Superoptimopsiskt-toppen-pang-fenomenaliskt

Den första film jag såg på bio var Djungelboken och två av de skivor jag hört mest är Djungelboken och Aristocats. (En tredje är Klas Klättermus.) I båda dessa filmer har (nästan alla) låtarna gjorts av bröderna Sherman, och jag kanske blev präglad då. Hursomhelst har jag även efteråt fortsatt att tycka mycket om deras charmiga melodier.

Bröderna är födda 1925 och 1928 och igår dog den äldre av dem. Med anledning av det tänkte jag lista några bra låtar av dem, max en per film, där några är lite mindre hörda.

Djungelboken, 1967

Det var här det började, för min del. Denna film är full av fantastiskt bra låtar, och alla utom »Bare Necessities» (»Var nöjd med allt som livet ger«), som förvisso också är mycket bra, är av bröderna Sherman.

Jag väljer ormens sång, Trust in Me:



Melodin var från början tänkt till Mary Poppins några år tidigare, men användes aldrig där och fick här ny text.

The Aristocats, 1970

Den franska stjärnan Maurice Chevalier sjöng in titelsången till denna film i två versioner – på engelska och på franska. I Sverige användes den franska versionen odubbad, och när jag första gången hörde på min nyfådda skiva med Aristocats blev jag först ledsen över att skivan verkade vara på obegriplig utländska. Som väl var gällde det bara inledningssången.

The Parent Trap, 1961

Hayley Mills slog igenom som barnstjärna i Pollyanna och gjorde sen ett antal filmer för Disney. I denna mycket charmiga film spelar hon ett par tvillingsystrar och bröderna Sherman visar att de kan skriva poppigare låtar också. Let's Get Together!

That Darn Cat, 1965

Denna film, som för övrigt Hayley Mills också är med i, är inte nåt särskilt vad jag minns, men titelsången är bra. Sjungs av Bobby Darin.

Winnie the Pooh and the Blustery Day, 1968

Dags för tecknat igen, med denna otäcka mardrömssekvens ur Nalle Puh och den blåsiga dagen.

Summer Magic, 1963

Denna film har jag till skillnad från de övriga inte sett, utan denna låt hörde jag först på en trevlig japanskpressad samlingsskiva med låtar av Bröderna Sherman som jag hittade. Jag har antagligen redan skrivit ordet charmig lite för ofta, men det kan inte hjälpas, för det här är charmigt! The Ugly Bug Ball.

Baloo's Blues

Och så till slut en låt som inte hör till någon film utan som gjordes till en skiva More Jungle Book ett par år efter filmen. På svenska hette skivan Djungelboken 2: Vad hände sen?.

Baloo sitter och deppar. Samma röst (Phil Harris) som i originalet.

(Bilderna här är tagna från en mycket senare uppföljare och hör inte dit.)

»Jof är en mycket skicklig jonglör«

Jag noterade ett par bra matinéer i tevetablån för nästa vecka. Först Det sjunde inseglet på måndag, och det fick mig att tänka på Nils Poppes roll där.

Här har vi alltså pajasen Nils Poppe som i ett par decennier hade fånat sig på scen och på duken, ofta med en mycket fysisk komedi med akrobatikinslag.

Jag menar naturligtvis inget som helst negativt med pajas eller med att fåna sig! Det är ju jättebra. Se till exempel sången »Fråga mamma« tillsammans med Annalisa Ericson från Blåjackor från 1945.



Jag kan tänka mig att en del var skeptiska till när Bergman skulle använda honom i en »seriös« film som Sjunde inseglet. Men rollen Jof som är en skådespelare och gycklare verkade passa väl, och jag tror inte att någon tvekade om att just gycklarinslagen skulle gå bra. Men...



Detta är allt vi får se av hans jonglerande. Hur i hela friden är det möjligt att Nils Poppe knappt kan jonglera med två bollar?

(Den andra bra matinén jag noterade är Hasse Ekmans Flickan från tredje raden på tisdag. Också en fantastiskt bra och rolig film och den som fick mig att inse hur bra Hasse Ekman är. Se!)

