God jul 1921!

Jag har tidigare ofta återgivit några bilder eller någon text från hundra år gamla jultidningar vid jul. I år har jag bläddrat i Julnumret 1921 för Strix. Det är dock inte så mycket tydligt jul-innehåll i den tidningen, så det blir inga tomtar här i år. Men i just denna tidning finns ett uppslag med följande två bilder i tiden. 1921 var året med det extraval i andrakammaren som på många sätt skilde sig stort från det ordinarie valet året innan, framförallt genom att kvinnor hade fått rösträtt. Vid detta val röstades fyra kvinnor in i kammaren, och en i motsvarande val i första kammaren. I år har det ju pratats mycket om att just hundra år efteråt har Sverige för första gånget fått en kvinna som statsminister. I Albert Engströms bilder låg det i luften redan till nästa ministär (”!!!”). God jul!

Tidigare år: 1907, 1908, 1909, 1910, 1911, 1913, 1914, 1917, 1918.

Hur ska du kryssa?

Hur ska du rösta i EU-valet? Sannolikt vänder du dig inte till mig för att få svar på vilket parti du ska rösta på, men kanske är du en av de många för vilka turerna kring upphovsrättsdirektivet var bland det viktigaste som skedde i EU-parlamentet den här perioden.

I så fall tycker du nog som jag att det som skedde då bör märkas i detta EU-val som kommer så snart efteråt (både i Sverige och i andra länder), och jag hjälper dig genom att summera vem som gjorde vad så att detta kanske kan påverka ditt personkryss, beroende på vilket parti du har tänkt rösta på.

Här tar jag alltså för givet att vi är överens om hur ledamöterna borde ha röstat i slutet av mars. (Ifall du inte håller med kan vi diskutera det en annan gång.) De borde först ha röstat ja till att ändringsförslag skulle få tas upp i omröstningarna, så att de mycket dåliga delarna av upphovsrättsdirektivet skulle kunna tas bort och de bra delarna sen röstas igenom. Detta misslyckades med några få rösters övervikt. Sen borde de ha röstat nej till hela direktivet när de mycket dåliga delarna var kvar.

Den som röstade "rätt" i båda dessa omröstningar betecknar jag som "++". Med "felaktigt" röstande blir det minus istället för plus, så t.ex. betyder "+−" att ha röstat för att ändringsförslag skulle tas upp, men sen ja till hela omodifierade direktivet.

Jag går igenom partierna i nuvarande storleksordning.

Socialdemokraterna

Sverige har för tillfället 20 ledamöter i EU-parlamentet och det är samma antal som ska väljas i årets val. Största partiet är socialdemokraterna med 5 ledamöter.

Socialdemokraterna var inte eniga. Från regeringshåll ville de få igenom upphovsrättsdirektivet men justitieministern blev tillsagd av riksdagen mot sin vilja att rösta nej, bland annat för att regeringspartiet Miljöpartiet röstade emot!

Socialdemokraternas EU-parlamentariker vacklade in i det sista med enormt tryck på sig.

Av de 5 ledamöterna är det bara 2 som finns med på årets lista. Nummer 3 Jytte Guteland som röstade "+−" och nummer 16 Aleksander Gabelic som röstade "++".

Jag är övertygad om att ett starkt personkryssande på den nedflyttade Gabelic av honom och av andra skulle förstås som en markering i just denna fråga, så jag hoppas verkligen att många s-röstare kryssar honom.

Rätt kryss: Aleksander Gabelic.

Miljöpartiet

De fick 4 ledamöter inröstade senast. Alla dessa röstade "++" och hade även skrivit på Pledge 2019 om detta i förväg. Max Andersson har under tiden bytt parti till nya Partiet Vändpunkt och ytterligare en är inte med på mp:s lista i år. De två som är kvar är #3 Jakop Dalunde och #4 Bodil Valero.

[Ändrat 17/5:] Det går inte alltid att lita på Miljöpartiet här. När Isabella Lövin var EU-parlamentariker var det gång på gång som hon inte följde miljöpartiets uttalade hållning i internetfrågor, utan höll en egen motsatt linje, och årets toppkandidat Alice Bah Kuhnke har också haft en hållning som går emot i sådana frågor, bland annat säger hon i SVT:s toppkandidaterna att hon skulle röstat för den ogenomtänkta terrorismlagen som kräver ständig jour för alla internetplattformar och därför i praktiken närmast omöjliggör små sådana. Så kryssa Jakop Dalunde eller Bodil Valero.

