Visar inlägg med etikett musik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett musik. Visa alla inlägg

tisdag 25 april 2017

Angel Eyes

Det finns sådana musikfavoriter som är så bra så ingen kan vara bättre. En sådan fyller 100 år idag – Ella Fitzgerald.

Om jag ska spela bara ett spår med henne för den som inte hört henne så mycket så borde det kanske vara nåt där hon sprudlar och scattar som bara hon kan; ibland nästan skriker, fast hela tiden totalt musikaliskt och välljudande; musik att bli glad av.

Men istället väljer jag den liveinspelning av Angel Eyes som jag blivit mest tagen av. Det som gör den så särskilt bra börjar med att något går fel. Publiken skrattar, jag vet inte åt vad. Ella tappar koncentrationen och småskrattar också.

Men så skärper hon till sig, blir totalfokuserad. Den lite stimmiga publiken blir knäpptyst, så att lyssnaren helt glömmer att de finns fram till slutapplåderna som fullkomligt exploderar. Jag tänker att publiken vet att den har varit med om något alldeles särskilt.

Ella har gjort många versioner av Angel Eyes. Jag lyssnade igenom över tjugo på Youtube (varav bara några var dubbletter) utan att hitta den, och jag har inte hittat den på Spotify heller, men här är den (från en samlings-cd 20 Golden Greats):

lördag 21 juli 2012

Instrumentkartor

Musiker spelar oftast inte bara ett instrument. Kartan ovan visar några instrument som »hänger ihop« genom att de ofta spelas av samma musiker.

Linjerna mellan instrument är grövre och har större dragningskraft ju oftare någon spelat båda instrumenten.

Det starkaste bandet är knappast oväntat – mellan trummor och slagverk. Det är många som ibland är krediterade med slagverk och ibland med trummor, och dessutom står det ofta på samma låt »trummor och slagverk« (fast trummor ingår i slagverk).

De flesta närheterna kan förklaras av likheter i att spela instrumenten. Instrument som spelas på klaviatur hamnar nära varandra – »kan du spela piano kan du spela orgel!« Olika gitarrer ligger tillsammans på motsvarande sätt. För blåsinstrumenten har saxofoner och klarinett med liknande grepp hamnat tillsammans, och en bra bit bort (längre bort än jag hade väntat mig) från trumpeten. Lite förvånande tycker jag det är att flöjt hamnade så tydligt i saxofongruppen!

Ibland är det andra faktorer som ger band mellan instrument, som att munspel inte alls hamnar bland andra blåsinstrument, utan närmare gitarrerna. Det är ju en klassisk kombo.

Data är hämtat från Musicbrainz och färgerna kommer från instrumentens huvudkategorier i den stora instrumentförteckningen där, men har inte påverkat placeringen. Bass = bas här ligger i en kategori övrigt eftersom det kan stå för flera instrument, normalt ståbas (double bass), basgitarr eller elbas. Mycket riktigt har de som krediterats med t.ex. double bass också ofta krediterats med bara bass och så vidare. Liknande fall finns på flera andra ställen i grafen, som där musiker ibland bara har noterats spela »saxofon« utan angivande av om det är tenorsax, altsax eller någon sällsyntare sort.

Detta bygger på de inpelningar för vilka någon lagt in information på Musicbrainz om vem som spelar vad. Jag har hämtat data därifrån och skrivit ett program (i Python) som analyser innehållet och genererar grafer med Graphviz.

Den andra grafen visar ett annat sätt på vilket instrument kan hänga ihop, nämligen genom att förekomma i samma inspelning. Vilka instrument spelas ofta tillsammans?

Här är det starkaste bandet mellan trummor och gitarr. Till detta vill det sedan gärna fogas en bas och kanske piano eller keyboard. Många pop- och rockgrupper har alla sina instrument där i mitten av grafen. Till höger, nära tillsammans med pianot kommer stråkarna och med dem koppling till blåsinstrument som passar »klassisk« musik. Det mer jazziga har istället hamnat nedanför.

I denna graf märks de speciella effekterna av musikinstrument som ingår i andra instrument mer. »Saxophone« har t.ex. hamnat långt ifrån alla specifika saxofoner, ty om någon angetts spela t.ex. altsax så anges nästan alltid andra saxofonister också lika specifikt, så Saxophone + Alto Saxophone blir en mycket ovanlig kombination.

I båda graferna har jag bara tagit med de vanligaste instrumenten och de av dessa som har någorlunda många kopplingar till andra instrument. Jag ser fram mot att göra liknande grafer igen när det finns mer data inlagt.

söndag 1 juli 2012

Filmtajm!


Dagens låt är »The World is Waiting for the Sunrise« med Stan Freberg från 1952.

I mitt barndomshem fanns en gammal vevgrammofon med några 78-varvare till, och denna var den roligaste av dessa, så den har jag lyssnat på många gånger.