Bop, Bop! Fortfarande ändrad

Det är roligt att Fantagraphics har börjat ge ut en ny version av Carl Barks samlade verk, och jag har redan tyckt på ankism-listan att det är gjort på ett bra sätt. För dig som inte är ankfanatiker kan jag inte annat än rekommendera den volym som kom i höstas. Den är klart värd de 179 kronor som den kostar på Bokus till exempel, även om man inte har en tanke på att köpa nåt mer sen. Denna volym går rakt in på en del serier från Carl Barks bästa period, som Carl Barks allra bästa serie »Vilse i Anderna«.

Fanatiker som redan har de flesta av Barks serier i flera utgåvor tenderar att intressera sig särskilt för de få serier som varit svåra att få tag på i oförändrat skick, trots att de i allmänhet inte är bland Barks bästa och det inte finns nån större poäng med att vältra sig i unkna föråldrade värderingar. Men vill man ha saker komplett så vill man! De få serier av Barks som det varit problem med vid senare utgivningar har framförallt varit de som tilldrar sig i Afrika, och så är det med »Voodoo Hoodoo« i denna volym, som aldrig tidigare återtryckts ocensurerad i USA sedan originalpubliceringen 1949.

Denna halvsida i den serien:



visar ju t.ex. tydligt att den är gjord för längesen, och fick i Another Rainbows Carl Barks Library från 1986 lov att se ut så här istället:



Afrikanernas läppar och tänder fick lov att ändras, och även språk (som »LAWSY! LAWSY!« i exemplet ovan).

Utan dessa ändringar hade inte Disney gått med på att serien repriserats alls. Den nya utgivaren Fantagraphics meddelade innan att deras avsikt var att ge ut alla serier i originalform, men att allt som vanligt hängde på vad Disney godkände eller inte.

Det verkar som om Fantagraphics fick klartecken. Inga läppar, tänder eller repliker har ändrats på detta eller liknande ställen, och den version som ges först ovan är i själva verket tagen från Fantagraphics utgåva.

Men på ett ställe är dialogen fortfarande ändrad! Jag har svårt att tro på att Disney insisterade på att just denna ändring skulle vara kvar, så jag befarar att det är ett rent misstag av Fantagraphics.

Det är innan resan till Afrika, när Kalle frågar om zombier, och vi för första gången hos Barks får se en tydlig afroamerikan i Ankeborg: Bop, bop. Original från 1949:



Version från 1986:



Trumpetaren ser ut som en mer typisk ankeborgare och pratar annorlunda. (Att det står »DEAD« istället för »DONE FER« här är ett återställande av Barks original, då det var originalredaktionen på 1940-talet som tyckte att ordet dead var för rättframt och ändrade det.)

Och här kommer då mitt scoop. I boken från i höstas ser detta ut så här:



Bilderna är alltså återställda och sådant som »IF AH EVAH DOES«, men ändå står det även här »NOSSIR!« istället för originalets »NOSSAH!«, så fortfarande ett ord fel!

Jaja, med två volymer per år dröjer det bara 15 år tills Fantagraphics samling är komplett, och sen kommer det kanske en ny samlingsutgåva nåt decennium efter det. Någongång ska det säkert bli rätt hela vägen!

P.S. En till skillnad hittade jag faktiskt i samma serie, i denna ruta



där texten »DONALD DUCK« saknas på brevlådan. Jag antar att man använt bilderna från någon utländsk utgåva, kanske det europeiska Carl Barks samlade verk som bland annat kommit ut i Sverige, och råkade missa att denna text tagits bort från bakgrunden för att ersättas med en översättning.

(Jag hade egentligen tänkt skriva mer om färgläggningen av serierna. Återkommer senare!)

Äntligen slut på irritationen!

Svenska Dagbladet skriver idag om att Wikipedia avslutar sin årliga insamlingskampanj och hur vi irriterat oss på de »stirrande nyllen som legat i topp på sidorna och tiggt om pengar« medan denna kampanj pågick. Ja, det ska bli skönt att äntligen slippa detta! Ska de kalla sig icke-kommersiella som tydligen bara tänker på pengar?!

För att underlätta för er ringade jag in texten i artikeln på bilden så att den ska bli lättare att hitta.

