Jonas Gardell har tidigare i sitt liv kallat sig anarkist, men i Sydsvenskan idag, i artikeln »De ansiktslösa styr pöbelriket« låter det sannerligen annorlunda. Här ges en märkligt ohistorisk bild där lagar uppstod för att skydda »den svage«, och maktförhållanden uppstod därefter helt enkelt för att det behövdes en makt för att upprätthålla denna lag! Här framstår en syn på folkflertalet som låter som hämtad från en odemokratisk 1800-talshöger. De gränser som högkulturerna i Mesopotamien och senare kulturer lagstiftat om »måste upprätthållas för att inte kaos åter ska breda ut sig, för att inte den anonyma pöbeln med sina övergrepp ska ha makten.«
Jag tror ju inte att Gardell egentligen anser att alla lagar automatiskt är riktiga. Bara häromveckan skrev han t.ex. om att han och Mark »nu är gifta med varandra«. »Nog för att vi varit gifta sedan 1988 då Claire Wikholm vigde oss i köket inför ett hundratal vittnen i vår första egna lägenhet på Brännkyrkagatan, men ändå. Alltid trevligt när riksdagsmännen såhär 21 år senare hinner ikapp verkligheten.«
Ja, visst är det! Jag önskar också att lagstiftarna ska hinna ikapp verkligheten vad gäller många frågor, inte minst sådana Internet-frågor där Gardell istället verkar vilja ha ett ökat fjärmande från vad som gäller i resten av samhället. Jag har t.ex. inte sett någon föreslå att det skulle vara bra om Posten avskaffade postlådorna och bara vidarebefordrade pappersbrev som man lämnar in efter att ha legitimerat sig för att stoppa anonyma hotbrev, men vad jag förstår skulle Gardell vilja ha något sådant för Internet, för där måste »den anonyma pöbeln« stoppas till varje pris. Han kan inte heller se något annat skäl till att vissa internetoperatörer vill skydda sina kunders integritet så mycket som lagen tillåter mot än att försvara »människans rätt att vara pöbel«. Just nu ägnar han sig på sin gästbok att radera alla inlägg »som i gästboken vill försvara rätten att vara pöbel«, dvs. som är på något sätt kritiska mot honom (jag har hunnit läsa några inlägg innan de raderats), som inte lämnar »verifierbart namn, adress och telefonnummer«. Han är förvisso inte den förste eller ende som gör uttalanden som jag tycker är ogenomtänkta i denna debatt, men när det är någon vars böcker och föreställningar jag uppskattat så mycket så gör det mig så mycket mer ont än när det är t.ex. Guillou, så jag hade ett behov av att ventilera detta.
Eftersom en stor del av mitt bloggläsande handlar om sådana frågor om immaterialrätt, yttrandefrihet och integritet som numer ses som »piratfrågor« (även om de väl inte har med sjörövare att göra) så vill jag för den som inte läser så mycket sådant tipsa om ett par av de mer välskrivna sådana inläggen från förra veckan. Det första är »En uppfinnares syn på upphovsrätt« av Rikard Bergsten om upphovsrätt och patent. Det andra är Anders Mildners jämförelse »1968? Kanske snarare 2001« om en radikalisering av »internetgenerationen«.
(Målningen Marooned av Howard Pyle föreställer en strandsatt pirat.)