Moderaterna

De har 3 ledamöter nu. Av dessa uteblev en från omröstningarna, medan de andra två röstade "++". Ingen av dem står med på årets lista, så det går inte att skilja årets kandidater åt med anledning av detta.

Liberalerna

De har 2 ledamöter nu. De röstade båda "++" och en hade även skrivit på Pledge2019. Ingen av dem står kvar på årets lista, så det går inte att skilja årets kandidater åt med anledning av detta.

Sverigedemokraterna

De har 2 ledamöter nu. Båda sa att de avsåg att rösta "++" men röstade istället "−+". De var därmed ett par av dem som bidrog till att den första och viktigaste omröstningen förlorades med några få röster på grund av feltryckningar.

I en så viktig omröstning där det finns ett så starkt tryck på ledamöterna kan man inte lämna öppet för spekulationer om det verkligen var feltryck på det sättet, och ingen bör därför rösta på #1 Peter Lundgren eller #4 Kristina Winberg.

Centerpartiet

De har nu 1 ledamot, nämligen Fredrick Federley som röstade "++", har gjort Pledge2019 och är översta namn på årets lista. Kryssa Fredrick Federley!

Vänsterpartiet

De har nu 1 ledamot som även är årets toppkandidat #1 Malin Björk. Hon röstade "++". Kryssa Malin Björk!

Kristdemokraterna

De har 1 ledamot nu. Han röstade "++", men står inte med på årets lista, så det går inte att skilja årets kandidater åt på grund av detta.

Feministiskt initiativ

De har nu 1 ledamot som även är årets toppkandidat #1 Soraya Post. Hon hade sagt innan att hon skulle rösta "rätt", men uteblev helt från omröstningen. Enligt uppgift från hennes parti i efterhand var hon sjuk, men jag har inte hört henne kommentera detta själv, och att döma av hennes övriga verksamhet före och efter var det inte något långvarigt.

Att under en omröstning där det var ett sånt stort tryck på ledamöterna bara utebli utan förklaring i förväg och utan att själv överhuvudtaget kommentera hur illa det var att missa en de viktigaste omröstningarna under ens mandatperiod duger inte, enligt mig, så jag tycker att den som röstar på Fi ska kryssa någon annan.

Piratpartiet

De har nu ingen ledamot, men var med i EU-parlamentet under förra perioden, och har i Novus senaste prognos 1,9 % vilket är högre än Feministiskt initiativ.

Detta är väl en fråga där man kan lita på alla kandidater i just Piratpartiet, men det kan ändå påpekas att toppkandidaten Mattias Bjärnemalm redan har stora erfarenheter i just av denna fråga som sakkunnig kring digitala frågor åt gröna gruppen i EU-parlamentet.

Övriga?

Ifall något parti utöver de ovanstående har möjlighet att komma in så är det väl Vändpunkt, som inte redovisas separat i Novus prognos, utan ingår i övriga som tillsammans får 1,9 procent. Där är Max Andersson ett säkert kryss, enligt skäl som står under miljöpartiet ovan.

Ja, det var allt, när jag koncentrerar mig till bara denna fråga. Mina allmänna kommentarer för fem år sen om hur man inte ska tänka vad gäller block, stora och små partier och fyraprocentspärren gäller fortfarande, och de flesta valkompasser jag sett för detta val är tyvärr missvisande på samma sätt som de för fem år sen var.

Bilden visar omröstningen och är tagen från Wikimedia och är licensierad CC-BY-4.0: © European Union 2019 – Source: EP.

Att visa hur man bär sig åt : om spårning med Sven Lindqvist

Sven Lindqvist (1932–2019) berättar i Hemmaresan om hur han som barn saknade något i indianböckerna han då läste.

De var inte nog praktiska. Det viktiga, det som just jag ville veta, stod inte i dem. De var inte konkreta nog på de avgörande punkterna.

De gav allmänna omdömen om hur osynligt indianerna smög, men beskrev inte hur man bar sig åt. Böckerna innehöll frestande fraser om hur skickliga indianerna var att spåra – detta är spåret efter en man som burit en kvinna, här har en liten häst travat med två ryttare – men inte nog detaljer för att man själv skulle kunna utföra detsamma.

