Mahjong-SM

I helgen var det mahjong-SM för tredje gången, åter i Göteborg som första året. Alla mina fans undrar förstås hur det gick för mig. Låt mig då bara säga att jag vann en guldmedalj och att jag denna gång för ovanlighets skull fick behålla den så får ni dra era slutsatser själva!

Slutsatserna kan eventuellt bli fel.

MJ-SM

I helgen var jag med i det första svenska mästerskapet i mahjong. Trots att jag inte är med på bilden ovan med alla medaljörer är jag ändå någorlunda nöjd med min sjundeplatsplacering. Lite fler bilder finns här och här (samma bilder).

Bronslur

För tre år sen var jag för första gången med i en mahjongtävling. Jag åkte som nybörjare iväg på egen hand till Nijmegen i Holland och var övertygad om att jag skulle komma bland de allra sista, men till min överraskning kom jag i den övre halvan. Dessutom gick det så bra för mina lagkamrater (i det "internationella" laget med fyra olika nationaliteter) så att vi totalt kom trea i lagtävlingen och därför fick gå fram och bli bronsmedaljerade!



Strax efteråt visade det sig dock att arrangörerna hade räknat fel. Vi hade inte alls kommit trea, utan fyra, och fick lämna tillbaka medaljerna. (Men bilden har jag kvar!)

Nu i helgen var jag med i den första officiella mahjongtävlingen i Sverige, vilket var ett öppet Uppsala-mästerskap. (Förutom sjutton Uppsala-bor var där även med tre göteborgare, tre danskar och en österrikare.) Trots att det annars gått uselt för mig i mahjong på sistone så flöt det på väldigt bra denna gång. Efter två av fyra sessioner hade jag kommit först vid bordet i båda, och även efter ett sämre resultat i den tredje sessionen var jag en av två spelare i täten i hela turneringen. När jag så ledde vid mitt bord i den fjärde och sista sessionen när det bara var några minuter kvar såg det mycket ljust ut. Men när det var 40 sekunder kvar gav jag bort en mahjong vilket gjorde att jag bara kom på andra plats vid det bordet. Hur långt skulle detta resultat räcka?

Ja, guldmedaljen som varit så nära försvann, men det räckte till en bronsmedalj ändå, och jag fick stå på den virtuella pallen.



Fast strax efteråt visade det sig att arrangörerna räknat fel. Jag hade inte alls kommit trea, utan fyra, och fick lämna tillbaka till medaljen, och den korrekta vinsttrion såg istället ut så här:



Jag skulle ha kastat bronsmedaljen i golvet medan jag hade chansen.

... men först medalj

I lördags spelades mahjongtävlingen MCR Open Danish Championship 2008 i Köpenhamn. Jag var där! Min placering blev måttliga 24 av 36 deltagare, förutom de individuella resultaten var det även en lagtävling och i mitt Uppsala-lag (om fyra) fanns även Hans som kom fyra och Jonas som kom tvåa, vilket totalt gjorde att vi vann tävlingen! Redan den första gången jag var med i en mahjongtävling fick jag en medalj (med då brons) om halsen, men strax efteråt kom arrangörerna på att de räknat fel och begärde tillbaka medaljen, men den här gången fick jag med den hem!

Bilden ovan på de medaljbehängda Uppsalahjältarna Hans, Per, David och Jonas är tagen från http://uk.mahjong.dk/activities/dmint/2008/, där det även finns mer bilder och resultat.

Europamästerskap

Över midsommarhelgen spelades Europamästerskap i mahjong i Köpenhamn. Här ses mina lagkamrater i Uppsala samla ihop sig inför bilresan.



Efter den bilresa som enligt google maps skulle ta 7 timmar och 43 minuter kom vi till registreringen och mötte de andra spelarna. I många länder var det hård konkurrens om platserna till EM, och man kunde anta att de asiatiska spelare som var med i detta öppna EM också var tämligen bra, så jag räknade med att ganska säkert hamna bland de tio sämsta. (Det var 136 deltagare. Om det var en slump att antalet deltagare var lika många som antalet mahjongbrickor om man inte räknar blommorna vet jag inte. Eftersom denna form av mahjong (MCR) till skillnad från en del andra varianter använder dessa åtta extrabrickor så borde det väl ha varit 144 deltagare istället i så fall.)

Nästa dag, midsommarafton, började tävlingen och efter lite strul med lottningen fick jag möta mina första motståndare; från vänster till höger Nusreta Mauthner (ba), Michel Van Damme (be) och Antonio Guillamón Rubi (es). Den förstnämnda vann och kom i slutändan fyra i hela tävlingen, och blev därmed den jag mötte som kom bäst placerad. Själv kom jag tvåa vid bordet och kände genast att det kanske inte behövde gå så illa som jag hade räknat med!

I andra sessionen mötte jag Yuri Tezuka (jp), Peter Van Damme (be) och Claes Schütt (dk). Peters bror Michel som jag slog i förra omgången varnade sin bror för mig innan vi började spela, men jag var helt ofarlig och kom sist.

