bara på detta kvitto vilken kraftig rabatt jag har fått!
Dessvärre så motverkade örenavrundningen mina intressen, men man kan inte få allt. Detta var inte alldeles nyss, utan 1999, men det har väl inte hänt så mycket viktigare sen dess. För att citera en ruta i Hvar 8 dag av den 3 januari 1909 som jag läste nyligen:
Dessvärre så motverkade örenavrundningen mina intressen, men man kan inte få allt. Detta var inte alldeles nyss, utan 1999, men det har väl inte hänt så mycket viktigare sen dess. För att citera en ruta i Hvar 8 dag av den 3 januari 1909 som jag läste nyligen:
HVAR 8 DAGS flesta "nyheter för dagen" ha måst hämtas från utlandet – det är ett bevis, så godt som något, hur fritt från händelser vårt land varit den senaste tiden. Hade något inträffat hade det synts i H. 8. D. – det vet nog en hvar och förebrår oss intet.
måndag 1 oktober 2007
Försvarshemligheter
Helt oplanerat råkade jag stöta på min militäre vän på en tågstation. Han var där med två kolleger som han presenterade mig för. Den ena av dom tittar förvånat på min plastkasse. Det visar sig att den inte är helt ogenomskinlig, och den text som syns lite halvddant är "TOPPMILITÄRA FÖRSVARSHEMLIGHETER", "STRÄNG KONFIDENTIELLT! Får ej avlägsnas ur försvarsstabens arkiv". Det fick jag av honom, säger jag, och pekar på min vän och går därifrån. Det kändes som ett bättre svar än att hala fram 1967 års årgång av humortidningen Hjälp! som råkade ha denna "skämtsamma" baksida. Jag ville ju inte ta fram mina tidningar i regnet.
lördag 29 september 2007
Jag hälsar eder, kära små rutiga barn!
Bokmässan pågår för fullt och jag går runt och känner mig nöjd med att jag inte köper på mig alldeles för mycket. Men en del blir det.
Bland annat har jag köpt Ur-Pippi, som visst kom redan i våras. Det är förstaversionen av Pippi Långstrump, alltså den version som Bonniers refuserade och som Astrid senare arbetade om till den version som Rabén och Sjögren gav ut. Trots att jag tycker innehållet är mycket intressant tog det ändå emot, eftersom boken är typografiskt misslyckad.
Den är satt i skrivmaskinsstil, vilket jag tycker är vansinnigt! Jag gissar att man funderade på att ge ut en faksimil av Astrids maskinskrivna original och att det var den funderingen som mynnade ut i denna meningslösa halvmesyr. Därmed har man fått en mer svårläst och ful text med understrykning och s p ä r r n i n g med hela blanksteg utan att man får de fördelar som trogenhet mot originalet ger.
På omslagets insida finns första och näst(!) sista sidan i originalet återgivna, och av detta framgår att man hursomhelst inte ens använt samma skrivmaskinsstil som på Astrids maskin. På dessa två sidor finns förresten att par rättade felslag, men dessutom en onödigt ändrad interpunktion, troligen av misstag, och en rättelse av "Sydamerka" till "Sydamerika", vilket jag inte alls är säker på var ett felslag på skrivmaskinen (det är Pippi som säger det). När man hittar missar på en så liten del av texten undrar man ju hur många det finns i hela texten.
Innehållet är viktigare än utformningen, och visst är det roligt att denna originalversion av Pippi har publicerats, och kommentarerna av Ulla Lundqvist som jag inte har läst än är säkert bra, men ändå bock i kanten åt Rabén och Sjögren till den hemska utformningen. Dom borde verkligen ha vetat bättre.
Ja, det får väl räcka med rant om något som i praktiken inte stör så mycket och ...
Nej förresten, jag fortsätter: Dessutom, även om man nu har fått för sig att sätta texten i ett jämnbrett typsnitt för att efterlikna skrivmaskin så stör det att som här ha ett styckeindrag som inte är ett helt antal blanksteg utan mellan fyra och fem tecken brett. De rader som inleder stycken är alltså lite förkjutna mot andra rader så att tecknen där inte följer det rutmönster som det blir på andra rader. Vansinne!
Bland annat har jag köpt Ur-Pippi, som visst kom redan i våras. Det är förstaversionen av Pippi Långstrump, alltså den version som Bonniers refuserade och som Astrid senare arbetade om till den version som Rabén och Sjögren gav ut. Trots att jag tycker innehållet är mycket intressant tog det ändå emot, eftersom boken är typografiskt misslyckad.
Den är satt i skrivmaskinsstil, vilket jag tycker är vansinnigt! Jag gissar att man funderade på att ge ut en faksimil av Astrids maskinskrivna original och att det var den funderingen som mynnade ut i denna meningslösa halvmesyr. Därmed har man fått en mer svårläst och ful text med understrykning och s p ä r r n i n g med hela blanksteg utan att man får de fördelar som trogenhet mot originalet ger.
På omslagets insida finns första och näst(!) sista sidan i originalet återgivna, och av detta framgår att man hursomhelst inte ens använt samma skrivmaskinsstil som på Astrids maskin. På dessa två sidor finns förresten att par rättade felslag, men dessutom en onödigt ändrad interpunktion, troligen av misstag, och en rättelse av "Sydamerka" till "Sydamerika", vilket jag inte alls är säker på var ett felslag på skrivmaskinen (det är Pippi som säger det). När man hittar missar på en så liten del av texten undrar man ju hur många det finns i hela texten.
Innehållet är viktigare än utformningen, och visst är det roligt att denna originalversion av Pippi har publicerats, och kommentarerna av Ulla Lundqvist som jag inte har läst än är säkert bra, men ändå bock i kanten åt Rabén och Sjögren till den hemska utformningen. Dom borde verkligen ha vetat bättre.
Ja, det får väl räcka med rant om något som i praktiken inte stör så mycket och ...
Nej förresten, jag fortsätter: Dessutom, även om man nu har fått för sig att sätta texten i ett jämnbrett typsnitt för att efterlikna skrivmaskin så stör det att som här ha ett styckeindrag som inte är ett helt antal blanksteg utan mellan fyra och fem tecken brett. De rader som inleder stycken är alltså lite förkjutna mot andra rader så att tecknen där inte följer det rutmönster som det blir på andra rader. Vansinne!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)