WRGPT 20

För femton år sen fick jag detta mail:

Date: Mon, 16 Sep 1996 11:11:57 -0400
To: starback@minsk.docs.uu.se
Reply-To: dealer@poker.li.net
From: dealer@poker.li.net
Subject: Holdem game (ID=fulake) : your cards

! Table a31, Hand 1, Day 1

! Your hole cards are Kd 10s


Helpful commands:
WHAT (for status), HELP (for short help), MANUAL (for long help)
Or view the manual at http://www.conjelco.com/wrgpt6.html

Your automated Holdem dealer

eftersom jag för första gången anmält mig till pokertävlingen WRGPT. Det har blivit årlig vana sedan dess, och jag tänkte bara tala om att den som vill se hur det går för mig och några andra viktiga personer i sedvanlig ordning kan se det här. (En har redan fallit, tyvärr. Resten av oss tänker mötas vid finalbordet.)

God jul 1911!

Som de senaste åren bläddrar jag i hundra år gamla jultidningar till jul. I Kring granen och brasan 1911 finns det bland annat teckningar av Elsa Ericson, som nedanstående »Mors lilla älskade gosse«.

I Julkärven 1911 är den finaste bilden denna av signaturen J.N.(?).


Är det någon som vet vem det är?

Den bästa av mina jultidningar från 1911 är Jultomten. Framsidan, som återges först i detta inlägg är av favoriten John Bauer, då 29 år. (Han dog endast sju år senare.)

Det är mycket död och elände i julläsningen i den tidningen. En sida innehåller historien »Doktor Mickel Räv« där en hare som skadat ena tassen får tips från den elaka Skatan att gå till doktor Mickel Räv med sin tass. Doktorn slår i läkarboken men hittar ingen bot.

Mot ditt onda hjälper
säkert ingenting,
men det pinar mig att se,
hur du linkar kring,
matt och skral.
Därför vill jag göra slut strax på dina kval.

säger Mickel och äter upp Haren. Och så tog det slut, med sensmoralen att det är dumt och farligt att ta råd av Skatan och söka bot hos Räven.

Så på nästa sida är det en ny liten historia »Nu är katten död« signerad just »Doktor Räv«(!). Handlingen är den att en katt dör av huvudvärk (?). Till och med råttorna gråter tills de inser att det finns vissa fördelar med att katten är död. Slut. Vad sensmoralen är i detta vet jag inte.

I en ytterligare berättelse i samma tidning, »Fyra silkesapor«, är det ännu mer död. En flicka Elin fått fyra silkesapor av sin bror som är sjöman och haft med sig dem från Brasilien. Silkesaporna hette Mimi, Zizi, Pepe och Tata. Efter att sprungit runt på en kall mamorskiva blev de dock förkylda och dog. Det enda positiva är att Elin på den korta tiden hinner bli god vän med en annan flicka, Tittan, på grund av deras gemensamma intresse för aporna.

Jag avslutar med den sista illustrationen i den tidningen, av Elsa Beskow. Hennes första publicerade bilder var just i Jultomten, redan 1894 (när hon var tjugo år) och 1899 vann hon en pristävling där med en illustrerad saga. Då hade hon redan debuterat med en egen bok, Sagan om den lilla, lilla gumman (1897), och nu, 1911, har redan några av hennes mest kända barnböcker kommit ut, som Puttes äventyr i blåbärsskogen (1901) och Tomtebobarnen (1910).

I Svensk läraretidning nämns långt senare bland annat teckningen i detta nummer, »Per och Lisa« särskilt, och visst har den charm. Eftersom det är en fristående teckning till denna jultidning har den kanske inte repriserats sedan dess.



Tidigare år: 1907, 1908, 1909, 1910.

Böcker böcker böcker

Tänk om jag skulle vräka ner alla böcker på golvet för att få en kaotisk bild av vad det finns där!

Eller njä, jag väljer att göra ett kollage av mina inscannade omslagsbilder istället (som jag gjort för att ha till min bokförteckning på Librarything).

Jag trodde att jag lätt skulle hitta ett program som gjorde ungefär det jag ville, men jag hittade inget. Kanske letade jag för dåligt, så då fick jag anledning att skriva ett litet sånt själv istället.

Så här blev det. Mmm.. böcker!

(större bild, en annan, en till)