Detta skulle han själv komma att förbättra, tänkte han sig:

Det fanns praktiska och konkreta böcker om indianer, men de var tråkiga och futtiga, inte nog fantastiska. Och de äventyrliga och underbara böckerna hade alla det felet att inte tala om hur man själv skulle få uppleva det underbara. Jag föreställde mig att detta berodde på ett förbiseende av författarna och menade att jag skulle rätta till det i mitt kommande vidlyftiga författarskap.

Med sin särskilda blandstil där samma text kan vara skönlitterär, essä, reseskildring med mera, har Sven Lindqvist lyckats med detta. Hans böcker har ofta berättat just hur man gör! Kanske inte just för att se om spår visar var en liten häst gått med två ryttare, men mycket annat. Oftast är det inte lika handfast som i Gräv där du står där det listas hjälpmedel till de olika uppgifter läsaren får i rutor efter varje avsnitt, men det finns där ändå.

Tack Sven, för alla dina böcker, och allt som du visat mig!

Tavlan är Egyptiskt kupolhus av Ivan Aguéli. Den används som omslag till Sven Lindqvists Ökendykarna.

God jul 1918!

Flera år har jag till jul återgivit några bilder och kanske nån text från exakt hundra år gamla jultidningar. I år har jag från Julbocken 1918 plockat bildberättelsen »Kalle Viking« av norsk-danske Louis Moe. Den är visserligen inte alls jullik, men den har så fin samnärvaro mellan bilderna, vilket jag uppskattar som gammal serievän.

En annan som bidrog med mycket till Julbocken var John Bauer, så även i detta nummer. Han gick oväntat bort den 20 november det året, så när tidningen gjordes anade ingen att det skulle blir det sista numret han bidrog till. Till detta års utgåva bidrog han bland annat med målningen på baksidan, »Ut i vida världen«, så det torde ha varit ett av hans sista färdigställda uppdrag.

I Julbocken fanns det ett slags ledare (som till stor del var reklam för andra tidningar/böcker), men redaktören Cyrus Granér skrev dem inte under eget namn, utan som »Burre-Busse«, en figur från hans egna barnböcker som här sades vara Julbockens medhjälpare med att göra tidningen. Texterna var riktade direkt till barnen. Men när »Burre-Busse« i nästa års Julbocken uppmärksammar att två av tidningens medarbetare gått bort sedan senast är han inte riktigt karaktärstrogen, utan har en helt annan ton än den normala (som kan ses i den nedre texten). Cyrus hade väl byggt in i sig i ett hörn där det inte fanns plats för en text av »Cyrus Granér« i tidningen när han fick behov av att skriva just en sådan.

Tidigare år: 1907, 1908, 1909, 1910, 1911, 1913, 1914, 1917.

God jul 1917!

Flera år har jag till jul återgivit några bilder och kanske nån text från exakt hundra år gamla jultidningar. I år blir det bara två bilder, från Julbocken 1917. Först bilden ovan, »Varför snöbollen stannade« av norsk-danske Louis Moe. Han levde 1857–1945.

På baksidan av samma tidning finns denna tavla av John Bauer. Bauer var förstås mest känd för Bland tomtar och troll, men han gjorde tavlor för Julbocken tidigare än så, redan från första numret. Bauer gick bort 1918, förlist på Vättern, så kanske ger det extra uppmärksamhet för honom nästa år.

Vad Lill-Humpe sjunger har jag suddat till, då Martin Granér som skrivit det gick bort först 1953, och är upphovsrättsligt skyddad i flera år till. Han var för övrigt bror till Julbockens redaktör Cyrus.

Tidigare år: 1907, 1908, 1909, 1910, 1911, 1913, 1914.

Angel Eyes

Det finns sådana musikfavoriter som är så bra så ingen kan vara bättre. En sådan fyller 100 år idag – Ella Fitzgerald.

Om jag ska spela bara ett spår med henne för den som inte hört henne så mycket så borde det kanske vara nåt där hon sprudlar och scattar som bara hon kan; ibland nästan skriker, fast hela tiden totalt musikaliskt och välljudande; musik att bli glad av.