Det knäppa soundet, de roliga rösterna och ljudeffekterna bidrog till att göra det roligt, förutom att det var roligt i sig att man behövde veva, förstås. Sen råkade jag tyvärr sätta mig på skivan, så sen har jag inte hört den igen förrän nu. Förlåt, pappa, att jag satt sönder din skiva!

Jag visste då inte att detta var en drift med Les Paul och Mary Ford som hade en stor hit med denna (betydligt äldre) låt året innan. De experimenterade med olika då ovanliga tekniska effekter i sina inspelningar (som överdubbningar och inspelningar i annan hastighet), så det är bland annat detta Stan Freberg parodierar här. (Man kan se Les Pauls imponerande gitarrspel i denna inspelning gjord lite senare.)

Jag visste då inte heller att repliken »Which way did he go, George?« (1:03) syftar på ett då återkommande skämt i tecknade filmer (där George från början syftar på figuren George Milton i Möss och människor).

Men jag visste att ljudeffekterna i slutet av denna låt användes av Trazan & Banarne i tv som intro till när de visade filmer i programmet – »Filmtajm«!

onsdag 2 maj 2012

Snart märker du av Musicbrainz

Kanske har du inte hört talas om musikdatabasen Musicbrainz tidigare? Då vill jag bara kort bereda dig på att stöta på den allt oftare snart. Den har medvetet hållit sig under de flestas radar hittills genom att säga åt sökmotorer att inte indexera den, men sedan nyligen har den nämligen öppnat upp artistsidorna för sökmotorerna, och jag skulle gissa att dessa ganska snart kommer att komma som tidiga Googleträffar för många inte-jättestora musiker, sångare, band och kompositörer.

Jag har bidragit flitigt till Musicbrainz de senaste åren och ser denna lilla enkla förändring som den bästa nyheten från och för Musicbrainz på länge. Detta bör få fler att bry sig om vad som står i denna databas, med fler bidrag och bidragare som följd, och fler medhjälpare behövs alltid! Ett utsagt mål är att vara »the ultimate source of music information by allowing anyone to contribute and releasing the data under open licenses«. Det handlar alltså inte bara om innehållsförteckningar till cd i stil med freedb utan även sånt som vem komponerade låten, när skedde detta, vem körar, vem spelar dragbasun, osv. osv. Så detaljerad information finns inte för det mesta (än), men allt oftare, och det ger en särskild sorts tillfredställelse att mata in sådan ganska detaljerad information så att man t.ex. på denna Mikael Wiehe-skiva kan se vem som spelar darbuka.

tisdag 6 mars 2012

Superoptimopsiskt-toppen-pang-fenomenaliskt

Den första film jag såg på bio var Djungelboken och två av de skivor jag hört mest är Djungelboken och Aristocats. (En tredje är Klas Klättermus.) I båda dessa filmer har (nästan alla) låtarna gjorts av bröderna Sherman, och jag kanske blev präglad då. Hursomhelst har jag även efteråt fortsatt att tycka mycket om deras charmiga melodier.

Bröderna är födda 1925 och 1928 och igår dog den äldre av dem. Med anledning av det tänkte jag lista några bra låtar av dem, max en per film, där några är lite mindre hörda.

Djungelboken, 1967

Det var här det började, för min del. Denna film är full av fantastiskt bra låtar, och alla utom »Bare Necessities» (»Var nöjd med allt som livet ger«), som förvisso också är mycket bra, är av bröderna Sherman.

Jag väljer ormens sång, Trust in Me:



Melodin var från början tänkt till Mary Poppins några år tidigare, men användes aldrig där och fick här ny text.

The Aristocats, 1970

Den franska stjärnan Maurice Chevalier sjöng in titelsången till denna film i två versioner – på engelska och på franska. I Sverige användes den franska versionen odubbad, och när jag första gången hörde på min nyfådda skiva med Aristocats blev jag först ledsen över att skivan verkade vara på obegriplig utländska. Som väl var gällde det bara inledningssången.



The Parent Trap, 1961

Hayley Mills slog igenom som barnstjärna i Pollyanna och gjorde sen ett antal filmer för Disney. I denna mycket charmiga film spelar hon ett par tvillingsystrar och bröderna Sherman visar att de kan skriva poppigare låtar också. Let's Get Together!



That Darn Cat, 1965

Denna film, som för övrigt Hayley Mills också är med i, är inte nåt särskilt vad jag minns, men titelsången är bra. Sjungs av Bobby Darin.



Winnie the Pooh and the Blustery Day, 1968

Dags för tecknat igen, med denna otäcka mardrömssekvens ur Nalle Puh och den blåsiga dagen.



Summer Magic, 1963

Denna film har jag till skillnad från de övriga inte sett, utan denna låt hörde jag först på en trevlig japanskpressad samlingsskiva med låtar av Bröderna Sherman som jag hittade. Jag har antagligen redan skrivit ordet charmig lite för ofta, men det kan inte hjälpas, för det här är charmigt! The Ugly Bug Ball.



Baloo's Blues

Och så till slut en låt som inte hör till någon film utan som gjordes till en skiva More Jungle Book ett par år efter filmen. På svenska hette skivan Djungelboken 2: Vad hände sen?.