Så i dagens sista session mötte jag Nuria Noguera Nicolá (es), Brian Krog (dk) och Sune Korreman (dk) och kom efter båda danskarna, på tredje plats. Det delas ut fyra bordspoäng till vinnaren i varje session, två till tvåan, ett till trean och inget till fyran, så efter första dagen hade jag tre bordspoäng.

Både Hans och Jonas i mitt lag hade råkat ut för att få varsin mahjong borträknad av de nitiska domarna för att de inte hade flyttat den bricka som de gjorde mahjong på till sina andra brickor innan de började räkna poäng! De ska man nämligen göra står det i reglerna, även om det kändes som en rätt fånig teknikalitet. Nästa dag skulle jag verkligen se till att jag inte också råkade göra så! Jag fick höra på morgonen att domarna hade dömt på detta sätt i tjugo fall under första dagen!

I midsommardagens första session mötte jag Henrik Krogh Nielsen (dk), Tom Sloper (us) och Freddy Christiansen (dk). Roligt att se Tom Sloper på riktigt som håller i en omfattande FAQ om mahjong. En annan spelare råkade göra just det där misstaget och fick ett påpekande från en motspelare, men inte mer än så, då ingen yrkade på något straff och ingen domare fanns i närheten. Jag kom hursomhelst tvåa vid bordet och kände att jag var på gång igen! I och med detta låg jag på plats 92 av de tävlande. Inte så bra kanske, men bättre än jag hade trott innan.

I femte sessionen mötte jag Hannu Pajula (fi), Sune Gjeding Thomsen (dk) och Yukari Kugimiya (jp). Just när jag gav bort en mahjong till Hannu så stod det en domare bakom honom och påpekade att han inte flyttat brickan som han skulle! Mahjongen räknades alltså inte och vi fortsatte handen. Även om jag tyckte att regeln var fånig så var det en skön räddning för mig nu, för jag låg lite före Hannu just då och ville inte att han skulle gå om mig. (De andra spelarna låg båda rätt långt före oss.) Ett par varv senare kan jag själv ropa mahjong istället!

Men då har jag blivit så nervös och upprymd så jag börjar räkna poängen innan jag kommer på mig själv, och bakom står samma domare kvar som nyss dömde bort Hannus mahjong och dömer förstås i konsekvensens namn bort min också. Såååååå onödigt! Helt rättvist kommer jag sist och får noll poäng. I dagens sista session möter jag Gabriele Sallmutter (at), Kimito Kugimiya (jp) och Laurent Mahé (fr) och får ännu en sistaplacering. Efter alla dessa dåliga placeringar ligger jag sist i laget. Nu vill jag både att det fortsätter att gå bra för Eva (som nyss vann vid sitt bord), men ändå att det går ännu bättre för mig så att jag går om henne. :-)

På kvällen blir det bankett och midsommarbål. På bålet bränns även en häxa så som man tydligen gör i Danmark efter tysk förebild.


Sista dagen spelas bara två sessioner. I den första möter jag András Boda (hu), Naotaka Asawa (jp) och Jean-Marc Cazarre (fr). När detta blir ännu en sistaplacering så kan Eva känna sig säker på att mitt lycka-till inför sista ronden är 100% ärligt menat, för nu kan jag inte komma ikapp henne längre.

Trött och lite missmodig börjar jag spela sista ronden mot Andrea Verpelli (it), Liaw Kok Cheow (hk) och Loretta Pizzi (it). Jag har gjort flera fåniga misstag de här dagarna. Förutom min brickflyttarmiss var det mest förödande när jag en gång glömde att dra en ersättningsbricka för en blomma och därmed fick en "död hand" som inte kunde vinna i ett läge där jag hade en tämligen bra hand. I denna match gjorde jag mitt sämsta misstag då jag gjorde en mahjong som var värd för få poäng för att räknas i denna variant av mahjong! Ett sånt nybörjarmisstag! Jag skämdes och ville bara snabbt och diskret betala mina straffpoäng, men mina motståndare visste tydligen inte som jag vad som nu skulle hända, så de ropade på domare och ställde till med uppmärksamhet så att jag kröp ner under bordet nästan. Som väl var kunde jag hämta mig senare och ändå sluta som tvåa vid bordet och därmed avsluta tävlingen betydligt nöjdare än vad som annars hade blivit fallet.

Allt som allt hamnade jag på plats 120 av 133. Inte riktigt bland de tio sämsta, men inte långt ifrån. (På vägen hade en spelare diskats (!) och ytterligare ett par hoppat av.) Förra gången det var öppet EM kom bästa europé först på femte plats, men nu vann en dansk, så vi har lärt oss här i Europa också. Bästa svensk blev Hans på plats 45. Några italienska spelare ville byta lagtröja med oss innan vi åkte, men ingen av oss nappade på det eftersom vi ville behålla våra vrålbedåriska tröjor.