Men istället väljer jag den liveinspelning av Angel Eyes som jag blivit mest tagen av. Det som gör den så särskilt bra börjar med att något går fel. Publiken skrattar, jag vet inte åt vad. Ella tappar koncentrationen och småskrattar också.

Men så skärper hon till sig, blir totalfokuserad. Den lite stimmiga publiken blir knäpptyst, så att lyssnaren helt glömmer att de finns fram till slutapplåderna som fullkomligt exploderar. Jag tänker att publiken vet att den har varit med om något alldeles särskilt.

Ella har gjort många versioner av Angel Eyes. Jag lyssnade igenom över tjugo på Youtube (varav bara några var dubbletter) utan att hitta den, och jag har inte hittat den på Spotify heller, men här är den (från en samlings-cd 20 Golden Greats):

Inte hel-schysst!

På Libris finns en nationell samkatalog för svenska bibliotek. Universitetsbiblioteken finns med där, men inte de flesta andra.

Det är en fantastisk resurs över svenska böcker. Naturligtvis finns det luckor; det är närmast oundvikligt med fel och luckor i så stora databaser, så det är inget i sig att anmärka på tycker jag.

Men om det finns fel i själva upplägget som motverkar att det blir bättre så är det nåt att klaga över, och så verkar det vara.

Boken ovan är Hel-schysst, Bonnie av Bengt Linder. Det är den trettonde boken i hans långserie böcker om Bonnie och hennes kompis Jonta och kom ut 1974.

Den saknas i Libris, vilket jag rapporterade dit i december 2013. Då fick jag efter några månader svar från en bibliotekarie som svarade att hon inte kunde lägga in en sådan post eftersom boken saknas på Kungliga biblioteket. (Följdfrågor från mig fick inga svar.) Detta är (vad jag vet) den sista boken i Semics gula sifferserie och de tidigare finns på KB, så antagligen slarvade Semic med att skicka pliktexemplar bara på slutet.

Kungliga biblioteket har listor över böcker de saknar, desiderata, på webben. Där står även att de tacksamt tar emot information om tryck de saknar utan att veta om det.

Två år senare, i våras, försökte jag igen, och denna gång kontaktade jag istället direkt denna desiderataavdelning för att informera om denna bok som de saknar. Jag fick inget svar alls, och boken saknas fortfarande där.

Detta är inte hel-schysst!

Hel-schysst, Bonnie är ingen svår bok att få tag på. Just nu finns det flera exemplar till salu på Bokbörsen för några tior till exempel. Denna bok är förstås inte lika spännande som att få tag på en saknad 1600-talsavhandling, men jag skulle önska att det fanns en tydligare målsättning att få databasen så komplett som möjligt för alla böcker.

Detta handlar om mer än bara en ensam bok. Det finns fler böcker i mitt bibliotek som saknas i Libris, men när jag märker att det är lönlöst att rapportera det så är det klart att jag slutar. Jag är säkert inte ensam.

Naturligtvis kan man inte bara lägga in vilka data som helst som nån typ mailar in. Det har jag inte väntat mig! Men såhär på 2010-talet bör man vara medveten om att stora databaser blir som komplettast ifall man låter många bidra och att man därför tar upp tips utifrån på allvar och kontrollerar. I detta fall hade det varit lätt. Hade det gällt en svåråtkomlig bok hade jag t.ex. kunnat ta med den till ett Libris-anslutet bibliotek för att personal skulle kunna lägga in den själva.

Här är mina förslag till förbättringar:

• Det ska vara möjligt att lägga in poster i Libris även för böcker som inget Libris-anslutet bibliotek har (än)
• När man slår upp i Libris på nätet ska det stå där särskilt vid ett uppslag när en bok saknas på KB (eller på annat ställe där den »borde« vara) med information om hur man kan donera den. Det skulle göra informationen mycket mer synlig för de personer som är särskilt intresserade av dessa böcker än att bara ha dem i separata desideratalistor.

P.S. Här är informationen igen:

Hel-schysst, Bonnie
av Bengt Linder
Omslag av Hans Arnold
ISBN 91-552-0525-9
Sundbyberg :Semic ;[Solna] :[Seelig],1974 ;(Uddevalla :Bohusläns graf.)
Gula sifferserien 11
125 s.

(I andra Libris-poster står bara "Sifferserien" utan beaktande av att Sifferserien är indelad i Blå serien, Gula serien och Röda serien med separata numreringar.)