Baloo sitter och deppar. Samma röst (Phil Harris) som i originalet.

(Bilderna här är tagna från en mycket senare uppföljare och hör inte dit.)

tisdag 12 juli 2011

Det ska va tre slag i takten!


Jag har roat mig med The Echo Nest Remix API med vilket man kan skriva program som gör saker med musikfiler. Det ingår i The Echo Nest vars analysator försöker hitta sånt som var takter och taktslag börjar i en ljudfil.

Jag roade mig med att skriva ett program som gör om musik i fyrtakt till tretakt genom att dubbla tempot i en del av varje takt. Oftast blir det bäst resultat att dubbla tempot på andra halvan av takterna.

Det fungerar olika väl på olika låtar, mycket beroende på hur väl den underliggande analysatorn klarar att hitta rytmen i just den låten. Här är några versioner jag fick fram som jag tyckte blev bra eller lustiga eller som kändes rätt naturliga att ha i tretakt. (T. ex. blev »Wannabe« tämligen forcerad, men jag tyckte det blev lustigt när de redan snabba upprepningarna blev ytterligare dubblade.)

För att underlätta jämförelse om du glömt originalet lägger jag med sådana länkar.

(Mina filer är oggar. Alla kan väl lyssna på såna numer? Se annars här.)
3-låtArtist4-länkar
Super TrouperABBAspotify, hypem, grooveshark
Love Me DoThe Beatleslast.fm, hypem
What It Feels Like For A GirlMadonnaspotify, last.fm, grooveshark
Stora havetJakob Hellmanspotify, grooveshark
Going HomeSophie Zelmanispotify, grooveshark
Du ska va presidentImperietlast.fm, grooveshark
Venus as a BoyBjörkspotify, last.fm, hypem, grooveshark
First We Take ManhattanLeonard Cohenspotify, hypem, grooveshark
Jag klär av mig nakenEva Dahlgrenspotify, grooveshark
Du käre lille snickerbo»Emil«
Fiskarna i havenIdde Schultzspotify, grooveshark
The RobotsKraftwerkspotify, hypem, grooveshark
Try (Just a Little Bit Harder)Janis Joplinspotify, last.fm, grooveshark
Do You Really Want Me (Show Respect)Robynspotify, last.fm, grooveshark
I’m Waiting for the ManVelvet Undergroundlast.fm, hypem, grooveshark
Twist in My SobrietyTanita Tikaramspotify, last.fm, hypem, grooveshark
Visa 40 veckor innan marsStefan Sundström & Apachespotify, last.fm
WannabeSpice Girlsspotify, last.fm, grooveshark
Döden i schlager-SMThåströmlast.fm, spotify, grooveshark
Sweet Dreams (Are Made of This)Eurythmicsspotify, last.fm, hypem, grooveshark
Wild Wild LifeTalking Headsspotify, hypem, grooveshark
Family AffairMary J. Bligespotify, last.fm, grooveshark

Editerat: Fixat 4-länkarna
The Echo Nest

måndag 19 juli 2010

31 cent!



Många känner säkert till flattr för mikrobetalningar, men för den som inte gör det tänkte jag göra lite reklam för det.

Det är en tjänst med vilken man enkelt kan flattra olika saker på nätet som använder sig av flattr. Det är som att klicka ett slags tummen-upp som även skickar iväg en liten slant. Det finurliga med hur det fungerar är att det inte kostar nåt för en att klicka uppmuntrande, så man behöver inte fundera så mycket på hur många ören det man just sett är värt, vilket jag tror skulle vara en för stor stötesten för många slags mikrobetalningssystem.

Betalar gör man nämligen i förväg, i form av en månadsavgift. Sen är det bara att flattra på hur ofta man vill. Vid varje månadsskifte summeras den månadens flattringar och det räknas ut hur mycket dricksen blev just den månaden per klick. (Ordet »flattr« är en blanding av flatter och flat rate.)

En annan sak som är rätt tänkt med flattr är att det inte är någon skillnad på att vara med som »producent« eller »konsument«. Alla som använder tjänsten flattrar för 2 euro per månad (eller mer om man vill det) och alla som använder tjänsten har möjlighet att sätta upp egna saker som andra kan flattra.

Jag och många med mig ställde oss på kö när tjänsten utannonserades eftersom vi så gärna ville ge bort pengar. (Man behöver än så länge en inbjudan. Känner man mig kan man få en av mig.) Även om mitt intresse var av att ge så har jag provat att lägga till flattr-knappar på mina små bidrag också, och vid förra månadsskiftet kom mina första intäkter – 31 cent! Tjoho!

Systemet är alltså bara i sin början. Jag tror att det kan få riktigt intressanta effekter om det blir stort nog, men om det blir det återstår att se. Även om det inte finns väldigt mycket att flattra än så länge så räcker det till för att jag alltid ska hitta saker i alla fall. Nu i juli har jag t.ex. flattrat följande hittills:(Bilden visar omslaget till Roadkill.)